Markanvisningar som verktyg för att stimulera cirkuläritet och delningsekonomi

Abstract (Swedish)

Studien syftar till att undersöka hur markanvisningar kan användas som ett verktyg för att stimulera förekomsten av cirkuläritet och delningsekonomi vid ny bebyggelse. Syftet med cirkulär ekonomi är att minimera utvinningen av nya resurser, genom att produkter och material behålls, återanvänds och återvinns i så stor utsträckning som möjligt. Inom cirkulär ekonomi förekommer även begreppet delningsekonomi, som syftar till att skapa ett effektivare kapacitetsutnyttjande genom delning av underutnyttjade resurser. Cirkulär ekonomi har pekats ut som ett område som bör prioriteras framöver, för att Sverige ska kunna uppnå de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030. Genom att arbeta med cirkulär ekonomi vid utveckling av ny bebyggelse, kan ett mer hållbart samhälle skapas. Ett sätt att stimulera arbetet med cirkulär ekonomi kan vara genom markanvisningar, vilket är ett verktyg som används för att överlåta eller upplåta kommunalt ägd mark till fastighetsutvecklare som ska genomföra bostadsbebyggelse eller annan exploatering. Vid markanvisningar har kommuner god möjlighet att styra vem som ska få genomföra byggnationen samt påverka hur och på vilket sätt byggnationen ska utföras, genom att tillämpa olika urvalskriterier. Det finns dock ett antal lagar och regler som kommunen behöver förhålla sig till, bland annat plan- och bygglagen som innehåller ett förbud mot att ställa särkrav på byggnaders tekniska egenskaper. För att uppnå studiens syfte avser rapporten att besvara på vilka sätt cirkuläritet och delningsekonomi förekommit i tidigare markanvisade projekt med hållbarhetsprägel, samt hur kommunens urvalskriterier formulerats i dessa markanvisningar. Studien avser även att besvara vilka möjligheter samt hinder som finns gällande att arbeta med cirkuläritet och delningsekonomi vid markanvisningar.

Studien har genomförts som en kvalitativ fallstudie, där sex stycken markanvisningar från tre olika kommuner har studerats. Kommunerna är Malmö, Lund och Helsingborg. I studien har även en litteraturgenomgång gjorts, för att skapa ett teoretiskt ramverk samt sammanställa det aktuella kunskapsläget och den befintliga forskningen inom ämnet. De datametoder som användes för fallstudien var dokumentanalys av markanvisningsprospekt och projektförslag, samt intervjuer med kommunala representanter för respektive markanvisning.

Resultatet av studien visar att det finns goda möjligheter att arbeta med cirkuläritet och delningsekonomi vid markanvisningar, eftersom det förekommer flera olika åtaganden med hög ambitionsnivå inom cirkulär ekonomi och delningsekonomi i de projekt som tilldelats genom markanvisning. I de studerade markanvisningarna har kommunerna gärna använt urvalskriterier inriktade mot hållbarhet och innovation, som dock formulerats relativt ospecificerat för att låta fastighetsutvecklarna föreslå egna hållbarhetsåtaganden. Studien visar att kommunerna ofta beskriver sina ambitioner och mål gällande hållbarhet i markanvisningsprospekten, och låter sedan fastighetsutvecklarna i sina förslag redogöra för hur de avser att uppfylla kommunens visioner. Eftersom fastighetsutvecklarna i studien uppvisar en positiv egen vilja till att arbeta med cirkulära och delningsekonomiska åtaganden, bedöms det finnas utrymme att använda urvalskriterier som är mer specificerade mot cirkulär ekonomi och delningsekonomi. Ett exempel på ett sådant urvalskriterium är nyttjandegrad av yta, för att stimulera förekomsten av delade lokalytor.

Abstract

The study aims to investigate how land allocations can be used as a tool to stimulate the presence of circular economy and sharing economy in new buildings. The purpose of circular economy is to minimize the extraction of new resources, by retaining, reusing and recycling products and materials as much as possible. In circular economy, the concept of sharing economy also occurs, which aims to create a more efficient capacity utilization through the sharing of underutilized resources. Circular economy has been pointed out as an area that should be prioritized in the future, in order for Sweden to be able to achieve the global goals for sustainable development in Agenda 2030. By working with circular economy in the development of new buildings, a more sustainable society can be created. One way to stimulate the presence of circular economy can be through land allocations, which is a tool used to transfer or let an area of municipal land for construction of buildings. In the case of land allocations, municipalities can set conditions that control what is built by applying different selection criteria. However, there are several laws and regulations that the municipalities need to comply with, including the Planning and Building Act, which contains a prohibition on imposing special requirements on the technical properties of buildings. To achieve the purpose of the study, the report intends to answer how circularity and sharing economy have occurred in previously land-allocated projects with a sustainability character, and how the municipalities’ selection criteria have been formulated in these land allocations. The study also intends to answer the opportunities and obstacles that exist, regarding working with circular economy and sharing economy in land allocations.

The study has been carried out as a qualitative case study, where six land allocations from three different municipalities have been studied. The municipalities are Malmö, Lund and Helsingborg. A literature review has also been undertaken within the study, to create a theoretical framework and compile the current state of knowledge and the existing research within the field. The methods used for the case study are document analysis of land allocation prospectuses and the real estate developers’ project proposals, as well as interviews with municipal representatives for each land allocation.

The results of the study show that there are good opportunities to work with circular economy and sharing economy in land allocations, as several different commitments with high ambitions in circular economy and sharing economy can be identified in the investigated projects. In the land allocations, however, the municipalities have used selection criteria regarding sustainability and innovation that have been formulated relatively unspecified, in order to allow the real estate developers to propose their own commitments within sustainability. The municipalities describe their ambitions and goals with the development in the land allocation prospectus, and then let the real estate developers explain in their proposals how they intend to fulfil the municipality’s visions. As the real estate developers in the study show a positive willingness to work with commitments within circular economy and sharing economy, the conclusion is that there is room to use selection criteria that are more specified within circular economy and sharing economy. An example of such a selection criterion is the degree of utilization of space, in order to stimulate the existence of shared premises.

• author: Andersson, Fredric
• supervisor: Stefan Olander; Rebecka Lundgren
• organization: Construction Management
• alternative title: Land allocations as a tool to stimulate circularity and sharing economy
• course: VBEM01 20221
• year: 2022
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Markanvisning, urvalskriterium, exploatering, cirkulär ekonomi, delningsekonomi, fastighetsutveckling, kommunala särkrav
• report number: TVBP-22/5664
• other publication id: ISRN LUTVDG/TVBP-22/5664-SE/
• language: Swedish
• additional info: Handledare: Stefan Olander; Examinator: Rikard Sundling
• id: 9089675
• date added to LUP: 2022-06-16 13:31:16
• date last changed: 2022-06-16 13:31:16