“Jag bara mår”: Hur gymnasieungdomar berättar om välmående och vad som är betydelsefullt för hur de mår
(2022) PSPR14 20221Department of Psychology
- Abstract (Swedish)
- Den här kvalitativa studien syftade till att undersöka hur ungdomar beskriver begreppet välmående, hur de beskriver sin självkänsla och sina egna och andras krav har för betydelse för välmående samt hur olika aktiviteter och miljöer spelar roll för välmående, enligt de själva. För att undersöka detta intervjuades åtta förstaårs gymnasieelever. Intervjuerna transkriberades och analyserades med tematisk analys utifrån en kritisk-realistisk ansats. Analysen mynnade ut i fyra huvudteman: 1: Beskrivning av välmående, 2: Självbild, krav och förväntningar, 3: Aktiviteter som främjande eller sänkande och 4: Miljöer som främjande eller sänkande. Ungdomarna varierade i hur de beskrev begreppet välmående, men skolan och det sociala verkade för alla... (More)
- Den här kvalitativa studien syftade till att undersöka hur ungdomar beskriver begreppet välmående, hur de beskriver sin självkänsla och sina egna och andras krav har för betydelse för välmående samt hur olika aktiviteter och miljöer spelar roll för välmående, enligt de själva. För att undersöka detta intervjuades åtta förstaårs gymnasieelever. Intervjuerna transkriberades och analyserades med tematisk analys utifrån en kritisk-realistisk ansats. Analysen mynnade ut i fyra huvudteman: 1: Beskrivning av välmående, 2: Självbild, krav och förväntningar, 3: Aktiviteter som främjande eller sänkande och 4: Miljöer som främjande eller sänkande. Ungdomarna varierade i hur de beskrev begreppet välmående, men skolan och det sociala verkade för alla centralt i samtalen. Förståelsen kring begreppet välmående varierade och medan välmående främst beskrevs med hedoniska begrepp användes eudaimoniska resonemang i mer specifika beskrivningar kopplade till aktiviteter och miljöer. Ökad välmåendeliteracitet kan tänkas öka välmående i denna grupp. (Less)
- Popular Abstract
- The aim of this qualitative study was to look into how adolescents describe well-being as a concept, how they describe their self-image and their own and others demands and expectations related to their wellbeing and also how the activities they do and the environments they are in relate to well-being according to themselves. To explore this, eight adolescents in their first year at a Swedish high-school (gymnasium) were interviewed. The interviews were transcribed and analysed using thematic analysis with a critical realistic approach. The analysis yielded four main themes: 1: Descriptions of well-being, 2: Self-image, demands and expectations, 3: Activities as facilitating or lowering and 4: Environments as facilitating or lowering. The... (More)
- The aim of this qualitative study was to look into how adolescents describe well-being as a concept, how they describe their self-image and their own and others demands and expectations related to their wellbeing and also how the activities they do and the environments they are in relate to well-being according to themselves. To explore this, eight adolescents in their first year at a Swedish high-school (gymnasium) were interviewed. The interviews were transcribed and analysed using thematic analysis with a critical realistic approach. The analysis yielded four main themes: 1: Descriptions of well-being, 2: Self-image, demands and expectations, 3: Activities as facilitating or lowering and 4: Environments as facilitating or lowering. The adolescents varied in their descriptions of well-being, but school and social connectedness were important aspects throughout the material. The level of understanding of well-being as a concept varied as well; well-being was however mostly described in a hedonic sense, but more eudaimonic sense-making was present when talking about more concrete things like activities or environments. An increase in well-being literacy can be thought of as something that would increase this group's well-being. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9090864
- author
- Svedberg, Amanda LU and Friman, Anna LU
- supervisor
-
- Eva Hoff LU
- organization
- alternative title
- How adolcents describe the concept of wellbeing
- course
- PSPR14 20221
- year
- 2022
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- well-being, adolescents, well-being literacy, school and well-being, positive psychology, välmående, ungdomar, välmåendeliteracitet, skola och välmående, positiv psykologi
- language
- Swedish
- id
- 9090864
- date added to LUP
- 2022-06-29 12:24:23
- date last changed
- 2022-06-29 12:24:23
@misc{9090864,
abstract = {{Den här kvalitativa studien syftade till att undersöka hur ungdomar beskriver begreppet välmående, hur de beskriver sin självkänsla och sina egna och andras krav har för betydelse för välmående samt hur olika aktiviteter och miljöer spelar roll för välmående, enligt de själva. För att undersöka detta intervjuades åtta förstaårs gymnasieelever. Intervjuerna transkriberades och analyserades med tematisk analys utifrån en kritisk-realistisk ansats. Analysen mynnade ut i fyra huvudteman: 1: Beskrivning av välmående, 2: Självbild, krav och förväntningar, 3: Aktiviteter som främjande eller sänkande och 4: Miljöer som främjande eller sänkande. Ungdomarna varierade i hur de beskrev begreppet välmående, men skolan och det sociala verkade för alla centralt i samtalen. Förståelsen kring begreppet välmående varierade och medan välmående främst beskrevs med hedoniska begrepp användes eudaimoniska resonemang i mer specifika beskrivningar kopplade till aktiviteter och miljöer. Ökad välmåendeliteracitet kan tänkas öka välmående i denna grupp.}},
author = {{Svedberg, Amanda and Friman, Anna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{“Jag bara mår”: Hur gymnasieungdomar berättar om välmående och vad som är betydelsefullt för hur de mår}},
year = {{2022}},
}