Skalbolag i överflöd? - En studie av huruvida det föreslagna skalbolagsdirektivet överlappar med de svenska skalbolagsreglerna samt hur rättssäkert och effektivt det är att motverka missbruk av skalbolag genom flera olika regelverk.

Abstract

In today's digital climate, people and companies are increasingly doing business online. Digitalization has had a major impact on the existing tax base and requires a reflection on how future corporate taxation should take place in order for it to be considered fair.
In order to work against tax evasion, several governments have adopted BEPS, which among other things resulted in the EU implementing the directive ATAD I in 2016. In addition, the EU has also adopted and implemented the ATAD II and CFC rules with the aim of combating tax evasion. Despite these existing rules prevailing within the EU, legal entities with little or no substance and economic activity (shell companies) risk being abused for aggressive tax planning, tax evasion or money laundering.
The European Commission has therefore presented a Proposal for a COUNCIL DIRECTIVE laying down rules to prevent the misuse of shell entities for tax purposes and amending Directive 2011/16/EU, also known as the shell company directive. The proposed directive contains a so-called substance test, which consists of a seven-step assessment to determine whether a company has substance or not. Companies deemed to lack substance are considered shell companies. If a company is considered to be a shell company, the company risks being denied tax benefits such as the Parent and Subsidiary Directive, the Interest and Royalty Directive and bilateral tax treaties.
The proposal has been criticized for having vague definitions of the concepts of shell company and substance. The vague definition risks leading to several companies being assessed as shell companies, which will increase the administrative burden of the wrongly classified companies. The vague definitions also risk posing a threat to legal certainty as actors cannot always predict the outcome of the assessment due to the vague definitions.
The proposal has further been criticized for being unnecessary as there are existing EU-legislation in the form of ATAD I and II and CFC which already covers situations where shell companies are misused for tax purposes.
Based on this background, this essay aims to analyze how the existing shell company rules relate to the proposed shell company directive, whether the new shell company directive is redundant in relation to ATAD I and II and the CFC rules by examining the overlap of their purpose and scope and how the proposed directive's definitions of substance and shell company relate to aspects of legal certainty.
Finally, the essay also includes an overall discussion of whether the shell company directive is an effective way to avoid tax evasion.

Abstract (Swedish)

I dagens digitala miljö ökar människor och företags affärsverksamhet online. Digitaliseringen har haft en stor inverkan på de existerande skattebaserna och kräver en eftertanke över hur framtidens företagsbeskattning ska se ut för att den ska anses vara rättvis.
För att motverka skatteflykt har flera regeringar antagit BEPS vilket bland annat resulterade i att EU antog direktivet ATAD I 2016. Därutöver har EU även antagit och implementerat ATAD II och CFC-reglerna i syfte att motverka skatteflykt. Trots att dessa regler råder inom EU riskerar juridiska personer med liten eller ingen substans och ekonomisk verksamhet (skalbolag) att missbrukas för aggressiv skatteplanering, skatteflykt eller penningtvätt.
EU-kommissionen har därför presenterat Förslag till RÅDETS DIREKTIV om fastställande av regler för att förhindra missbruk av företag utan substans för skatteändamål och om ändring av direktiv 2011/16/EU, även kallat för skalbolagsdirektivet. Det föreslagna direktivet innehåller ett så kallat substanstest vilket utgörs av en sjustegs-bedömning för att avgöra om ett företag har substans eller inte. Företag som bedöms sakna substans utgör skalbolag. Om ett företag anses utgöra ett skalbolag riskerar företaget att nekas skattemässiga förmån som exempelvis moder- och dotterbolagsdirektivet, ränte- och royaltydirektivet och bilaterala skatteavtal.
Förslaget till direktiv har kritiserats för att ha vaga definitioner av begreppen skalbolag och substans. Den vaga definitionen riskerar att leda till att flera företag omfattas av begreppen vilket kommer att öka de felaktigt klassificerade företagens administrativa börda. De vaga definitionerna riskerar även att utgöra ett hot mot rättssäkerheten då aktörer inte kan förutse utfallet i bedömningen.
Förslaget har vidare kritiserats för att vara onödigt eftersom det redan finns befintlig EU-lagstiftning i form av ATAD I och II och CFC som redan täcker upp för situationer då skalbolag missbrukas för skattemässiga ändamål.
Utifrån den bakgrunden syftar den här uppsatsen till att analyserar hur de befintliga skalbolagsreglerna förhåller sig till det föreslagna skalbolagsdirektivet, huruvida det nya skalbolagsdirektivet är överflödigt i förhållande till ATAD I och II och CFC-reglerna genom att undersöka överlappning av deras syfte och tillämpningsområde samt hur det föreslagna direktivets definitioner av substans och skalbolag förhåller sig till rättssäkerhetsaspekter.
Avslutningsvis mynnar uppsatsen ut i en övergripande diskussion om huruvida skalbolagsdirektivet är ett effektivt sätt att bekämpa skatteflykt eller inte.

• author: Jener, Magdalena
• supervisor: Peter Nilsson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: An abundance of shell companies?
• course: JURM02 20222
• year: 2022
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Skatterätt, Skalbolag, Skalbolagsdirektiv
• language: Swedish
• id: 9104311
• date added to LUP: 2023-01-23 11:36:58
• date last changed: 2023-01-23 11:36:58