Justifying or Excusing Humanitarian Intervention? - An Examination of Whether the Law of State Responsibility Can Accommodate the Domestic Justification-Excuse Distinction

Abstract

In defense of humanitarian intervention, it has been claimed to be ‘illegal but justified’ and ‘illegal but excused’. One way of understanding such claims is that humanitarian intervention is illegal since existing primary rules of international law prohibit such intervention. While international law prohibits humanitarian intervention, the act is not ‘legally wrongful’; it is justified. Correspondingly, while international law prohibits humanitarian intervention, the State engaging in such action is not ‘responsible’; it is excused.

From this prism, claims of ‘illegal but justified’ and ‘illegal but excused’ attempt to reconcile law and morality. On the one hand, the approaches confirm that current international law prohibits humanitarian intervention, including fundamental principles such as the prohibition of the use of force, the UN Charter, and customary international law. On the other hand, the approaches recognize that it may be morally required (justified) to engage in intervention or that the State is not morally ‘responsible’ (excused) for engaging in intervention. If justified, a State is justified since the act is not ‘legally wrongful’, even though it apparently violates the law. If excused, a State is excused since it is not morally ‘responsible’ for the act, even though it violates the law.

Justifications and excuses are different types of defenses existing in domestic legal systems; however, such defenses are not recognized in international law. The law of State responsibility does not divide defenses into justifications or excuses. Instead, the defenses appear as ‘circumstances precluding wrongfulness’. Nevertheless, the law of State responsibility can accommodate a justification-excuse distinction insofar as it is built upon a conceptual distinction between ‘circumstances precluding wrongfulness’ (justified) and ‘circumstances precluding responsibility’ (excused). Such accommodation is based on analogous reasoning with the domestic concept of justifications and excuses. However, analogies with domestic law need to be used with caution since domestic and international law are fundamentally separate legal systems. In contrast to domestic law, States are not only subjects of the law but also lawmakers. States’ violations of the law can change the law if there is sufficient State practice and opinio juris. ‘Justifying’ or ‘excusing’ humanitarian intervention could thus result in a change of the primary rules in international law, in which humanitarian intervention would be considered legal.

In conclusion, the law of State responsibility can accommodate a domestic justification-excuse distinction. By accommodating the distinction, the law of State responsibility could provide a legal basis for humanitarian intervention. However, humanitarian intervention should not be justified or excused insofar as the claims ‘illegal but justified’ and ‘illegal but excused’ hold the view that such intervention should remain illegal.

Abstract (Swedish)

Till försvar för humanitär intervention har det hävdats att dessa är ’olagliga men rättfärdigade’ och ’olagliga men ursäktade’. Ett sätt att förstå yttrandena är att humanitär intervention är olagligt eftersom det är förbjudet enligt folkrättens primära regler. Trots att folkrätten förbjuder humanitär intervention är agerandet inte ’rättsligt felaktigt’, det är rättfärdigat. Motsvarande, trots att folkrätten förbjuder humanitär intervention är den humanitära staten inte ’ansvarig’, staten är ursäktad.

Från detta perspektiv kan yttrandena ’olagligt men rättfärdigat’ och ’olagligt men ursäktat’ ses som försök att förena lagen med moralen. Å ena sidan, är humanitär intervention förbjudet enligt gällande rätt, grundläggande folkrättsliga principer så som våldsförbudet, FN-stadgan och internationell sedvanerätt. Å andra sidan, kan det vara moraliskt efterfrågat (rättfärdigat) att skydda individer från kränkningar av mänskliga rättigheter, eller så kan en stat inte hållas moraliskt ansvarig (ursäktad) för att ha deltagit i interven-tionen. Om rättfärdigat, är en stat rättfärdigad för att humanitär intervention inte är ’rättsligt felaktigt’ trots att agerandet till synes bryter mot lagen. Om ursäktat, är en stat ursäktad eftersom staten inte anses moraliskt ’ansvarig’ trots att agerandet bryter mot lagen.

Rättfärdigande och ursäktande omständigheter är olika sorters försvar i inhemska rättsordningar men sådana försvar är inte erkända i folkrätten. Försvar i lagen om statsansvar delas inte upp i rättfärdigande och ursäktande omständigheter, i stället utgör försvaren ‘omständigheter som utesluter felaktighet’. Trots detta kan statsansvarsreglerna rymma en distinktion mellan rättfärdigande och ursäktande omständigheter i den mån reglerna bygger på en begreppsmässig distinktion mellan ’omständigheter som utesluter felaktighet’ (rättfärdigat) och ’omständigheter som utesluter ansvar’ (ursäktat). Ett sådant tillgodogörande bygger på analoga resonemang med det inhemska konceptet rättfärdigat och ursäktat. Analogier med inhemsk rätt måste dock användas varsamt då inhemsk rätt och folkrätt är fundamentalt olika rätts-områden. Till skillnad från inhemsk rätt är stater inte endast rättssubjekt utan också lagstiftare. Om en stat bryter mot lagen kan lagen ändras om det finns tillräcklig statspraxis och opinio juris. Att ’rättfärdiga’ eller ’ursäkta’ en humanitär intervention skulle alltså kunna leda till en ändring av folkrätten, där humanitär intervention anses vara lagligt.

Sammanfattningsvis kan lagen om statsansvar rymma en inhemsk distinktion mellan rättfärdigande och ursäktande omständigheter. Genom tillgodogörandet skulle statsansvarsreglerna kunna utgöra en rättslig grund för humanitär intervention. Dock bör inte en humanitär intervention rättfärdigas eller ursäktas om yttrandena ’olagligt men rättfärdigat’ och ’olagligt men ursäktat’ hävdar att sådana interventioner fortfarande ska vara olagliga.

• author: Krvavac, Isabella
• supervisor: Christoffer Wong
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: JURM02 20222
• year: 2022
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Folkrätt, public international law, analogi, analogy, rättfärdigande omständigheter, justifications, ursäktande omständigheter, excuses, humanitär intervention, humanitarian intervention
• language: English
• id: 9105317
• date added to LUP: 2023-01-29 10:35:39
• date last changed: 2023-01-29 10:35:39