Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel - Ett effektivt brottsbekämpande verktyg eller ett oproportionerlig intrång i den personliga integriteten?

Abstract (Swedish)

Enligt den svenska rättsordningen kan hemliga tvångsmedel användas av de brottsbekämpande myndigheterna i såväl brottsutredande som brottsförebyggande syfte. Med begreppet preventiva tvångsmedel avses vidare de tvångsåtgärder som vidtas i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet, innan en förundersökning har inletts och då en konkret och individualiserad brottsmisstanke ännu inte föreligger. Ur brottsbekämpningssynpunkt framstår dessa preventiva tvångsåtgärder som nödvändiga och effektiva verktyg för att stärka skyddet mot sådan brottslighet som hotar såväl den enskildes liv och hälsa som det svenska samhället i stort. Samtidigt utgör dessa några av statens mest ingripande åtgärder mot den enskildes personliga integritet då den som tvångsmedlet riktas mot inte har möjlighet att ifrågasätta beslutet i fråga innan det verkställs, eftersom tvångsmedelsanvändningen sker just i hemlighet.
Mot bakgrund av de senaste årens alltmer samhällshotande brottsutveckling i Sverige, i kombination med den tekniska utvecklingen, de kriminella aktörernas förändrade kommunikationsvanor samt den alltmer utbredda tystnadskulturen fick en särskild utredare i november 2021 i uppdrag av regeringen att se över möjligheterna till en utökad användning av preventiva tvångsmedel. Det konstaterades att de brottsbekämpande myndigheterna måste ges mer effektiva verktyg för att kunna förebygga, förhindra och upptäcka sådan allvarlig brottslighet som förekommer inom kriminella nätverk. I utredningen skulle behovet av en effektiv brottsbekämpning noga vägas mot det grundläggande skyddet för den personliga integriteten. I oktober 2022 presenterade utredningen SOU 2022:52, i vilket det ges förslag på hur sådana utökade möjligheter till preventiv tvångsmedelsanvändning kan införas i den svenska rättsordningen.
I uppsatsen används den rättsdogmatiska metoden för att redogöra för det rådande rättsläget och de allmänna grundsatser som ska beaktas vid lagstiftning om och användning av hemliga tvångsmedel. Vidare tillämpas den rättsanalytiska metoden för att diskutera hur den ovan beskrivna intresseavvägningen har beaktats av utredningen och således huruvida förslaget är att anse som förenligt med skyddet för den personliga integriteten. Denna analys mynnar ut i slutsatsen att det lagförslag som presenteras i SOU 2022:52 visserligen de facto utgör ett intrång i den enskildes personliga integritet, men att det i dagens kriminalpolitiska kontext är att anse som legitimt och proportionerligt med hänsyn till de ändamål och behov ligger till grund för intresset av att förebygga och bekämpa brott som begås inom kriminella nätverk.

Abstract

According to the Swedish legal system, secret coercive measures can be used by law enforcement authorities for both crime investigation and crime prevention purposes. Furthermore, the term preventive coercive measures refers to those coercive measures taken outside a preliminary investigation in the intelligence activities of law enforcement authorities. From a law enforcement perspective, these preventive coercive measures appear to be necessary and effective tools to reinforce the protection against the type of crime that threatens both the life and health of the individual citizen as well as Swedish society as a whole. At the same time, these are among the most intrusive measures taken by the State against the personal integrity of the individual, as the person against whom the coercive measure is directed has no possibility of challenging the decision in question before it is enforced, since the measure is used without his or her knowledge.
In view of the increasingly socially threatening crime trends in Sweden in recent years, combined with technological developments, the changing communication habits of criminal actors and the widespread “culture of silence”, a special investigator was commissioned by the Swedish Government in November 2021 to review the possibilities for expanding the use of preventive coercive measures. It was concluded that law enforcement authorities must be given more effective tools to prevent, deter and detect serious crime within criminal networks. The proposal would carefully balance the need for effective law enforcement against the fundamental protection of the privacy of individuals. In October 2022, this inquiry presented a proposal for such possibilities in SOU 2022:52.
This essay uses the legal-dogmatic method to explain the current legal situation and the general principles that must be taken into account when legislating and using coercive measures. Furthermore, the legal-analytical approach is applied to discuss how the balancing of interests has been taken into account by the inquiry and thus whether the proposal is to be considered compatible with the personal integrity of the individual. This analysis leads to the conclusion that although the legislative proposal presented in SOU 2022:52 de facto constitutes an intrusion into the privacy of the individual, in today's criminal policy context it is to be considered legitimate and proportionate with regard to the purposes and needs underlying the interest in preventing and combating crimes committed within criminal networks.

• author: Rennerfelt, Neah
• supervisor: Karol Nowak
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20222
• year: 2022
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Straffrätt, criminal law
• language: Swedish
• id: 9105408
• date added to LUP: 2023-02-03 16:36:00
• date last changed: 2023-02-03 16:36:00