Privatanställdas rätt att offentliggöra information om missförhållanden på arbetsplatsen
(2023) HARH16 20222Department of Business Law
- Abstract (Swedish)
- I takt med samhällsutvecklingen och som en följd av att Europeiska unionens utfärdade visselblåsardirektivet har begreppet visselblåsning etablerats som en del av arbetsrätten, såväl internationellt som nationellt, och genomförandet av direktivet resulterade i att en ny visselblåsarlag utformades i den svenska rätten. För privatanställda som inte, inom anställningen, åtnjuter skydd av den grundlagsstadgade yttrandefriheten ger denna nya lag ett tydligt skydd mot repressalier vid offentliggörande av information om missförhållanden på arbetsplatsen. I tillägg till denna nya lag finns även andra regleringar och rättsprinciper som antingen kan möjliggöra för, eller inskränka, rätten för privatanställda att offentliggöra information om... (More)
- I takt med samhällsutvecklingen och som en följd av att Europeiska unionens utfärdade visselblåsardirektivet har begreppet visselblåsning etablerats som en del av arbetsrätten, såväl internationellt som nationellt, och genomförandet av direktivet resulterade i att en ny visselblåsarlag utformades i den svenska rätten. För privatanställda som inte, inom anställningen, åtnjuter skydd av den grundlagsstadgade yttrandefriheten ger denna nya lag ett tydligt skydd mot repressalier vid offentliggörande av information om missförhållanden på arbetsplatsen. I tillägg till denna nya lag finns även andra regleringar och rättsprinciper som antingen kan möjliggöra för, eller inskränka, rätten för privatanställda att offentliggöra information om missförhållanden på arbetsplatsen.
I denna uppsats redogörs för vilka dessa regleringar och rättsprinciper är, hur de är tillämpliga i den privata sektorn samt hur de förhåller sig till varandra. Med ansats i den rättsdogmatiska metoden och de vedertagna rättskällorna presenteras gällande rätt avseende möjligheter och begränsningar för en privatanställd att offentliggöra information om missförhållanden på arbetsplatsen. I analysen förs en diskussion kring spänningsfältet mellan arbetsgivarens och arbetstagarens intressen, vilka komponenter som utgör ett offentliggörande av information om missförhållanden på arbetsplatsen samt hur Europadomstolens praxis rörande Europakonventionen artikel 10 eventuellt kan få inverkan på det privaträttsliga anställningsförhållandet. Avslutningsvis dras slutsatsen att rätten att offentliggöra information om missförhållanden på arbetsplatsen är vidsträckt samtidigt som den i vissa hänseenden inskränks till förmån för arbetsgivarens intressen. (Less) - Abstract
- As society develops and as a result of the European Union issuing the whistleblower directive the concept of whistleblowing has been established as a part of labour law and the implementation of the directive led to a new whistleblowing law in Sweden. For employees in the private sector who do not, within their employment, enjoy the protection of the constitutional freedom of expression, this new law provides a more distinct protection against reprisals when disclosing information about misconduct in the workplace. In addition to this new law, there are also other regulations and legal principles that can either enable, or restrict, the right for private employees to disclose information about misconduct in the workplace.
This essay... (More) - As society develops and as a result of the European Union issuing the whistleblower directive the concept of whistleblowing has been established as a part of labour law and the implementation of the directive led to a new whistleblowing law in Sweden. For employees in the private sector who do not, within their employment, enjoy the protection of the constitutional freedom of expression, this new law provides a more distinct protection against reprisals when disclosing information about misconduct in the workplace. In addition to this new law, there are also other regulations and legal principles that can either enable, or restrict, the right for private employees to disclose information about misconduct in the workplace.
This essay describes what constitutes these laws, how they are applicable in the private sector and how they relate to each other. With an approach in the legal dogmatic method and the established legal sources, current legislation regarding the possibilities and limitations for a private employee to disclose information about misconduct in the workplace is presented. In the analysis, a discussion is conducted about the field of tension between the interests of the employer and the employee, what components constitutes a disclosure of information about misconduct in the workplace and how the practice of the European Court of Justice regarding article 10 in the European Convention may possibly have an impact on the employment relations in the private sector. Lastly, it is concluded that the right to disclose information about misconduct in the workplace is extensive, while in some respects it is restricted in favor of the employer's interests. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9106934
- author
- Ahlgren, Evelina LU and Samuelsson, Felix LU
- supervisor
- organization
- course
- HARH16 20222
- year
- 2023
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Nyckelord: offentliggörande, visselblåsning, missförhållande, tillvägagångssätt, skydd mot repressalier, Europakonventionen, privat sektor.
- language
- Swedish
- id
- 9106934
- date added to LUP
- 2023-01-24 14:13:00
- date last changed
- 2023-01-24 14:13:00
@misc{9106934,
abstract = {{As society develops and as a result of the European Union issuing the whistleblower directive the concept of whistleblowing has been established as a part of labour law and the implementation of the directive led to a new whistleblowing law in Sweden. For employees in the private sector who do not, within their employment, enjoy the protection of the constitutional freedom of expression, this new law provides a more distinct protection against reprisals when disclosing information about misconduct in the workplace. In addition to this new law, there are also other regulations and legal principles that can either enable, or restrict, the right for private employees to disclose information about misconduct in the workplace.
This essay describes what constitutes these laws, how they are applicable in the private sector and how they relate to each other. With an approach in the legal dogmatic method and the established legal sources, current legislation regarding the possibilities and limitations for a private employee to disclose information about misconduct in the workplace is presented. In the analysis, a discussion is conducted about the field of tension between the interests of the employer and the employee, what components constitutes a disclosure of information about misconduct in the workplace and how the practice of the European Court of Justice regarding article 10 in the European Convention may possibly have an impact on the employment relations in the private sector. Lastly, it is concluded that the right to disclose information about misconduct in the workplace is extensive, while in some respects it is restricted in favor of the employer's interests.}},
author = {{Ahlgren, Evelina and Samuelsson, Felix}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Privatanställdas rätt att offentliggöra information om missförhållanden på arbetsplatsen}},
year = {{2023}},
}