Anmälningsplikten i Tidöavtalet – en undersökning av intressen i sekretesslagstiftningen

Abstract (Swedish)

Denna uppsats undersöker sekretesslagstiftningen i den svenska offentliga förvaltningen. Området har blivit aktuellt i samband med de omfattande förändringar, däribland en anmälningsplikt mot papperslösa, som presenterats i Tidöavtalet och den efterföljande kritik från olika yrkesgrupper. Kritiken består huvudsakligen av att förslagen strider mot existerande lagstiftning och mot yrkesetik. Det är därför intressant att utifrån en rättsdogmatisk metod granska vilka värden man velat skydda med sekretesslagstiftning och omvänt vad samhället riskerar att offra om exempelvis en anmälningsplikt skulle införas. Även kritiken kring existerande lagstiftning och yrkesetik är intressant att granska för att se hur den ställer sig till de värderingar lagstiftaren beaktat i sekretesslagstiftningen.

Undersökningens resultat visar att området är ett resultat av kompromisser mellan grundlagsskyddade intressen. Å ena sidan finns offentlighetsprincipen och rätten att ta del av allmänna handlingar skyddad i 2 kap. 1 § TF, å andra sidan är den personliga integriteten skyddad i 2 kap. RF. Sekretess-lagstiftningen är resultatet av en avvägning där vissa typer av personlig in-formation har skyddats med sekretess. För att uppnå ändamålet har skade-rekvisit införts vilket grundar sekretessbedömning på eventuell skada som kan uppstå vid spridning av informationen.

Gällande anmälningsplikten konstateras det att den står i stor kontrast till existerande regelverk och de undantag som finns. Anmälningsplikter finns redan i dagens system men förutsätter tungt vägande skäl såsom fara för liv. Vidare finns redan ett antal tillämpliga undantag som möjliggör för exempelvis polis att få tillgång till information på begäran.

Angående kritiken från personal inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst fastställs att värderingarna i den yrkesspecifika lagstiftningen överensstäm-mer väl med den i OSL. Vidare kan yrkesetiken inte tillmätas någon betydelse, men att etiken ofta stämmer överens med lag. Ett problem är dock att lagkunskaperna kring sekretess verkar vara bristande vilket kan resultera i en sämre tillämpning av lagen.

Abstract

This thesis examines the privacy legislation in the Swedish public administration. The topic has become relevant following the proposals made in “Tidöavtalet”, a written political agreement between the Swedish government parties and Sverigedemokraterna, a supporting party. The proposals suggest reforming the current legislation and to introduce an obligation to report illegal immigrants to the police or the immigration agency. Following the proposal various professional groups has openly criticized the suggested obligation to report illegal immigrants, citing that it clashes with existing legislation and professional ethics. It is therefore interesting to analyze the subject from a legal dogmatic perspective.

The results of the study indicate that the area is a result of compromises between constitutionally protected interests. Those being the right to personal integrity and the principle of public access to official documents, “offentlighetsprincipen”. The resulting privacy legislation thus sought to protect certain types of personal information which has been deemed harmful if accessible by the public. To achieve this a requirement of harm has been introduced which bases the confidentiality on the potential harm that public access can cause to the affected person.

Regarding the suggested obligation to report illegal immigrants, it is noted that it contradicts existing legislation in multiple ways. Reporting obligations already exists in the current system but require significant reasons, such as a threat to life. Furthermore, several applicable exceptions to confidentiality already exists.

After reviewing the criticism from healthcare and social service personnel, the results suggests that the specific legislation in those areas align with those presented in the privacy legislation. Additionally, professional ethics most likely cannot be attributed any significance, but ethics often align with the law. However, the apparent lack of legal knowledge might result in a poorer application of the law than the lawmaker originally had intended.

• author: Bolinder, Jack
• supervisor: Per Nilsén
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20231
• year: 2023
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Förvaltningsrätt, administrative law, sekretesslagstiftning, Tidöavtalet, Rättsvetenskaplig uppsats
• language: Swedish
• id: 9115372
• date added to LUP: 2023-06-29 09:32:30
• date last changed: 2023-06-29 09:32:30