Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Vem ska samtycka? - En studie av samtyckesfrågan av ställföreträdare åt beslutsoförmögna personer

Gedeon, Zoé LU (2024) LAGF03 20241
Department of Law
Faculty of Law
Abstract
The purpose of this essay is to investigate the capacity for a limited guardian and administrator to consent to health care for the person they are representing. Furthermore, the essay explores whether the competence of one differs from that of the other. The essay also discusses if accepting consent from these deputies could possibly contravene the constitutional law. The method applied for answering these questions is the legal dogmatic method, which means that it is a study of the applicable law to determine its meaning and how it is applied.
Since there is a requirement for consent from each individual to health care measures in Patientlagen (2014:821) (PL), the question is how to regard that a person in need of health care is... (More)
The purpose of this essay is to investigate the capacity for a limited guardian and administrator to consent to health care for the person they are representing. Furthermore, the essay explores whether the competence of one differs from that of the other. The essay also discusses if accepting consent from these deputies could possibly contravene the constitutional law. The method applied for answering these questions is the legal dogmatic method, which means that it is a study of the applicable law to determine its meaning and how it is applied.
Since there is a requirement for consent from each individual to health care measures in Patientlagen (2014:821) (PL), the question is how to regard that a person in need of health care is indecisive and therefore has been appointed a limited guardian or administrator. The situations investigated in the essay occur when the individual can not consent with valid effect themselves. Should we in these cases accept a consent from a limited guardian or an administrator?
According to doctrine and statements in propositions, each situation requires a balancing act of the individuals’ right to self-determination and integrity and the risk for the individual to end up without health care and the consequences this might lead to.
In this essay I have concluded that there is a certain capacity for a limited guardian and an administrator to consent to health care measures for their principal. However, this capacity is limited. The outset is that each individual should consent to health care measures themselves and they should be offered the help and support needed to be able to make an informed decision on their own. If this is not achievable, the type of measure and the possible consequences for the individual if the consent of the limited guardian or administrator is not accepted, should be regarded. The greater the risk for the individual to suffer harm, the more arguments for accepting a deputy’s consent.
The investigation has not found that there are any differences in the competence between a limited guardian and an administrator in the regard of consent to health care measures. However, they are both prohibited from consenting to health care measures to which the individual has expressly opposed themselves or that constitute forced measures. To accept this would be to contravene the constitutional law. (Less)
Abstract (Swedish)
Uppsatsens syfte är att utreda vilket utrymme som tillkommer en god man och förvaltare att samtycka till sjukvård åt sin huvudman samt huruvida deras behörigheter skiljer sig åt. Vidare diskuteras det i uppsatsen om det kan strida mot skyddet mot påtvingade kroppsliga ingrepp i 2 kap. 6 § Regeringsformen att godta ett samtycke från dessa ställföreträdare och i så fall i vilka situationer. Metoden som tillämpas för att utreda dessa frågor är rättsdogmatisk, det vill säga en studie av gällande rätt för att närmare utröna dess innebörd och hur den tillämpas.
Eftersom att det finns ett lagstadgat krav på samtycke till sjukvårdsåtgärder från den enskilde i Patientlagen (2014:821) (PL) blir frågan hur man ska ta hänsyn till att en person som är... (More)
Uppsatsens syfte är att utreda vilket utrymme som tillkommer en god man och förvaltare att samtycka till sjukvård åt sin huvudman samt huruvida deras behörigheter skiljer sig åt. Vidare diskuteras det i uppsatsen om det kan strida mot skyddet mot påtvingade kroppsliga ingrepp i 2 kap. 6 § Regeringsformen att godta ett samtycke från dessa ställföreträdare och i så fall i vilka situationer. Metoden som tillämpas för att utreda dessa frågor är rättsdogmatisk, det vill säga en studie av gällande rätt för att närmare utröna dess innebörd och hur den tillämpas.
Eftersom att det finns ett lagstadgat krav på samtycke till sjukvårdsåtgärder från den enskilde i Patientlagen (2014:821) (PL) blir frågan hur man ska ta hänsyn till att en person som är i behov av vård är beslutsoförmögen och därför har blivit förordnad en god man eller förvaltare att rättshandla i huvudmannens ställning. Situationerna som avses är när den enskilde inte själv kan samtycka med giltig verkan, ska man då godta en förvaltares eller god mans samtycke istället?
I doktrin och uttalanden i lagförarbeten framgår att de värden som måste vägas mot varandra är den enskildes rätt till självbestämmande och integritet, och risken för den enskilde att hamna utan vård och de konsekvenser som detta kan medföra. Detta måste resultera i en specifik bedömning i varje särskilt fall.
I uppsatsen har jag kommit fram till att det finns ett visst utrymme för en ställföreträdare i form av en god man eller förvaltare att samtycka till vård åt sin huvudman, men att detta utrymme är begränsat. Huvudregeln är att den enskilde själv ska samtycka och man ska även i första hand försöka hjälpa den enskilde att fatta ett beslut på egen hand. Om detta inte är möjligt ska man se till typen av åtgärd och vilka konsekvenser den enskilde riskerar att drabbas av om ställföreträdarens samtycke inte godkänns. Ju större menet är för den enskilde, desto mer talar för att samtycke från en ställföreträdare bör godtas.
I just denna fråga, om att lämna samtycke till vård åt sin huvudman, föreligger det inte några skillnader i den behörighet som tillkommer en god man eller förvaltare. De är dock båda förhindrade att med giltig verkan samtycka till vård som den enskilde uttryckligen motsatt sig eller som utgör tvångsåtgärder. Detta utgör nämligen ett grundlagsstridigt påtvingat kroppsligt ingrepp. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Gedeon, Zoé LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20241
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Socialrätt, Sjukvård, Ställföreträdare, God man, Förvaltare, Förvaltningsrätt
language
Swedish
id
9152355
date added to LUP
2024-06-26 11:48:43
date last changed
2024-06-26 11:48:43
@misc{9152355,
  abstract     = {{The purpose of this essay is to investigate the capacity for a limited guardian and administrator to consent to health care for the person they are representing. Furthermore, the essay explores whether the competence of one differs from that of the other. The essay also discusses if accepting consent from these deputies could possibly contravene the constitutional law. The method applied for answering these questions is the legal dogmatic method, which means that it is a study of the applicable law to determine its meaning and how it is applied.
Since there is a requirement for consent from each individual to health care measures in Patientlagen (2014:821) (PL), the question is how to regard that a person in need of health care is indecisive and therefore has been appointed a limited guardian or administrator. The situations investigated in the essay occur when the individual can not consent with valid effect themselves. Should we in these cases accept a consent from a limited guardian or an administrator? 
According to doctrine and statements in propositions, each situation requires a balancing act of the individuals’ right to self-determination and integrity and the risk for the individual to end up without health care and the consequences this might lead to.
In this essay I have concluded that there is a certain capacity for a limited guardian and an administrator to consent to health care measures for their principal. However, this capacity is limited. The outset is that each individual should consent to health care measures themselves and they should be offered the help and support needed to be able to make an informed decision on their own. If this is not achievable, the type of measure and the possible consequences for the individual if the consent of the limited guardian or administrator is not accepted, should be regarded. The greater the risk for the individual to suffer harm, the more arguments for accepting a deputy’s consent. 
The investigation has not found that there are any differences in the competence between a limited guardian and an administrator in the regard of consent to health care measures. However, they are both prohibited from consenting to health care measures to which the individual has expressly opposed themselves or that constitute forced measures. To accept this would be to contravene the constitutional law.}},
  author       = {{Gedeon, Zoé}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Vem ska samtycka? - En studie av samtyckesfrågan av ställföreträdare åt beslutsoförmögna personer}},
  year         = {{2024}},
}