Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Klimatpåverkan av byggnad uppförd i olika energiklasser - En jämförelse med avseende på material och uppvärmningsenergi

Bengtsson, Rasmus LU (2024) In TVIT5000 ABKM01 20241
Division of Building Services
Abstract
In 2021, the construction and management phase of buildings accounted for nearly 22% of Sweden's total greenhouse gas emissions. Since 2006, there has been a law requiring that whoever constructs a building is also responsible for declaring the energy use of the building. The purpose of the law is to promote efficient energy use in order to reduce greenhouse gas emissions. Sweden's electricity and energy production only account for 8% of greenhouse gas emissions. Therefore, one may question whether reducing energy consumption is the right approach to mitigate the climate impact of the construction and management sector. The study examines how the climate impact differs between two buildings with different yearly energy use. This is done by... (More)
In 2021, the construction and management phase of buildings accounted for nearly 22% of Sweden's total greenhouse gas emissions. Since 2006, there has been a law requiring that whoever constructs a building is also responsible for declaring the energy use of the building. The purpose of the law is to promote efficient energy use in order to reduce greenhouse gas emissions. Sweden's electricity and energy production only account for 8% of greenhouse gas emissions. Therefore, one may question whether reducing energy consumption is the right approach to mitigate the climate impact of the construction and management sector. The study examines how the climate impact differs between two buildings with different yearly energy use. This is done by taking in to account the climate impact of the additional materials that is required to reduce the energy use. Furthermore, the climate impact due to the difference in heating energy over a 50-year period resulting from the two different buildings is also considered. The conclusion of the study is that based on how and where the energy is produced it can be beneficial, in a climate impact perspective, to construct the building for a lower energy use. However, in Värnamo where the study is completed it would not be beneficial for the examined building. (Less)
Abstract (Swedish)
Bakgrund: 2021 stod bygg- och fastighetssektorn för nästan 22% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Sedan 2006 finns ett lagkrav om att den som låter uppföra en byggnad även ska ansvara för att upprätta en energideklaration. Lagen syftar till att främja ett effektivt energianvändande för att på så sätt minska utsläppen av växthusgaser. Sveriges el- och energiproduktion står endast för 8 % av utsläppen av växthusgaser. Man kan därför ställa sig frågan om en lägre energianvändning är rätt väg att gå för att minska klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn. 2022 trädde en ny lag i kraft, Lagen om klimatdeklaration för byggnader, vars syfte just är att minska klimatpåverkan vid uppförandet av nya byggnader.

Syfte: Studiens... (More)
Bakgrund: 2021 stod bygg- och fastighetssektorn för nästan 22% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Sedan 2006 finns ett lagkrav om att den som låter uppföra en byggnad även ska ansvara för att upprätta en energideklaration. Lagen syftar till att främja ett effektivt energianvändande för att på så sätt minska utsläppen av växthusgaser. Sveriges el- och energiproduktion står endast för 8 % av utsläppen av växthusgaser. Man kan därför ställa sig frågan om en lägre energianvändning är rätt väg att gå för att minska klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn. 2022 trädde en ny lag i kraft, Lagen om klimatdeklaration för byggnader, vars syfte just är att minska klimatpåverkan vid uppförandet av nya byggnader.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur klimatpåverkan skiljer sig mellan en nybyggnad som uppförs i energiklass C respektive B. Detta görs med beaktande av klimatpåverkan från det extra material som krävs för att uppnå energiklass B. Vidare beaktas även den skillnaden i uppvärmningsenergi under en 50-årsperiod som blir till följd av de olika energiklasserna.

Metod(er): Metoder som har använts är bland annat litteraturstudie, energiberäkning med hjälp av IDA ICE och klimatberäkningar genom LCA med data till största del baserat på EPD:er samt emissionsfaktorer för fjärrvärme enligt energiföretagens databas.


Slutsatser: Av energi- och klimatberäkningarna framgår det att det i Värnamo inte skulle vara lönsamt, sett till klimatpåverkan, att uppföra den studerade byggnaden i energiklass B. Detta beror till största delen av de låga emissionsfaktorerna från Värnamos fjärrvärmenät. Vidare konstateras att det är just emissionsfaktorerna från fjärrvärmenätet som är den avgörande faktorn. Beroende på vilket fjärrvärmenät byggnaden är kopplad till skulle det därför kunna vara lönsamt att uppföra byggnaden i energiklass B. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Bengtsson, Rasmus LU
supervisor
organization
alternative title
Climate Impact of Buildings Constructed in Various Energy Classes - A Comparison Based on Materials and Heating Energy
course
ABKM01 20241
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Klimatpåverkan, Klimatberäkning, EPD, Energiklass, IDA ICE, Fjärrvärme
publication/series
TVIT5000
report number
TVIT-5102
other publication id
ISRN LUTVDG/TVIT—24/5102--SE(71)
language
Swedish
additional info
Examinator: Victor Fransson
id
9170176
date added to LUP
2024-07-05 10:19:31
date last changed
2024-07-05 10:19:31
@misc{9170176,
  abstract     = {{In 2021, the construction and management phase of buildings accounted for nearly 22% of Sweden's total greenhouse gas emissions. Since 2006, there has been a law requiring that whoever constructs a building is also responsible for declaring the energy use of the building. The purpose of the law is to promote efficient energy use in order to reduce greenhouse gas emissions. Sweden's electricity and energy production only account for 8% of greenhouse gas emissions. Therefore, one may question whether reducing energy consumption is the right approach to mitigate the climate impact of the construction and management sector. The study examines how the climate impact differs between two buildings with different yearly energy use. This is done by taking in to account the climate impact of the additional materials that is required to reduce the energy use. Furthermore, the climate impact due to the difference in heating energy over a 50-year period resulting from the two different buildings is also considered. The conclusion of the study is that based on how and where the energy is produced it can be beneficial, in a climate impact perspective, to construct the building for a lower energy use. However, in Värnamo where the study is completed it would not be beneficial for the examined building.}},
  author       = {{Bengtsson, Rasmus}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  series       = {{TVIT5000}},
  title        = {{Klimatpåverkan av byggnad uppförd i olika energiklasser - En jämförelse med avseende på material och uppvärmningsenergi}},
  year         = {{2024}},
}