Strandskyddsdispens i Sverige och Norge - En komparativ studie av balansen mellan motstående intressen
(2024) JURM02 20242Department of Law
Faculty of Law
- Abstract
- This thesis presents a comparative legal study of shoreline protection regu-lations in Sweden and Norway, focusing on how these countries balance the protection of natural values and public access to coastal areas with opposing interests, such as the need for societal development and the inter-ests of private landowners. The purpose is to highlight legal structures and the factors influencing the application of shoreline regulations.
Sweden applies a centralized model with general protection covering all shorelines, ensuring consistency and predictability but limiting local adap-tation in low-pressure areas such as rural regions. In contrast, Norway employs a differentiated model with three protection zones, granting municipalities more... (More) - This thesis presents a comparative legal study of shoreline protection regu-lations in Sweden and Norway, focusing on how these countries balance the protection of natural values and public access to coastal areas with opposing interests, such as the need for societal development and the inter-ests of private landowners. The purpose is to highlight legal structures and the factors influencing the application of shoreline regulations.
Sweden applies a centralized model with general protection covering all shorelines, ensuring consistency and predictability but limiting local adap-tation in low-pressure areas such as rural regions. In contrast, Norway employs a differentiated model with three protection zones, granting municipalities more freedom to tailor regulations to local needs. While this en-hances flexibility, it also increases the risk of legal uncertainty and incon-sistent implementation.
The thesis also examines the dispensation processes, emphasizing chal-lenges such as "piecemeal" exploitation, where cumulative approvals can undermine shoreline protections. The findings suggest that Sweden could benefit from Norway’s geographically adjusted approach, while Norway could improve transparency by implementing stricter national guidelines and documentation requirements for dispensations.
The conclusion highlights that a combination of clear national directives and locally adapted applications, along with improved follow-up and oversight, can promote a more sustainable and legally secure shoreline management. By understanding and learning from each other’s systems, Swe-den and Norway can strengthen their regulations to better balance envi-ronmental protection and societal growth. (Less) - Abstract (Swedish)
- Denna uppsats undersöker strandskyddsregleringen i Sverige och Norge genom en komparativ rättslig studie med syftet att förstå hur länderna balanserar skyddet av naturvärden och allmänhetens tillgång till strandnära områden med motstående intressen som behovet av samhällsutveckling samt enskilda markägares intressen. Strandskyddet i båda länderna syftar till att skydda biologisk mångfald, främja friluftsliv och förhindra privatisering av kustområden. Trots liknande rättsliga utgångspunkter har strand-skyddet utvecklats på olika sätt i praktiken.
Den svenska modellen är centraliserad och tillämpar ett generellt skydd med få regionala avvikelser. Detta skapar enhetlighet och förutsebarhet men kan uppfattas som oflexibelt i områden med... (More) - Denna uppsats undersöker strandskyddsregleringen i Sverige och Norge genom en komparativ rättslig studie med syftet att förstå hur länderna balanserar skyddet av naturvärden och allmänhetens tillgång till strandnära områden med motstående intressen som behovet av samhällsutveckling samt enskilda markägares intressen. Strandskyddet i båda länderna syftar till att skydda biologisk mångfald, främja friluftsliv och förhindra privatisering av kustområden. Trots liknande rättsliga utgångspunkter har strand-skyddet utvecklats på olika sätt i praktiken.
Den svenska modellen är centraliserad och tillämpar ett generellt skydd med få regionala avvikelser. Detta skapar enhetlighet och förutsebarhet men kan uppfattas som oflexibelt i områden med lågt exploateringstryck, såsom glesbygdsregioner. Den norska modellen bygger i stället på en zonindelning med olika skyddsnivåer, vilket ger kommunerna större frihet att anpassa regelverket efter lokala förhållanden. Fördelen med denna struktur är ökad flexibilitet och lokal anpassning, men nackdelen är risken för rättsosäkerhet och ojämn tillämpning.
Uppsatsen analyserar även dispensförfarandet och diskuterar hur båda ländernas system hanterar utmaningar såsom "bit-för-bit"-exploatering, där kumulativa beslut kan leda till en urholkning av strandskyddet. Resultatet visar att Sverige kan dra lärdom av Norges differentierade skydd och flexibilitet, medan Norge kan stärka sin rättssäkerhet genom att införa tydligare nationella riktlinjer för dispenser och krav på motiveringar.
Slutsatsen är att en kombination av tydliga nationella riktlinjer och lokalt anpassad tillämpning, kompletterat med bättre uppföljning och kontroll, kan bidra till en mer hållbar och rättssäker strandskyddsförvaltning. Ge-nom att förstå och inspireras av varandras system kan Sverige och Norge skapa regelverk som bättre balanserar behovet av naturskydd med samhällsutveckling. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9180344
- author
- Hallgren, Maja LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Shoreline protection exemptions in Sweden and Norway – A comparative study of the balance between conflicting interests
- course
- JURM02 20242
- year
- 2024
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- komparativ rätt, miljörätt, strandskydd
- language
- Swedish
- id
- 9180344
- date added to LUP
- 2025-01-15 14:42:50
- date last changed
- 2025-01-15 14:42:50
@misc{9180344,
abstract = {{This thesis presents a comparative legal study of shoreline protection regu-lations in Sweden and Norway, focusing on how these countries balance the protection of natural values and public access to coastal areas with opposing interests, such as the need for societal development and the inter-ests of private landowners. The purpose is to highlight legal structures and the factors influencing the application of shoreline regulations.
Sweden applies a centralized model with general protection covering all shorelines, ensuring consistency and predictability but limiting local adap-tation in low-pressure areas such as rural regions. In contrast, Norway employs a differentiated model with three protection zones, granting municipalities more freedom to tailor regulations to local needs. While this en-hances flexibility, it also increases the risk of legal uncertainty and incon-sistent implementation.
The thesis also examines the dispensation processes, emphasizing chal-lenges such as "piecemeal" exploitation, where cumulative approvals can undermine shoreline protections. The findings suggest that Sweden could benefit from Norway’s geographically adjusted approach, while Norway could improve transparency by implementing stricter national guidelines and documentation requirements for dispensations.
The conclusion highlights that a combination of clear national directives and locally adapted applications, along with improved follow-up and oversight, can promote a more sustainable and legally secure shoreline management. By understanding and learning from each other’s systems, Swe-den and Norway can strengthen their regulations to better balance envi-ronmental protection and societal growth.}},
author = {{Hallgren, Maja}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Strandskyddsdispens i Sverige och Norge - En komparativ studie av balansen mellan motstående intressen}},
year = {{2024}},
}