Dold eller öppen villkorskontroll? - Om den rättsliga betydelsen av införlivandeprövningen av särskilt betungande eller överraskande villkor och relationen till 36 § AvtL

Abstract (Swedish)

Den grundläggande principen om avtalsfrihet inom svensk avtalsrätt bygger på tanken om parternas autonomi och respekt för att själva reglera sina rättsförhållanden. Denna frihet skapar ett parallellt skyddsbehov i situationer där avtalsvillkor ensidigt utformas av en part i starkare förhandlingsposition. Risken är då att en part binds av särskilt betungande eller överraskande villkor utan verklig möjlighet att påverka avtalsinnehållet. Genom en införlivandeprövning kan sådana villkor lämnas utan avseende om de, trots att de formellt hänvisats till, inte kan anses införlivade med avtalet på grund av dess särskilda karaktär och bristande tydlighet. En sådan prövning utgör en form av dold kontroll och aktualiseras främst i standardavtalsrättsliga förhållanden, där villkoren ofta är ensidigt upprättade och partsviljan mer svårfångad.
Med tillämpning av rättsdogmatisk metod syftar uppsatsen till att klargöra rättsläget kring denna judiciella kontrollmekanism genom att utreda under vilka förutsättningar som en klausul kan betecknas som särskilt betungande eller överraskande, samt vilka skärpta tydlighetskrav som gäller för att sådana villkor ska anses införlivade. Trots att bedömningen i stor utsträckning är kasuistisk görs en ansats att tydligare definiera hur bedömningen genomförs. I fokus står även en analys av hur införlivandeprövningen som en form av dold villkorskontroll förhåller sig till den öppna villkorskontrollen enligt 36 § AvtL, där domstolen direkt och öppet prövar ett villkors oskälighet. Genom denna jämförelse tydliggörs hur de två kontrollverktygen överlappar i beaktningsgrunder, och var de skiljer sig åt i fråga om funktion, effekt och rättsföljder. Det framgår att verktygen visserligen kan användas för att hantera liknande typer av villkor, men inte bör betraktas som fullt utbytbara eller jämlika avtalsrättsliga kontrollmekanismer. Genom att analysera utvecklingen gällande Högsta domstolens förhållningssätt till dold kontra öppen villkorskontroll diskuteras huruvida införlivandeprövningen marginaliseras till förmån för en bredare oskälighetsprövning genom 36 § AvtL. Samtidigt pekar fortsatt användning av införlivandeprövningen i domskäl på att den alltjämt har en betydelse, även om domstolens argumentation kring metoden blivit mer återhållsam. En inkonsekvens i Högsta domstolens egna förhållningssätt till den dolda kontrollformen kan identifieras, vilken skapar osäkerheter kring hur det nuvarande rättsläget bör tolkas.
Mot denna bakgrund framträder ett behov av större öppenhet i domskälen där domstolarna tydligare redovisar för sin införlivandeprövning av särskilt betungande eller överraskande villkor. En sådan tydlighet skulle inte bara främja förutsebarhet och rättssäkerhet i avtalsförhållanden, utan även skapa incitament för avtalsparter att upplysa om villkor på ett mer transparent sätt. Detta understryker vikten av att införlivandeprövningen inte förlorar sin praktiska betydelse utan i stället vidareutvecklas för att ändamålsenligt kunna komplettera den generella oskälighetsprövningen enligt 36 § AvtL som ett särskilt fokuserat verktyg för avtalsrättslig kontroll.

Popular Abstract

The fundamental principle of freedom of contract in Swedish contract law is based on the notion of autonomy and the respect for parties’ ability to regulate their legal relationships independently. However, this freedom creates a parallel need for protection in situations where contract terms are unilaterally drafted by one party in a stronger negotiating position. In such cases, there is a heightened risk that a party becomes bound by particularly onerous or surprising terms without any real opportunity to influence the content of the contract. Through incorporation testing (införlivandeprövning), such terms may be disregarded if, despite a formal reference, they cannot be considered incorporated into the agreement due to their specific nature and lack of clarity. This form of testing constitutes a type of hidden control (dold kontroll) and is primarily applied in the context of standard-form contracts, where terms are often unilaterally drafted, and the will of the parties is more elusive.
Applying a legal dogmatic method, this thesis aims to clarify the legal position of this judicial control mechanism by examining the conditions under which a term may be deemed particularly onerous or surprising, and the increased clarity requirements for its incorporation. Although the assessment remains largely casuistic, an attempt is made to more clearly define how the evaluation is conducted. The analysis also focuses on the relationship between incorporation testing and the open control (öppen kontroll) under Section 36 of the Contracts Act, where the courts openly assess the unfairness of a term. By comparing these two tools, the thesis highlights where they overlap regarding relevant factors, and where they differ in function, effect and legal sanctions. It appears that while the tools can address similar terms, they should not be considered as fully interchangeable or equivalent tools of contractual control. By analyzing the development of the Supreme Court’s approach to hidden versus open contractual control, the thesis also examines whether the incorporation test is being marginalized in favor of a broader unfairness assessment under Section 36. However, the continued use of incorporation testing in case law suggests that it still holds a significance, even though the courts’ reason-ing on the method has become more restrained. An inconsistency in the court’s own approach to the hidden form of contractual control is revealed, leading to uncertainty about the current legal position.
Considering the foregoing, greater transparency is needed in judicial reasoning on how courts assess the incorporation of particularly onerous or surprising terms. Such transparency would not only promote legal certainty and predictability in contractual relationships but also encourage parties to communicate contract terms in a clearer and more transparent manner. This underscores the importance of ensuring that incorporation testing does not lose its practical relevance, but rather is further developed as a distinct and focused instrument of contractual control, to effectively complement the general unfairness assessment under Section 36 of the Contracts Act.

• author: Almgren Jensen, Nora
• supervisor: David Dryselius
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Hidden or open control? - On the legal significance of incorporation testing of particularly onerous or surprising terms and its relation to Section 36 of the Contracts Act
• course: JURM02 20251
• year: 2025
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: civilrätt, avtalsrätt, standardavtal
• language: Swedish
• id: 9189099
• date added to LUP: 2025-06-09 10:19:33
• date last changed: 2025-06-09 10:19:33