Företagsobligationer i en digital miljö - Klassificering, tillämpningsproblem och rättslig integration av digitala obligationer

Abstract

Digital bonds, defined as corporate bonds issued using Distributed Ledger Technology (DLT), raise several legal questions within the framework of securities regulation. In recent years, the Swedish corporate bond market has expanded rapidly. While EU legislation has sought to facilitate technological innovation, notably through the DLT Pilot Regime. In Sweden, this regime has been proposed to be complemented by national legislation, prompting questions of how digital bonds can be legally interpreted, classified, and integrated into the existing legal framework.

Hence, the thesis examines the following core questions: How can digital bonds be classified, particularly in relation to the regulation of financial instruments and negotiable instruments? How might the structure and legal challenges of the Swedish corporate bond market be affected by a potential shift to DLT-based instruments, especially in light of existing issues of legal application? The analysis is primarily based on a legal dogmatic methodology, complemented by a law and economics perspective with a focus on transaction cost theory. EU legal sources are related to national law and practical implementation.

The classification of digital bonds is shown to depend largely on whether the instruments fulfil the criteria of functional transferability, rather than on the technology per se. From the perspective of Swedish obligations law, uncertainty remains regarding the legal status of digital bonds that do not fit into current book-entry systems. At the same time, DLT enables a technical structure in which terms, entitlement, and transfer can be directly integrated into the digital instrument itself.

The law and economics analysis focuses on existing structural problems in the corporate bond market, including information asymmetries and coordination difficulties. These problems persist even in a technologically transformed landscape, although DLT may help reduce certain transaction costs, particularly through enhanced information flows, automation, and digital interaction. However, the institutional and legal design of the market is shown to be crucial for the actual effectiveness of the technology.

Overall, the analysis identifies a regulatory model in which innovation is enabled within a framework of technological neutrality. This balance creates both opportunities and limitations for the future role of digital bonds in the Swedish corporate bond market. The thesis thus demonstrates how legal frameworks, technological developments, and market structures are closely interlinked in assessing the future relevance of DLT-based instruments.

Abstract (Swedish)

Digitala obligationer, definierade som företagsobligationer emitterade med stöd av Distributed Ledger Technology (DLT), aktualiserar flera rättsliga frågor inom värdepappersmarknadsrätten. Den svenska företagsobligationsmarknaden har under senare år utvecklats snabbt. Parallellt har EU:s lagstiftning haft som syfte att möjliggöra teknisk innovation, bland annat genom DLT-förordningen. I Sverige föreslås denna förordning kompletteras med en nationell lag, vilket väcker frågor om hur digitala obligationer rättsligt kan förstås, klassificeras och integreras i det befintliga rättssystemet.

Mot denna bakgrund behandlar uppsatsen det följande: Hur kan digitala obli-gationer klassificeras, särskilt i förhållande till regleringen av finansiella instrument och löpande skuldebrev? Hur påverkas företagsobligationsmarknadens struktur och dess tillämpningsproblem av en möjlig övergång till DLT-baserade instrument? Undersökningen baseras huvudsakligen på en rättsdogmatisk metod och kompletteras med en rättsekonomisk analys, särskilt med utgångspunkt i teorin om transaktionskostnader. Regler och principer som följer av EU-rätten relateras till de nationella bestämmelser där de är direkt tillämpliga eller genomförda, samt till hur reglerna tillämpas i praktiken.

Analysen visar att klassificeringsfrågan i stor utsträckning är beroende av om digitala obligationer uppfyller kraven på funktionell överlåtbarhet, snarare än av vilken teknik som används. Bedömningen i ljuset av svensk obligationsrätt föranleder viss osäkerhet kring digitala obligationers status utanför kontobaserade system. Samtidigt möjliggör DLT en teknisk struktur där villkor, legitimation och överlåtelse kan integreras direkt i det digitala instrumentet.

Den rättsekonomiska analysen fokuserar på företagsobligationsmarknadens befintliga strukturella problem, däribland informationsasymmetrier och koordinationssvårigheter. Dessa problem kvarstår även i ett teknologiskt förändrat landskap, men tekniken kan i vissa fall bidra till att minska transaktionskostnader, främst genom förbättrad informationshantering, automatisering och möjligheten till direkt interaktion i en tokeniserad-miljö. Samtidigt visar analysen att marknadens institutionella och rättsliga utformning är avgörande för teknikens faktiska genomslag.

Sammantaget framträder en regleringsmodell där innovation möjliggörs inom ramen för teknikneutralitet, vilket skapar både potential och begränsningar för digitaliseringens påverkan på företagsobligationsmarknaden. Uppsatsen visar därmed hur rättsliga ramar, teknisk utveckling och marknadsstruktur är tätt sammanflätade i bedömningen av digitala obligationers framtida roll.

• author: Linton Wahlgren, Douglas
• supervisor: Jaakko Salminen
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Corporate Bonds in a Digital Environment
• course: JURM02 20251
• year: 2025
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: bankrätt, EU-rätt, finansrätt
• language: Swedish
• id: 9189119
• date added to LUP: 2025-06-04 13:42:38
• date last changed: 2025-06-04 13:42:38