Utvidgade undantag från reglerna om offentliggörande av insiderinformation - en analys av noteringsaktens regeländringar

Abstract

How much information should be disclosed by listed companies? This is a question that has been discussed previously, but which has become relevant again with the entry into force of the Listing Act (Regulation (EU) 2024/2809) in December 2024. This thesis focuses on the regulatory changes introduced by the Listing Act regarding the requirements for disclosure of inside information, with particular emphasis on the expanded exceptions for disclosure of information arising at intermediate steps in ongoing processes, as well as the new conditions for delayed disclosure. The purpose of the thesis is, within the framework of the Market Abuse Regulation (Regulation (EU) 596/2014), to analyse the Listing Act’s changes to disclosure rules. After mapping out the regulatory changes, the following questions re-main: will the Listing Act fulfil the objectives presented by the EU-Com-mission? How will the Swedish securities market be affected by the Listing Act’s regulatory changes?

The thesis describes the importance of the securities market for companies’ financing opportunities and the significance of information transparency for market integrity and investor confidence. It then maps out the current rules for disclosure of inside information arising at an intermediate step in an on-going process, as well as the rules for delayed disclosure. The exposition is based on current regulations, case law, and guidance from European and Swedish authorities. The rules are problematised with voices highlighting how the increased regulatory burden, especially for small and medium-sized enterprises, under the current regime has reduced the attractiveness of EU securities markets compared to, for example, the United States.

The thesis then introduces the Listing Act’s changes to disclosure require-ments. The content of the Listing Act is motivated by the ambition to reduce the regulatory burden in order to increase the competitiveness of EU securities markets. From June 2026, inside information arising at an intermediate step in a more extended process will no longer need to be disclosed immediately. Instead, disclosure can be made when the final event in the process has occurred. The various assessments and questions that arise with the new wording are also addressed in the thesis. The second regulatory change presented is the revised criterion for being able to delay disclosure of inside in-formation. The new criterion is that the delayed information must not be in contrast to previous communication from the company. This change also brings new considerations that companies must make, which is also discussed in the thesis.

The analysis is deepened through different perspectives from market participants, authorities, and legal literature. Given that the Listing Act entered into force in December 2024, there is, at the time of the thesis’s submission, limited material available. Therefore, legal literature addressing the legal situation before the Listing Act’s entry into force has also been included in the thesis. These sources provide an overview of the fundamental principles and objectives of the disclosure rules in MAR. The perspectives presented show general support for reduced regulatory burden and harmonisation, but also concern about risks to market transparency and investor protection. Some argue that reduced disclosure may increase costs for issuers through higher risk premiums, while others emphasize the need for clear and predictable rules.

In conclusion, the thesis finds that the Listing Act represents a major change in the regulation of disclosure of inside information, where the balance be-tween market attractiveness and investor protection is central. The new rules are expected to reduce compliance costs and uncertainty, especially for small and medium-sized enterprises, but it remains to be seen whether they are sufficient to maintain market integrity and investor confidence. The thesis underscores the complexity of finding the right balance in disclosure rules and the need for continued evaluation as the new regulatory framework is implemented.

Abstract (Swedish)

Hur mycket information bör noterade bolag offentliggöra? Det är en fråga som har diskuterats tidigare, men som har blivit aktuell på nytt med noteringsaktens (förordning (EU) 2024/2809) ikraftträdande i december 2024. Den här uppsatsen riktar in sig på noteringsaktens regeländringar avseende kraven på offentliggörande av insiderinformation, med särskilt fokus på utvidgade undantag för offentliggörande av information som uppstår i mellanliggande steg i över tid pågående processer samt nya förutsättningar för uppskjutet offentliggörande. Syftet med uppsatsen är att inom ramen för marknadsmissbruksförordningen (förordning (EU) 596/2014) att analysera noteringsaktens regeländringar för informationsgivning. Efter en kartläggning av regeländringarna kvarstår frågorna: kommer noteringsakten uppfylla de syften som EU-kommissionen har presenterat? Hur påverkas svensk värdepappersmarknad av noteringsaktens regeländringar?

Uppsatsen beskriver värdepappersmarknadens betydelse för företags finansieringsmöjligheter och vikten av informationstransparens för marknadens integritet och investerarnas förtroende. Därefter kartläggs de nuvarande reglerna för offentliggörande av insiderinformation som uppstår i ett mellanliggande steg i en över tid pågående process, samt reglerna för uppskjutet offentliggörande. Redogörelsen baseras på aktuella förordningar, praxis och vägledande dokument från euroepiska och svenska myndigheter. Reglerna problematiseras med röster som talar om hur den ökade regulatoriska bördan, särskilt för små och medelstora företag, under nuvarande regelverket har minskat EU:s värdepappersmarknaders attraktivitet i jämförelse med exempelvis USA.

Därefter introduceras noteringsaktens förändringar för informationsgivning. Noteringsaktens innehåll motiveras med ambitionen att minska regelbördan i syfte att öka EU:s värdepappersmarknaders konkurrenskraft. Från och med juni 2026 kommer insiderinformation som uppstår i ett mellanliggande steg i en mer långtgående process inte längre behöva offentliggöras direkt. I stället kan offentliggörandet genomföras när den slutliga händelsen i processen har inträffat. De olika bedömningar och frågetecknen som uppstår med den nya lydelsen tas även upp i uppsatsen. Den andra regeländringen som behandlas i uppsatsen är det förändrade rekvisitet för att kunna skjuta upp ett offentliggörande av insiderinformation. Det nya rekvisitet är att den uppskjutna informationen inte får stå i kontrast till tidigare kommunikation från bolaget. Även denna förändring medför nya överväganden som bolag tvingas göra, detta diskuteras också i uppsatsen.

Analysen fördjupas genom olika synvinklar från marknadsaktörer, myndigheter och juridisk litteratur. Med tanke på att noteringsakten trädde i kraft i december 2024 finns det vid uppsatsens avlämnande begränsat med material. Därför har även juridisk litteratur som behandlar rättsläget innan noteringsaktens ikraftträdande inkluderats i uppsatsen. Dessa källor ger en bild av övergripande principer och syften med informationsgivningsreglerna i MAR. De perspektiv som har förts fram visar ett generellt stöd för minskad regelbörda och harmonisering. Men också en oro för risker för marknadstransparens och investerarskydd. Vissa menar att minskad informationsgivning kan öka kostnaderna för emittenter genom högre riskpremier, medan andra betonar behovet av tydliga och förutsägbara regler.

Som slutsats konstateras att noteringsakten innebär en stor förändring för regleringen av offentliggörande av insiderinformation, där balansen mellan marknadens attraktivitet och investerarskydd står i centrum. De nya reglerna förväntas minska regelefterlevnadskostnader och osäkerhet, särskilt för små och medelstora företag, men det återstår att se om de är tillräckliga för att upprätthålla marknadens integritet och investerarnas förtroende. Uppsatsen understryker komplexiteten i att finna rätt balans i informationsgivningsregler och behovet av fortsatt utvärdering när det nya regelverket implementeras.

• author: Trommler, Ebba
• supervisor: Jaakko Salminen
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Expanded Exceptions from the Rules on Disclosure of Inside Information - An Analysis of the Listing Act's Regulatory Amendments
• course: JURM02 20251
• year: 2025
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Finansrätt, Aktiemarknadsrätt, Börsrätt
• language: Swedish
• id: 9189134
• date added to LUP: 2025-06-10 16:56:28
• date last changed: 2025-06-10 16:56:28