Nämndemän i hovrätten - ett spel för gallerierna? En undersökning om nämndemannaanvändningen vid brottmål i hovrätt bör reformeras utifrån hovrättens utveckling mot en överprövningsinstans

Abstract (Swedish)

År 1977 infördes nämndemän i hovrätten vid brottmålsprövningar för att öka allmänhetens insyn och förtroende för rättsskipningen. Generella argument om att nämndemän även kunde bidra med inflytande i rättsskipningen genom kunskap om till exempel person- och ortkännedom fördes också fram i den statliga utredningen som låg bakom införandet. Trots detta begränsades nämndemännens inflytande från början genom att endast två nämndemän ingår i hovrättens sammansättning jämfört med tre juristdomare och argumenten om medinflytande utelämnades helt i propositionen I stället var det argumenten om inflytande och förtroende som var mest framträdande Samtidigt medverkar inga nämndemän alls i Högsta domstolen (HD), vars uppgift är att ge vägledning i rättsfrågor, vilket tyder på att nämndemännens syfte även inkluderar att kunna bidra till sakfrågor och bevisvärdering.

Sedan införandet har både statliga utredningar och rättsvetenskaplig doktrin riktat kritik mot nämndemannasystemet i hovrätten. Kritiken grundar sig i att hovrätten i dag främst hanterar rättsfrågor snarare än sakfrågor, vilket begrän-sar nämndemännens möjligheter till inflytande över rättsskipningen. I stället menas nämndemannasystemet i hovrätten utgöra en stor kostnad för domsto-larna och förhindra effektivitet i hovrättens rättsskipning. Under 2000-talet har hovrätten utvecklats alltmer mot en överprövningsinstans och överprövar därmed tingsrättens avgöranden i stället för att ompröva, vilket enbart har gjort att kritiken har växt. Samtidigt har ingen reformering av nämndemannasystemet i hovrätten skett sedan 1977 trots att hovrättens syfte och funktion har förändrats en del sedan dess.

Uppsatsen syftar således till att undersöka vad lagstiftarens motiveringar bakom införandet av nämndemän i hovrätten var och om motiveringarna fortfarande kan anses aktuella mot bakgrund av hovrättens utveckling mot en överprövningsinstans. Detta görs i syfte att utreda om nämndemannasystemet i hovrätten bör reformeras eller överhuvudtaget finnas kvar. Genom rättsdogmatisk och rättshistorisk metod analyseras bakgrunden till införandet, medan en empirisk del, baserad på statistik om rättens sammansättning och röstmönster, bedömer nämndemännens faktiska påverkan i brottmål.

Slutsatsen är att hovrättens utveckling mot en överprövningsinstans talar emot fortsatt nämndemannamedverkan. Även om demokratiska argument kvarstår, finns idag andra sätt att uppnå insyn, såsom offentlighetsprincipen och medie-bevakning. Införande av exempelvis ett utvidgat prövningstillstånd för brott-mål i hovrätten skulle dock ytterligare motivera en reform. En sådan reform bör dock föregås av en gedigen utredning och analys för att bevara allmänhetens förtroende för hovrättens verksamhet och undvika att rättsskipningen upp-fattas som elitistisk.

Abstract

In 1977, lay judges were introduced in the Swedish Court of Appeal for criminal cases, primarily to promote transparency and increase public trust in the judiciary. The governmental inquiry that preceded the reform also highlighted potential contributions from lay judges through their local and personal knowledge. Despite this, their influence was limited from the beginning: only two lay judges participate in each case, outnumbered by three professional judges. The final legislative bill excluded arguments about participatory influence and emphasized instead the importance of openness and legitimacy. Meanwhile, the Supreme Court includes no lay judges at all, as it only ad-dresses legal issues, which suggests that lay judges in the Court of Appeal are intended to contribute to factual and evidentiary assessments.

Since their introduction, the use of lay judges in the Court of Appeal has been the subject of considerable criticism. Government inquiries and legal scholars alike have questioned their role, arguing that they have little real influence in a court that increasingly focuses on legal review rather than fact-finding. The shift of the Court of Appeal into a reviewing rather than retrial body, particularly since the early 2000s, has strengthened the view that lay judges are no longer necessary. Moreover, the system is seen as expensive and inefficient. Despite these developments, the lay judge system in the Court of Appeal has remained unchanged since 1977.

This thesis investigates the original legislative motivations for introducing lay judges and whether those motivations still hold, given the changing role of the appellate courts. The aim is to assess whether the lay judge system should be reformed or abolished. The study uses a legal-dogmatic and legal-historical method to analyze the preparatory works and institutional context, and an empirical component examines the actual influence of lay judges using statistical data on court composition and voting patterns in criminal cases.

The conclusion is that the Court of Appeal’s transformation into a legal-review body undermines the justification for lay judge participation. Although democratic arguments regarding transparency remain relevant, modern mechanisms like public access and media scrutiny may fulfill that function. Any potential reform, such as introducing broader leave-to-appeal requirements, should be preceded by a thorough analysis to preserve public trust and avoid the perception of an elitist justice system.

• author: Ehrnrooth, Vera
• supervisor: My Bergius
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Lay judges in the Court of Appeal – a mere show? A study on the need to reform the use of lay judges in criminal cases in light of the Court of Appeal’s evolution into a court of review
• course: JURM02 20251
• year: 2025
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Straffrätt, nämndemän, hovrätt
• language: Swedish
• id: 9189156
• date added to LUP: 2025-06-04 13:40:03
• date last changed: 2025-06-04 13:40:03