Inlösenrätten som aktieägarskydd vid gränsöverskridande ombildningar

Abstract

Cross-border conversions allow limited liability companies to convert into an equivalent corporate form in another EU or EEA Member State without being dissolved and re-established. This type of restructuring is a manifestation of the freedom of establishment under EU law and serves as an important opportunity for companies to streamline their operations and adapt to new markets or legal systems. With the adoption of Directive (EU) 2019/2121, known as the Mobility Directive, a harmonized EU framework for cross-border conversions was introduced. In Swedish law, this led to the implementation of Chapter 24a of the Swedish Companies Act (ABL), which entered into force in 2023.
At the same time, cross-border conversions raise important legal certainty concerns for minority shareholders. Such conversions may subject shareholders to a new and unfamiliar legal regime, where shareholder rights and corporate governance mechanisms may differ significantly from the Swedish system. To mitigate this risk, Chapter 24 a, Section 34 of the Swedish Companies Act, provides minority shareholders, under certain conditions, with the right to request redemption of their shares by the company in the event of a cross-border conversion. This redemption right functions as an exit mechanism intended to allow dissenting shareholders to leave the company in return for compensation.
This thesis examines how the redemption right under Chapter 24 a, Section 34 of the Swedish Companies Act serves as a minority protection mechanism, how the compensation for redeemed shares is determined, and how this right relates to the Swedish system of compulsory redemption under Chapter 22 ABL. A legal dogmatic method is combined with EU legal interpretation and comparative elements to analyze both the legal framework and its practical function.
The thesis shows that the redemption right is an important safeguard for minority shareholders, but that several legal and practical challenges remain. In particular, the determination of the amount and timing of the compensation is insufficiently regulated, which may result in legal uncertainty and conflicting interests. Compared to compulsory redemption, the systems share several structural similarities, but also significant differences, especially regarding the right of initiative, decision-making procedures, and valuation principles.
The conclusion is that the Swedish rules, in several respects, fulfill their purpose of providing a certain level of protection for minority shareholders in cross-border conversions, but that legal reform may be warranted, such as a clearer and more consistent valuation process, to strengthen legal certainty.

Abstract (Swedish)

Gränsöverskridande ombildningar gör det möjligt för aktiebolag att omvandlas till en motsvarande bolagsform i en annan medlemsstat inom EU eller EES utan att avvecklas och återbildas. Denna typ av omstrukturering är ett uttryck för den etableringsfrihet som följer av EU-rätten, och utgör samtidigt en viktig möjlighet för företag att effektivisera sin verksamhet och anpassa sig till nya marknader eller rättsordningar. I och med antagandet av Direktiv (EU) 2019/2121 infördes för första gången ett harmoniserat EU-regelverk för gränsöverskridande ombildningar, vilket i svensk rätt ledde till att ett nytt kapitel, 24 a kap. aktiebolagslagen (ABL), trädde i kraft år 2023.
Samtidigt aktualiserar gränsöverskridande ombildningar betydande rättssäkerhetsfrågor för minoritetsaktieägare. En ombildning kan leda till att aktieägarna hamnar under en ny och främmande rättsordning, där bolagsrättsliga skydd och möjligheter att utöva inflytande skiljer sig från det svenska systemet. För att mildra denna risk infördes i 24 a kap. 34 § ABL en rätt för aktieägare att, under vissa förutsättningar, begära att deras aktier löses in av bolaget vid en gränsöverskridande ombildning. Denna inlösenrätt fungerar som en så kallad exitmekanism och är tänkt att ge aktieägare som motsätter sig ombildningen möjlighet att lämna bolaget mot ersättning.
I uppsatsen undersöks hur inlösenrätten enligt 24 a kap. 34 § ABL fungerar som minoritetsskydd, hur ersättningen för inlösta aktier fastställs, samt hur denna rätt förhåller sig till det svenska systemet för tvångsinlösen enligt 22 kap. ABL. En rättsdogmatisk metod kombineras med EU-rättslig tolkningsmetod och rättsjämförande inslag för att analysera både regelverkets innehåll och dess funktion i praktiken.
Uppsatsen visar att inlösenrätten är ett viktigt skydd för minoritetsaktieägare, men att flera rättsliga och praktiska utmaningar kvarstår. Bland annat är frågan om ersättningens storlek och tidpunkt för värdering av aktierna otillräckligt reglerad, vilket riskerar att leda till rättsosäkerhet och intressekonflikter. I jämförelse med tvångsinlösen visar det sig att systemen har flera strukturella likheter, men även väsentliga skillnader, särskilt vad gäller initiativrätt, beslutsformer och värderingsprinciper.
Slutsatsen är att den svenska regleringen på flera punkter uppfyller syftet att ge minoritetsaktieägare ett visst skydd vid gränsöverskridande ombildningar, men att det finns skäl att överväga reformer, exempelvis ett tydligare och mer enhetligt värderingsförfarande, för att stärka rättssäkerheten.

• author: Andersson, Alva
• supervisor: Birgitta Nyström
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: The Right of Redemption as Shareholder Protection in Cross-Border Conversions
• course: JURM02 20251
• year: 2025
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: associationsrätt, EU-rätt, gränsöverskridande ombildningar
• language: Swedish
• id: 9189327
• date added to LUP: 2025-06-16 11:33:41
• date last changed: 2025-06-16 11:33:41