Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Kvinnohat som försvårande omständighet – om införandet av kön som grund för straffskärpning vid hatmotiv

Renck, Elfriede LU (2025) LAGF03 20251
Department of Law
Faculty of Law
Abstract
This thesis addresses the question of why gender as a category has not been included in the Swedish aggravation rule for hate crimes and analyzes a potential change in this regard. The thesis is based on the premise that gender- related violence, particularly men’s violence against women, is a structural societal problem which can be associated with misogyny and hatred against women. To date, legislation has excluded gender as a protected group within hate crime regulations, which affects how society and the justice system handle and perceive these crimes.

The examination shows that prevailing views on both hate crimes and gender- related violence, as well as conception of the public and private spheres, have posed obstacles to... (More)
This thesis addresses the question of why gender as a category has not been included in the Swedish aggravation rule for hate crimes and analyzes a potential change in this regard. The thesis is based on the premise that gender- related violence, particularly men’s violence against women, is a structural societal problem which can be associated with misogyny and hatred against women. To date, legislation has excluded gender as a protected group within hate crime regulations, which affects how society and the justice system handle and perceive these crimes.

The examination shows that prevailing views on both hate crimes and gender- related violence, as well as conception of the public and private spheres, have posed obstacles to including gender as a protected group under hate crime legislation. However, a shifting perspective appears to have formed the basis for the current legislative proposal to include gender as a protected category within the aggravation rule.

The thesis argues that expanding the provision could have general preventive and symbolic functions, and that such an extension would better align the criminal justice system with fundamental principles of criminal law. At the same time, concerns are raised that this expansion could lead to difficulties in distinguishing between crimes rooted in structural gender power imbalances and those motivated by hate. (Less)
Abstract (Swedish)
Denna uppsats behandlar frågan om varför kön som kategori inte har inkluderats i den svenska straffskärpningsregeln för hatbrott, och analyserar en möjlig förändring av detta. Uppsatsen utgår från att könsrelaterat våld, särskilt mäns våld mot kvinnor, är ett strukturellt samhällsproblem som i vissa fall kan förknippas med misogyni och kvinnohat. Lagstiftningen har hittills exkluderat kön som skyddad grupp inom hatbrottsregleringen, vilket påverkar hur samhället ser på och rättssystemet hanterar dessa brott.

Undersökningen visar att själva synen på såväl hatbrott som könsrelaterat våld samt vad som skulle utgöra offentlig och privat sfär har inneburit hinder för att låta kön som grupp omfattas av hatbrottslagstiftningen. Dock tycks ett... (More)
Denna uppsats behandlar frågan om varför kön som kategori inte har inkluderats i den svenska straffskärpningsregeln för hatbrott, och analyserar en möjlig förändring av detta. Uppsatsen utgår från att könsrelaterat våld, särskilt mäns våld mot kvinnor, är ett strukturellt samhällsproblem som i vissa fall kan förknippas med misogyni och kvinnohat. Lagstiftningen har hittills exkluderat kön som skyddad grupp inom hatbrottsregleringen, vilket påverkar hur samhället ser på och rättssystemet hanterar dessa brott.

Undersökningen visar att själva synen på såväl hatbrott som könsrelaterat våld samt vad som skulle utgöra offentlig och privat sfär har inneburit hinder för att låta kön som grupp omfattas av hatbrottslagstiftningen. Dock tycks ett förändrat synsätt ligga till grund för en i skrivande stund aktuell proposition att inkludera kön som skyddad grupp i straffskärpningsregeln.

I uppsatsen argumenteras för att en utvidgning av bestämmelsen skulle kunna ha allmänpreventiva och symboliska funktioner, samt att straffrättssystemet i och med en utvidgning hade linjerat bättre med grundläggande straffrättsliga principer. Samtidigt lyfts farhågor om att en utvidgning skulle kunna leda till gränsdragningsproblematik mellan brott på grund av strukturell maktobalans mellan könen och brott på grund av hatmotiv. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Renck, Elfriede LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20251
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
straffrätt, kön, misogyni, kvinnohat, mäns våld mot kvinnor, straffskärpning, straffskärpningsregeln, könsrelaterat våld, manosfären, incel
language
Swedish
id
9190215
date added to LUP
2025-06-23 13:25:07
date last changed
2025-06-23 13:25:07
@misc{9190215,
  abstract     = {{This thesis addresses the question of why gender as a category has not been included in the Swedish aggravation rule for hate crimes and analyzes a potential change in this regard. The thesis is based on the premise that gender- related violence, particularly men’s violence against women, is a structural societal problem which can be associated with misogyny and hatred against women. To date, legislation has excluded gender as a protected group within hate crime regulations, which affects how society and the justice system handle and perceive these crimes.

The examination shows that prevailing views on both hate crimes and gender- related violence, as well as conception of the public and private spheres, have posed obstacles to including gender as a protected group under hate crime legislation. However, a shifting perspective appears to have formed the basis for the current legislative proposal to include gender as a protected category within the aggravation rule.

The thesis argues that expanding the provision could have general preventive and symbolic functions, and that such an extension would better align the criminal justice system with fundamental principles of criminal law. At the same time, concerns are raised that this expansion could lead to difficulties in distinguishing between crimes rooted in structural gender power imbalances and those motivated by hate.}},
  author       = {{Renck, Elfriede}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Kvinnohat som försvårande omständighet – om införandet av kön som grund för straffskärpning vid hatmotiv}},
  year         = {{2025}},
}