Staten bryter in? Det kommunala planmonopolets ställning i jakten på kritiska mineraler

Abstract

The EU’s mineral strategy has initiated a hunt for minerals. The green transition depends on a reliable supply of critical raw materials, and in Sweden, the ambition to contribute to this supply is reflected in recent initiatives aimed at increasing extraction. However, mining operations often impose both social and environmental challenges on the local communities affected. This thesis aims to clarify to which extent Swedish municipalities, under today’s circumstances, can influence the establishment of new mines. A legal dogmatic analysis is conducted on two legal frameworks: the municipal planning monopoly under the Planning and Building Act (PBL), and the system of national interests under the Environmental Code (MB), which aims to safeguard state interests in land-use planning. The thesis also discusses some potential effects that the EU’s new Critical Raw Materials Act (CRMA) may
have on the planning process. The analysis shows that the municipal planning monopoly formally
grants municipalities extensive formal powers. In practice, however, their ability to control land use is limited due to a hierarchy of state influence, ultimately enabling the state to override the municipal planning monopoly. The
planning monopoly should therefore, in the context of areas of national interest, primarily be understood as a formal competence, rather than an expression of local autonomy. The thesis also concludes that while the CRMA may lead to more areas being designated as of national interest and thus subject to state influence, this does not constitute a direct threat to the municipal planning monopoly.

Abstract (Swedish)

EU:s nya mineralstrategi har gett upphov till en jakt på mineraler. Den gröna omställningen kräver säker tillgång till kritiska råmaterial, och i Sverige ses möjligheten att bidra till försörjningen genom initiativ för ökad utvinning. Gruvetableringar medför dock ofta både sociala och miljömässiga påfrestningar för de lokalsamhällen som berörs. Uppsatsen syftar till att tydliggöra i vilken mån svenska kommuner, under dagens förutsättningar, har möjlighet att påverka eller förhindra gruvetableringar. Detta görs genom en rättsdogmatisk analys av två rättsliga konstruktioner: det kommunala planmonopolet i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och riksintressesystemet i miljöbalken (1998:808), MB. Särskilt fokus läggs på statens möjligheter att påverka den kommunala planprocessen. Uppsatsen för också en diskussion om vilka potentiella effekter EU-förordningen Critical Raw Materials Act (CRMA) kan få på planläggningen.
Uppsatsen visar att det kommunala planmonopolet ger kommunerna formellt långtgående befogenheter, men att möjligheten att styra markanvändningen i praktiken är begränsad. Detta är till följd av en trappa av statligt inflytande, som ytterst ger staten möjlighet att bryta planmonopolet. Det kommunala planmonopolet bör i detta sammanhang därför främst förstås som en formell kompetens, snarare än ett uttryck för lokalt självbestämmande. Uppsatsen kommer också fram till att CRMA sannolikt kommer leda till att fler områden pekas ut som riksintressen för värdefulla ämnen och material, vilket innebär en förskjutning av inflytande från kommun till stat – dock inte ett direkt hot mot det kommunala planmonopolet.

• author: Marmén, Annika
• supervisor: Ulf Linderfalk
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20251
• year: 2025
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: EU-rätt, förvaltningsrätt
• language: Swedish
• id: 9190712
• date added to LUP: 2025-06-23 13:16:01
• date last changed: 2025-06-23 13:16:01