Energigemenskaper - är det möjligt att inrätta gemensamhetsanläggning och hur kan kommunen bidra?

Abstract

In recent years, EU has introduced the concept of energy communities, encouraging member states to support the development of energy communities. At the same time, Sweden has updated the IKN-regulation, creating new opportunities for sharing electricity betweenproperties. As a result, several energy communities, such as Tamarinden in Örebro, have been established with the aim of sharing local energy.

This thesis is inspired by the project Tamarinden, in which the municipality plans to establish an energy community organized as a joint facility. The aim is to examine whether a joint facility is a suitable organizational form for energy communities and what role the municipalities can play in supporting the development of energy communities.

The results show that a joint facility is a suitable organizational form when all property owners agree, when the legal link to the property matters, and when the energy community meets a direct need of the property. However, the study also suggests that an economic association often may be preferable as it aligns better with EU´s rules on joining and leaving energy communities and fits energy communities based on personal and financial interests.

The results also show that the ban for municipalities to define technical specifications is not a major barrier for energy communities. Municipalities that want to support energy communities should retain ownership of the land far into the process and clearly communicate their ambitions on establishing energy communities, already during land allocation. In addition the municipality should actively encourage cooperation between relevant stakeholders involved in energy communities.

Abstract (Swedish)

Under de senaste åren har energigemenskaper som koncept etablerats inom EU, som ett verktyg för att stärka hållbara och robusta energisystem. Genom EU-direktiv som elmarknadsdirektivet och förnybartdirektivet har konceptet introducerats och medlemsländerna uppmanas att främja bildandet av energigemenskaper. Samtidigt har Sverige infört förändringar i IKN-förordningen, vilket öppnat upp för nya möjligheter att dela el mellan fastigheter. Som en följd har flera energigemenskaper, däribland en i Tamarinden i Örebro, etablerats för att testa och utveckla lokal energidelning.
Inspirationen till examensarbetet kommer från pilotprojektet Tamarinden i Örebro, där kommunen planerar att inrätta en energigemenskap organiserad som en gemensamhetsanläggning och som förvaltas av en samfällighetsförening. Examensarbetet syftar till att undersöka huruvida gemensamhetsanläggning är en lämplig organisationsform för energigemenskaper samt vilken roll kommunen kan spela vid etablering av energigemenskaper.

För att besvara dessa frågor genomfördes en litteratur- och projektstudie, som syftade till att få en djupare förståelse av ämnet och lyfta fram relevanta projekt. Därtill studerades lagstiftning, rättsfall och förättningsakter för att klarlägga rättsläget. Intervjuer har genomförts med förrättningslantmätare, exploateringsingenjörer på kommunen, representanter från energibolag och andra sakkunniga för att belysa frågorna ur olika perspektiv.

Resultaten visar att gemensamhetsanläggning är en lämplig organisationsform när samtliga fastighetsägare är överens, när den sakrättsliga anknytningen är betydelsefull och när energigemenskapen fyller ett direkt behov för fastigheterna. Att gemensamhetsanläggningar är sakrättsligt anknutna ger en långsiktig stabilitet. Samtidigt visar resultaten att en ekonomisk förening i många fall är en lämpligare organisationsform som i nuläget går bättre i linje med
EU:s direktiv vad gäller in- och utträde i en energigemenskap. En ekonomisk förening passar bättre när energigemenskapen främst baseras på personliga och ekonomiska intressen, snarare
än ett fastighetsanknutet behov.

Resultaten visar även på att förbudet för kommuner att ställa tekniska särkrav inte utgör något betydande hinder för utvecklingen av energigemenskaper. Vidare bör kommuner som vill möjliggöra energigemenskaper behålla rollen som markägare långt in i processen, tydligt kommunicera sin vision och låta ambitionerna om energigemenskapen framgå redan vid markanvisningen. Dessutom bör kommunen aktivt främja samverkan mellan ingående aktörer i energigemenskaper.

• author: Karlsson, Linnéa and Rydholm, Stella
• supervisor: Fredrik Warnquist
• organization: Real Estate Science
• alternative title: Energy communities - is it possible to establish a joint facility and how can the municipality contribute?
• course: VFTM01 20251
• year: 2025
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Energigemenskaper, gemensamhetsanläggning, ekonomisk förening, kommunen, EU-direktiv
• other publication id: ISRN LUTVDG/TVLM 25/5582SE
• language: Swedish
• id: 9192539
• date added to LUP: 2025-06-11 08:23:30
• date last changed: 2025-06-11 08:33:15