Artificiella torskrev i Östersjön

Abstract

Gadus Morhua, or commonly referred to as cod, in the Baltic Sea has been experiencing a decline in population for many years due to factors such as overfishing and eutrophication. To combat the decline in population, the people of Hanö torskrevsförening has placed several artificial cod-reefs in Hanöbukten outside the eastern coast of Sweden to study the effect they have on the cod population. The aim of this study is to analyze the effectiveness of these artifi-cial reefs in Hanöbukten, which was done by analyzing video recordings of reef- and control-areas. The analysis was done by noting when an individual swam into frame and when said individual swam out of frame. A paired t-test from 7 consecutive videosampling occasions between April 2023 and September 2024 revealed a significantly higher cod presence at the reefs compared to control areas. The t-test gave a p-value of 0,046, showing that the difference in numbers of cod per hour between the control area and reef area was statistically significant. The data also showed an increase of 261,6% in numbers of cod per hour between the areas in August, compared to 55,2% in May. Although promising results, variations in length of the videos and time of the recording may have consequences on the result. This study did not dif-ferentiate between individuals, creating a source of error due to specific individuals potentially returning and raising the presence of fish in the area. This is only a preliminary study which could lead to future studies and if so, the above-mentioned sources of errors should be consid-ered and handled accordingly. In conclusion, the artificial cod-reefs in Hanöbukten are effec-tive in attracting more cod than other places in the Baltic Sea, but further research is needed to accurately describe the effectiveness and effects they have on the cod population.

Popular Abstract (Swedish)

Artificiella torskrev - Kan mänskligt ingripande hjälpa torskpopulationen?

Har du någonsin undrat hur torskar i östersjön har det? Man har fått höra att det inte går så värt bra för fiskarna men hur illa är det egentligen? Problematiken för torskarna kan ofta anses bero på att klimatet i Östersjön är ganska illa, och detta är i för sig sant, men varför det är så dåligt är något som inte pratas om mycket. Likt Occam’s razor principen är svaret oftast det simplaste. Människan är orsaken. På grund av oss männi-skor lider Östersjön av övergödning och syrebrist och då torsken även har präglats av överfiskning har dessa faktorer gjort att torskpopulationen är drastiskt mycket mindre än vad den var förr. Samtidigt har också potentiella predatorer på torsk, såsom säl och skarv, ökat. Men vad ska man göra för att förbättra torskens situation? En möjlig lös-ning är artificiella rev som ger torsken skydd mot säl och som lockar till sig födoobjekt för torsken. Hanö torskrevsförening arbetar med att studera om dessa reven är gynn-samma för torsken och i detta arbete undersöks effektiviteten av dessa reven.
Torsken i Östersjön har blivit färre och färre i antal och situationen idag är så kritiskt att det råder totalt fiskestopp sedan 2019. Trots detta har torskbestånden inte ökat nämnvärt. Som tidigare nämnt har Hanö torskrevsförening börjat placerat ut artificiella torskrev som kan hindra torsken från att präglas av överfiskande och bli jagad av predatorer. Målet med denna studie är att undersöka effektiviteten av dessa torskreven och det som hittades var att torskreven skapade ett ökat intresse för torsken att befinna sig på de områden som reven är utplacerade i. Faktum är att mängden torskar som observerades kring revytorna var betydligt högre jämfört med andra områden i havet, så mycket som en ökning med 55% jämfört med kontrollytorna! Och det är bara den minsta procentuella ökningen som hittades i studien. Genom att studera effektiviteten kan detta sedan användas som stöd för att forska vidare om artificiella torskrev och om det visar sig att dessa är gynnsamma för torsken kan det anses som ett stöd i rätt riktning för att få tillbaka artpopulationen. Men varför är torskens överlevnad relevant? Det är så att skarpsill är en av torskens bytesdjur och skarpsillen äter djurplankton, som i sin tur äter växtplankton. Inga torskar betyder att skarpsillen växer kraftigt i population. Fler skarpsillar gör även att djur-planktonen minskar, vilket i sin tur gör att växtplanktonen ökar kraftigt. När växtplanktonen eventuellt dör kommer det bildas en rejäl mängd död biomassa. För att bryta ner denna bio-massa krävs det syre och ju mera biomassa det finns, desto mer syre krävs. Mindre syre i vatt-net gör det mycket svårare för alla typer av marina varelser att överleva och detta i slutändan påverkar oss människor. Vi kommer inte längre kunna ha tillgång till lika mycket mat och andra resurser från djurlivet i havet. Det vill säga att om man begränsar torsken, begränsar man även människan.

• author: Bengtsson, Hugo
• supervisor: Anders Persson
• organization: Centre for Environmental and Climate Science (CEC)
• course: MVEK12 20251
• year: 2025
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Earth and Environmental Sciences
• language: Swedish
• id: 9201662
• date added to LUP: 2025-06-25 14:14:55
• date last changed: 2025-06-25 14:14:55