Automatisk identifiering av outnyttjade byggrätter - En studie om digital detaljplaneinformation och utveckling av ett digitalt sökverktyg

Abstract

Being able to identify unused development rights is of interest for both private and public actors. For private actors, this need arises, for example, in new construction projects, and for public actors, another need may instead be to have better control over their planning readiness. Searching and calculating development rights manually can be time consuming and for private actors this can also lead to missed opportunities. A digital tool can therefore be seen as a solution for combining multiple data sets, identifying unused development rights and presenting this information to the end user.
This study aims to investigate the possibilities of developing a digital search tool for automatic identification of unused development rights, using today’s available data sets. The report begins with a theoretical background to describe central concepts. Four studies are then carried out, the first of which is based on a manual identification of unused building rights, where ten densification opportunities within the selected study area are identified.
In the second study, a digital search tool for automatically identifying unused development rights, ByggrättSök, is developed. The Python programming language is used to consume data from Nationella Geodataplattformen (NGP) by applying APIs intended for consumers.
The Python library Streamlit is used in the development of an interactive web application.
In the third study, the developed search tool is evaluated by examining how well it performs compared to manual identification of unused development rights. Furthermore, a control check is made of the tool’s calculation of building rights based on how well it performs in relation to manual calculations. The data sets used by the tool are examined, as well as the tool’s filtering options, to see how these can have an impact on the result.
In the final study, eight aspects are selected, which are considered to have an impact on whether the identified unused development rights can be realizable. The tool’s improvement potential is identified by studying its ability to take these aspects into account.
In conclusion, the results demonstrate that a digital search tool for automatic identification of unused development rights can be developed. However, the tool does not currently have the ability to automatically generate search results for only realizable unused development rights. For the tool to be able to consider some of these aspects, filtering options can be implemented with relatively simple means by applying information from already existing data sets. In other cases, more complex analyses are required to handle qualitative variables.

Abstract (Swedish)

Att kunna identifiera outnyttjad byggrätt är en angelägenhet hos såväl privata som offentliga aktörer. För privata aktörer uppstår detta behov exempelvis vid nybyggnadsprojekt och för offentliga kan ett annat behov istället vara att ha bättre koll på sin planberedskap. Att söka och beräkna byggrätten manuellt kan ta tid och för privata aktörer kan detta även leda till missade möjligheter. Ett digitalt verktyg kan ses som en lösning för att kombinera flera datamängder, identifiera outnyttjad byggrätt samt presentera denna för slutanvändaren.
Arbetet syftar till att undersöka möjligheterna för att med dagens tillgängliga datamängder utveckla ett digitalt sökverktyg för automatiskt identifiering av outnyttjade byggrätter. Rapporten inleds med en teoretisk bakgrund för att beskriva centrala delar inom arbetets ramar. Därefter utförs fyra studier, varav den första bygger på en manuell identifiering av outnyttjade byggrätter, där tio förtätningsmöjligheter inom valt studieområdet identifieras.
Ett digitalt sökverktyg för automatiskt identifiering av outnyttjade byggrätter, ByggrättSök, utvecklas i arbetets andra studie. Programmeringsspråket Python används för att konsumera data från Nationella Geodataplattformen (NGP) genom att tillämpa API:er avsedda för konsumenter. Python-biblioteket Streamlit används vid utveckling av en webbapplikation.
I den tredje studien utvärderas det utvecklade sökverktyget genom att undersöka hur väl det presterar jämfört med manuell identifiering av outnyttjade byggrätter. Vidare görs en kontroll av verktygets beräkning av byggrätt utifrån hur väl det stämmer överens med manuella beräkningar. Verktygets använda datamängder studeras närmare för att se hur dessa kan ha en inverkan på resultatet, och verktygets filtreringsmöjligheter undersöks.
I den avslutande studien väljs åtta aspekter ut, vilka anses kunna ha en inverkan på ifall de identifierade outnyttjade byggrätterna går att realisera. Verktygets förbättringspotential identifieras genom att studera dess möjlighet att kunna ta hänsyn till dessa aspekter.
Resultatet visar på att ett digitalt sökverktyg för automatisk identifiering av outnyttjade byggrätter kan utvecklas baserat på de kvantifierbara värdena BYA och BTA. Dock har verktyget ingen möjlighet att i dagsläget automatiskt kunna generera sökresultat över endast realiserbara outnyttjade byggrätter. Hänsyn till en del aspekter kan däremot tänkas implementeras med relativt enkla medel genom att tillämpa information från redan befintliga datamängder. I andra fall krävs mer komplexa analyser för att hantera kvalitativa variabler.

Popular Abstract (Swedish)

De som planerar att bygga nya bostäder kan se det som önskvärt att kunna söka efter
markområden där det finns möjlighet att bygga nytt. Denna process har tidigare varit
tidskrävande men med dagens digitalisering finns nu möjligheten att genomföra denna
sökning automatiskt, bara med hjälp av några knapptryck!
Vi har nog alla passerat ett område inom en stadsdel - såsom en tom yta mellan bostadshus eller markområden som bara samlar ogräs - där vi ser potential för nya bostäder. Det är möjligt att kommunen håller med, och att markområdet faktiskt redan har blivit prövat av kommunen som sen även beslutat om att marken lämpligen kan användas för bostäder. Detta innebär att det finns en byggrätt, däremot så nyttjas den inte i dagsläget. Vad du då har hittat är en outnyttjad byggrätt. Men hur högt får man egentligen lov att bygga och finns det någon gräns på hur stor byggnadsarean får lov att vara? För att kunna besvara denna typ av frågor behöver du tillgång till information om vad kommunen har bestämt ska gälla för respektive markområde, och detta finns reglerat i en detaljplan. En detaljplan har tidigare angetts i form av en papperskopia eller en PDF. Problemet med detta format i dagsläget är att det hindrar återanvändningen av informationen eftersom den inte är maskinläsbar. Genom att istället digitalisera detaljplanen på ett sätt som gör att informationen kan tolkas av en dator, skapas möjligheter till att inte bara få åtkomst till informationen utan även möjlighet för utveckling av digitala verktyg, såsom en webbapplikation, som kan kombinera digital detaljplaneinformation med annan information.
Nyttan med att digitalisera detaljplaner och tillgängliggöra dessa planer gratis för alla har noterats under senare år och idag ser vi en omställning till en smartare, och en mer digital samhällsbyggnadsprocess. Exempelvis har kommuner sedan januari 2022 varit tvungna att följa specifika föreskrifter när de tar fram nya detaljplaner, vilket gör att detaljplaner numera upprättas och tillgängliggörs digitalt. En fördel med detta är att det nu går att söka fram alla detaljplaner som digitaliserats och få ut exakt vilka områden där det finns möjlighet att bygga bostäder, samt hur stort och hur högt man får bygga. Med andra ord så går det att utveckla digitala verktyg för att söka fram outnyttjade byggrätter, men hur kan detta göras i praktiken?
Syftet med examensarbetet Automatisk identifiering av outnyttjade byggrätter - En studie om digital detaljplaneineformation och utveckling av ett digitalt sökverktyg är att undersöka hur man kan utveckla ett digitalt sökverktyg som automatiskt identifierar outnyttjade byggrätter. Det vill säga, istället för att manuellt lokalisera alla markområden med outnyttjad byggrätt undersöks hur detta kan göras automatiskt, bara med hjälp av några knapptryck.
Resultatet demonstrerar en lösning på ett digitalt verktyg, i form av en webbapplikation, där den digitala detaljplaneinformationen kombineras med digital byggnadsinformation för att lokalisera och beräkna outnyttjad byggrätt, vilken sen presenteras på ett användarvänligt sätt. Trots att verktyget i dagsläget ännu har förbättringspotential avseende sånt som beräkning av exakt byggrätt, förmåga att avgöra ifall byggrätten verkligen går att utnyttja fullt ut, samt ifall byggrätten faktiskt är av intresse, anses det finnas goda möjligheter att vidareutveckla verktyget. Aktörer på byggnadsmarknaden kan därmed tänkas se en snar framtid där en snabb och enkel sökning är allt som krävs för att få svar på var i Sverige det finns outnyttjad byggrätt som även är relevant sett till sitt nya byggprojekt.

• author: Hilding, Isabelle
• supervisor: Lars Harrie
• organization: Dept of Physical Geography and Ecosystem Science
• alternative title: Automatic identification of unused development rights - A study on digital detailed development plans and a digital search tool
• course: EXTM05 20251
• year: 2025
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Digital detaljplaneinformation, Nationella Geodataplattformen (NGP), Outnyttjad byggrätt
• publication/series: Examensarbete i geografisk informationsteknik
• report number: 43
• language: Swedish
• id: 9213233
• date added to LUP: 2025-09-26 15:35:59
• date last changed: 2025-09-29 09:11:20