Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

En kartläggning av damfotbollsspelares relation till skadeförebyggande träning - en enkätstudie

Jonsson, Irmeli and Bosrup, Petter (2025)
Human Movement: health and rehabilitation
Abstract (Swedish)
Bakgrund
Skador är vanligt förekommande inom damfotboll och innebär både personliga och
samhällsekonomiska konsekvenser. Trots att effektiva skadeförebyggande program finns, som
exempelvis FIFA 11+, lyckas man inte alltid med implementeringen. Tidigare forskning visade
att skadeprevention kan minska skadefrekvensen avsevärt, men att svårigheten kommer med den
praktiska tillämpningen och följsamheten.
Syfte
Syftet med denna studie var att undersöka och kartlägga deltagande elitdamfotbollsspelares
relation till skadeförebyggande träning (ST).
Metod
Studien är en kvantitativ enkätundersökning med 58 deltagande damfotbollsspelare från de två
högsta ligorna i Sverige, Damallsvenskan och Elitettan. Egenkonstruerad enkät som bestod av
... (More)
Bakgrund
Skador är vanligt förekommande inom damfotboll och innebär både personliga och
samhällsekonomiska konsekvenser. Trots att effektiva skadeförebyggande program finns, som
exempelvis FIFA 11+, lyckas man inte alltid med implementeringen. Tidigare forskning visade
att skadeprevention kan minska skadefrekvensen avsevärt, men att svårigheten kommer med den
praktiska tillämpningen och följsamheten.
Syfte
Syftet med denna studie var att undersöka och kartlägga deltagande elitdamfotbollsspelares
relation till skadeförebyggande träning (ST).
Metod
Studien är en kvantitativ enkätundersökning med 58 deltagande damfotbollsspelare från de två
högsta ligorna i Sverige, Damallsvenskan och Elitettan. Egenkonstruerad enkät som bestod av
flervalsfrågor och handlade om tidigare erfarenhet av skador, tillämpning av ST, uppskattad
kunskapsnivå, motivation och inställning till ST generellt. Datan analyserades deskriptivt.
Resultat
Av deltagarna som angav sin ålder var 85% (n=46) mellan 16–20 år. Sextiosjuprocent hade varit
skadade tidigare. Knä- och hamstringsskador var vanligast förekommande. Sjuttioen procent
hade fått information om skadeförebyggande träning (ST) vid enstaka tillfällen, men få (n=2)
regelbundet. Upplevd kunskapsnivån varierade i åldersgrupperna, där de yngre deltagarna, 16-20
år, uppgav jämn fördelning mellan ”god” och ”begränsad” kunskap. Deltagarna mellan 21-30 år
angav 61% (n=17) att de hade ”god” kunskap och endast 25% (n=7) ”begränsad” kunskap. Tre
fjärdedelar av deltagarna ansåg ST som ”mycket viktigt”, resterande beskrev det som ”viktigt”.
Tid, ork och kunskap var de största hindren för ST. Flera efterfrågade bättre resurser,
gemensamma program och tydlig information. Äldre utförde ST än individuellt. 53,4 % tränade
redan ST för baksida lår, övriga var villiga om effekt kunde bevisas.
Slutsats
Deltagande spelare, som många hade skadehistorik, var positivt inställda till ST. Trots detta
visade resultaten att det fanns bristande gemensam implementering i det dagliga
träningsupplägget. Hälften av deltagarna uppgav ingen gemensam ST. Tidsbrist, kunskapsbrist
och avsaknad av stöd från tränare lyftes fram som hinder. Unga deltagare angav kunskapsbrist i
större utsträckning än äldre. Sammantaget understryker resultaten, ur ett fysioterapeutiskt
perspektiv, vikten av att fysioterapeuter aktivt förmedlar evidensbaserad information och
fungerar som drivande aktörer i implementeringsprocessen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Jonsson, Irmeli and Bosrup, Petter
supervisor
organization
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
elitdamfotbollsspelare, skadeprevalens, skadeprevention, implementeringsvetenskap, motivation, följsamhet
language
Swedish
id
9214244
date added to LUP
2025-10-20 14:15:53
date last changed
2025-10-20 14:15:53
@misc{9214244,
  abstract     = {{Bakgrund
Skador är vanligt förekommande inom damfotboll och innebär både personliga och
samhällsekonomiska konsekvenser. Trots att effektiva skadeförebyggande program finns, som
exempelvis FIFA 11+, lyckas man inte alltid med implementeringen. Tidigare forskning visade
att skadeprevention kan minska skadefrekvensen avsevärt, men att svårigheten kommer med den
praktiska tillämpningen och följsamheten.
Syfte
Syftet med denna studie var att undersöka och kartlägga deltagande elitdamfotbollsspelares
relation till skadeförebyggande träning (ST).
Metod
Studien är en kvantitativ enkätundersökning med 58 deltagande damfotbollsspelare från de två
högsta ligorna i Sverige, Damallsvenskan och Elitettan. Egenkonstruerad enkät som bestod av
flervalsfrågor och handlade om tidigare erfarenhet av skador, tillämpning av ST, uppskattad
kunskapsnivå, motivation och inställning till ST generellt. Datan analyserades deskriptivt.
Resultat
Av deltagarna som angav sin ålder var 85% (n=46) mellan 16–20 år. Sextiosjuprocent hade varit
skadade tidigare. Knä- och hamstringsskador var vanligast förekommande. Sjuttioen procent
hade fått information om skadeförebyggande träning (ST) vid enstaka tillfällen, men få (n=2)
regelbundet. Upplevd kunskapsnivån varierade i åldersgrupperna, där de yngre deltagarna, 16-20
år, uppgav jämn fördelning mellan ”god” och ”begränsad” kunskap. Deltagarna mellan 21-30 år
angav 61% (n=17) att de hade ”god” kunskap och endast 25% (n=7) ”begränsad” kunskap. Tre
fjärdedelar av deltagarna ansåg ST som ”mycket viktigt”, resterande beskrev det som ”viktigt”.
Tid, ork och kunskap var de största hindren för ST. Flera efterfrågade bättre resurser,
gemensamma program och tydlig information. Äldre utförde ST än individuellt. 53,4 % tränade
redan ST för baksida lår, övriga var villiga om effekt kunde bevisas.
Slutsats
Deltagande spelare, som många hade skadehistorik, var positivt inställda till ST. Trots detta
visade resultaten att det fanns bristande gemensam implementering i det dagliga
träningsupplägget. Hälften av deltagarna uppgav ingen gemensam ST. Tidsbrist, kunskapsbrist
och avsaknad av stöd från tränare lyftes fram som hinder. Unga deltagare angav kunskapsbrist i
större utsträckning än äldre. Sammantaget understryker resultaten, ur ett fysioterapeutiskt
perspektiv, vikten av att fysioterapeuter aktivt förmedlar evidensbaserad information och
fungerar som drivande aktörer i implementeringsprocessen.}},
  author       = {{Jonsson, Irmeli and Bosrup, Petter}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{En kartläggning av damfotbollsspelares relation till skadeförebyggande träning - en enkätstudie}},
  year         = {{2025}},
}