Kvalitet framför kvantitet? – En studie av EU-domstolens dom i C-282/24 Polismyndigheten och dess betydelse för möjligheten till avtalsändringar efter genomförd upphandling

Abstract

Public procurement constitutes a significant part of the Swedish economy and is regulated both nationally and by EU law, aiming to ensure equal treatment, transparency, and effective competition. Still, there can be need for flexibility within contractual relationships, particularly regarding financial terms. This tension is addressed in Chapter 17 of the Public Procurement Act (LOU) and Article 72 of the EU Public Procurement Directive, allowing modifications given that the overall nature of the contract is not altered, or that the modification is not considered substantial. Against this background, the thesis analyses the judgment of the Court of Justice of the European Union (CJEU) in Case C-282/24 Polismyndigheten concerning the assessment of economic adjustments in framework agreements. The purpose is to clarify the implications of the judgment for Swedish law, especially before the coming decision of the Supreme Administrative Court (HFD) in Case 2752-23, and to identify following risks and scope for action for contracting authorities and suppliers.

The thesis begins with an overview of applicable law and case law from the CJEU, HFD and the Administrative Courts of Appeal (kammarrätterna). The study shows that previous practice has emphasized nominal thresholds and alternative outcomes of the procurement procedure. The analysis turns to the Polismyndigheten judgment, in which the CJEU clarifies that the criterion of the overall nature of the contract is independent from the substantial modification dito, having a higher material threshold. What is decisive is not merely nominal changes in value, but whether the modification disturbs the economic balance by creating new, unforeseeable incentives for the supplier.

The study contributes by systematizing the concept of economic balance as a criterion for assessment. It concludes that the value thresholds in Chapter 17, 9 § LOU are insufficient by themselves and must be complemented by an analysis of the contract’s economic logic. The study argues that HFD should take a restrictive but nuanced approach, considering both flexibility and predictability, with the aim of creating a more coherent and predictable legal situation for changes to framework agreements.

Abstract (Swedish)

Offentlig upphandling utgör en betydande del av Sveriges ekonomi och regleras både nationellt och unionsrättsligt i syfte att säkerställa likabehandling, öppenhet och fungerande konkurrens. Samtidigt kan det uppstå behov av flexibilitet i avtalsförhållandet, särskilt vad gäller ekonomiska villkor. Denna spänning hanteras i 17 kap. LOU och artikel 72 i LOU-direktivet, som tillåter ändringar under förutsättning att avtalets övergripande karaktär inte ändras eller att ändringen inte är väsentlig. Mot denna bakgrund analyserar uppsatsen EU-domstolens dom i mål C-282/24 Polismyndigheten, som aktualiserar frå gan om hur ekonomiska justeringar i ramavtal ska bedömas. Syftet är att klar-
lägga domens innebörd för svensk rätt, särskilt inför Högsta förvaltningsdomstolens kommande dom i mål 2752-23, samt att belysa vilka risker och vilket handlingsutrymme som domen medför för upphandlingens parter.

Uppsatsen redogör inledningsvis för gällande rätt och tidigare praxis från EU-domstolen, HFD och kammarrätterna. Genomgången visar att äldre praxis ofta lagt stor vikt vid nominella gränsvärden och hypotetisk påverkan på upphandlingens utfall. Därefter analyseras domen i Polismyndigheten, där EU-domstolen tydliggör att rekvisitet övergripande karaktär är självständigt i förhållande till väsentlig ändring och innebär en högre materiell tröskel. Avgörande för bedömningen är inte enbart nominella värdeförändringar, utan om ändringen rubbar avtalets ekonomiska jämvikt genom att skapa nya, oförutsebara incitament för leverantören. Analysen visar hur även till synes marginella justeringar av ersättningsmodeller kan få betydande konkurrensmässiga effekter, särskilt vid kumulativa förändringar över tid.

Studien bidrar genom att systematisera och fördjupa förståelsen av begreppet ekonomisk jämvikt som ett kvalitativt bedömningskriterium. Slutsatsen är att värdegränserna i 17 kap. 9 § LOU inte är tillräckliga i sig, utan måste kompletteras med en analys av avtalets ekonomiska logik. Uppsatsen argumenterar för att HFD bör inta en restriktiv men nyanserad hållning som beaktar både flexibilitet och förutsebarhet, i syfte att skapa ett mer sammanhållet och förutsebart rättsläge för ändringar i ramavtal.

• author: Lewinski, Filip
• supervisor: Anna Zemskova
• organization: Faculty of Law; Department of Law
• course: LAGF03 20252
• year: 2025
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: EU-rätt, förvaltningsrätt, konkurrensrätt, upphandlingsrätt, offentlig upphandling, LOU, C-282/24
• language: Swedish
• id: 9216460
• date added to LUP: 2026-02-09 15:30:25
• date last changed: 2026-02-09 15:30:25