Riksdagen stiftar lag? - Om EU-medlemskapets påverkan på riksdagens lagstiftningsmakt

Abstract (Swedish)

Uttalanden från Lagrådet har gett skäl att begrunda huruvida den överlåtna normgivningskompetensen till Europeiska unionen är så omfattande och betydelsefull att riksdagens ställning urholkas i väsentlig grad. Mot den bakgrunden är syftet med denna undersökning att utreda hur EU-medlemskapet påverkar riksdagens lagstiftningsmakt.

För att uppfylla syftet används en metod som kan liknas vid en jämförande analys mellan två riksdagar: dels den verkliga riksdagen som påverkas av unionsrätten, dels den riksdag jag har valt att benämna som regeringsformens riksdag och som endast påverkas av intern, nationell rätt. För att definiera dessa två regelsystem används en rättsdogmatisk metod, inbegripet EU-rättslig metod.

Undersökningen behandlar först de konstitutionella grunddragen. Det svenska statsskicket bygger på folksuveränitet och parlamentarism. Statsskickets grunder ger en tydlig bild av att riksdagen är det centrala statsorganet och att den besitter en stark lagstiftningsmakt. Beträffande EU-systemet ger fördragen bilden av en union med många befogenheter. Unionsrättens regelmassa är stor och dynamisk, samt har ett nästan oinskränkt företräde framför all nationell rätt. Samtidigt är det svårt att exakt definiera unionsrättens omfattning och EU:s befogenheter.

Undersökningen går sedan vidare till att utreda begränsningarna av riksdagens lagstiftningsmakt. De unionsrättsliga begränsningarna är fler och av en annan art än de interna begränsningarna. Unionsrättens företräde innebär att fler frågor regleras i överordnad rätt, vilket tydligt begränsar riksdagens utrymme att lagstifta. Vidare är det lättare för regeringsformens riksdag att frigöra sig från begränsningarna genom att ändra överordnad rätt.

Den sista delen av undersökningen behandlar möjligheterna som riksdagen har att påverka EU-lagstiftningsprocessen. Här berörs särskilt riksdagens möjligheter att styra regeringens ståndpunkter vid förhandlingarna i rådet och riksdagens möjlighet till direkt inflytande via dess subsidiaritetsprövningar. Dessa möjligheter ger riksdagen ett reellt men långt ifrån avgörande inflytande i EU-lagstiftningsprocessen.

Slutsatsen av undersökningen är att EU-medlemskapet medför tydliga och omfattande begränsningar av riksdagens lagstiftningsmakt som inte vägs upp av riksdagens inflytande i EU-lagstiftningsprocessen. Mot bakgrund av denna slutsats diskuterar jag innebörden för riksdagens ställning som statsorgan och huruvida regeringsformen ger en rättvisande bild av det svenska statsskicket.

Abstract

Statements by the Council on Legislation have given cause to consider whether the regulatory powers transferred to the European Union are so extensive and significant that they substantially undermine the position of the Riksdag. Against this background, the purpose of this thesis is to examine how EU membership affects the legislative power of the Riksdag.

To achieve this purpose, a method is used that can be likened to a comparative analysis between two parliaments: on the one hand, the actual Riksdag, which is affected by EU law, and on the other hand, what I have chosen to call the Riksdag of the Instrument of Government, which is only affected by internal, national law. A legal dogmatic method, including EU legal methodology, is used to define these two systems of rules.

The thesis first examines the constitutional settings. The Swedish system of government is based on popular sovereignty and parliamentarism. The foundations of the system of government clearly indicate that the Riksdag is the central state body and that it possesses strong legislative power. Regarding the EU system, the treaties present the image of a union with many powers. EU law is extensive and dynamic, and has an almost unlimited primacy over all Swedish national law. At the same time, it is difficult to precisely define the scope of EU law and the powers of the EU.

The thesis then goes on to examine the limitations on the legislative power of the Riksdag. The limitations imposed by EU law are more numerous and of a different nature than the internal limitations. The primacy of EU law means that more issues are regulated by superior law, which clearly limits the Riksdag's scope for legislation. Furthermore, it is easier for the Riksdag of the Instrument of Government to free itself from these limitations by amending superior law.

The final part of the thesis deals with the opportunities available to the Riksdag to influence the EU legislative process. In particular, it addresses the Riksdag's opportunities to influence the Government's positions in Council negotiations and the Riksdag's opportunities to exert direct influence through its subsidiarity checks. These opportunities give the Riksdag a real but far from decisive influence in the EU legislative process.

The conclusion of the thesis is that EU membership entails clear and extensive restrictions on the Riksdag's legislative power that are not offset by the Riksdag's influence in the EU legislative process. Considering this conclusion, I discuss the implications for the Riksdag's position as a state body and whether the Instrument of Government provides an accurate picture of the Swedish system of government.

• author: Rundqvist, Palle
• supervisor: Vilhelm Persson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: The Riksdag enacts the laws? - On the impact of EU membership on the legislative power of the Riksdag
• course: JURM02 20252
• year: 2025
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: EU-rätt, Lagstiftningsmakt, Riksdagen, Statsrätt
• language: Swedish
• id: 9216893
• date added to LUP: 2026-01-13 14:54:13
• date last changed: 2026-01-13 14:54:13