Flexibilitetens pris - En kritisk teoretisk granskning utifrån rättssäkerhet och koherens av begreppet skälig levnadsnivå
(2025) LAGF03 20252Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Denna uppsats behandlar begreppet skälig levnadsnivå i 12 kap. 1 § SoL och undersöker hur begreppet förstås och tillämpas i svensk rätt. Utgångspunkten är att skälig levnadsnivå utgör ett centralt rekvisit inom socialrätten och ligger till grund för bedömningen av kommunens ansvar att tillförsäkra enskilda ekonomisk och social trygghet genom bistånd. Samtidigt är begreppet avsiktligt vagt utformat och lämnar ett betydande utrymme för tolkning, vilket aktualiserar frågor om både rättslig koherens och rättssäkerhet.
Uppsatsen använder den rättsdogmatiska metoden för att klarlägga gällande rätt och kompletteras med en kritisk rättsdogmatisk analys. Den teoretiska ramen utgörs av Aleksander Peczeniks teori om rättslig koherens, vilken... (More) - Denna uppsats behandlar begreppet skälig levnadsnivå i 12 kap. 1 § SoL och undersöker hur begreppet förstås och tillämpas i svensk rätt. Utgångspunkten är att skälig levnadsnivå utgör ett centralt rekvisit inom socialrätten och ligger till grund för bedömningen av kommunens ansvar att tillförsäkra enskilda ekonomisk och social trygghet genom bistånd. Samtidigt är begreppet avsiktligt vagt utformat och lämnar ett betydande utrymme för tolkning, vilket aktualiserar frågor om både rättslig koherens och rättssäkerhet.
Uppsatsen använder den rättsdogmatiska metoden för att klarlägga gällande rätt och kompletteras med en kritisk rättsdogmatisk analys. Den teoretiska ramen utgörs av Aleksander Peczeniks teori om rättslig koherens, vilken används för att analysera om tillämpningen av begreppet skälig levnadsnivå kan förstås som en sammanhängande stödstruktur i rättens mening.
Analysen visar att det finns vissa koherensskapande inslag i tillämpningen av skälig levnadsnivå. Samtidigt identifierar uppsatsen betydande koherensproblem. Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag som ger kommunerna ett stort handlingsutrymme, vilket i praktiken leder till att begreppets innehåll varierar mellan kommuner och mellan enskilda handläggare. Lokala riktlinjer, organisatoriska val, arbetsplatskultur och individuellt skön påverkar bedömningarna, vilket försvårar möjligheten att rekonstruera en gemensam och stabil argumentationsstruktur.
Uppsatsen analyserar vidare begreppet ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Rättssäkerhet förstås både i formell och materiell mening, där formell rättssäkerhet knyts till förutsebarhet och likabehandling, medan materiell rättssäkerhet även kräver etiskt rimliga utfall. Det konstateras att skälig levnadsnivå, genom sin öppna och flexibla utformning, skapar en spänning mellan möjligheten till individuellt anpassade bedömningar och kravet på förutsebarhet. Variationer i tillämpningen, både geografiskt och mellan olika beslutsfattare, innebär att lika fall riskerar att behandlas olika, vilket utgör ett centralt rättssäkerhetsproblem. (Less) - Abstract
- The thesis examines the statutory standard of reasonable standard of living in 12th chapter 1 § of the Swedish Social Services Act, socialtjänstlagen (2025:400), and analyses how the concept is understood and applied in Swedish law. The point of departure is that a reasonable standard of living constitutes a central legal criterion in social law and serves as the basis for assessing the municipality’s responsibility to ensure a certain level of economic and social security through social assistance. At the same time, the concept is deliberately open-ended and leaves considerable room for interpretation, raising questions about both legal coherence and rule of law.
The thesis employs a legal-dogmatic method to clarify the current law's... (More) - The thesis examines the statutory standard of reasonable standard of living in 12th chapter 1 § of the Swedish Social Services Act, socialtjänstlagen (2025:400), and analyses how the concept is understood and applied in Swedish law. The point of departure is that a reasonable standard of living constitutes a central legal criterion in social law and serves as the basis for assessing the municipality’s responsibility to ensure a certain level of economic and social security through social assistance. At the same time, the concept is deliberately open-ended and leaves considerable room for interpretation, raising questions about both legal coherence and rule of law.
The thesis employs a legal-dogmatic method to clarify the current law's content and is supplemented by a critical legal-dogmatic analysis. The theoretical framework draws on Aleksander Peczenik’s theory of legal coherence, which is used to evaluate whether applying the concept of a reasonable standard of living can be understood as a coherent structure of legal justification.
The analysis shows that certain coherence-enhancing elements exist in the application of a reasonable standard of living. However, the goal-oriented framework of the Social Services Act and the broad discretion it allows weak-en coherence. The specific content of the concept is shaped by local guidelines, organizational arrangements, workplace culture, and individual case-workers’ judgments, leading to varying outcomes.
The thesis further examines the concept from the perspective of the rule of law. Rule of law is understood in both a formal and substantive sense, where the formal rule of law is associated with predictability and equal treatment, while the substantive rule of law also requires ethically acceptable outcomes. It is concluded that the open and flexible design of the concept of a reasonable standard of living creates a tension between the possibility of individually tailored assessments and the requirement of predictability. Variations in application, both geographically and among decision-makers, mean that similar cases risk being treated differently, which presents a central problem from the perspective of the rule of law. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9217052
- author
- Svanberg, Ludvig LU
- supervisor
-
- Karol Nowak LU
- organization
- course
- LAGF03 20252
- year
- 2025
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Socialrätt (en. social and welfare law), rättsvetenskap (en. law), skälig levnadsnivå, handlingsutrymme, koherens, rättssäkerhet
- language
- Swedish
- id
- 9217052
- date added to LUP
- 2026-02-09 15:47:31
- date last changed
- 2026-02-09 15:47:31
@misc{9217052,
abstract = {{The thesis examines the statutory standard of reasonable standard of living in 12th chapter 1 § of the Swedish Social Services Act, socialtjänstlagen (2025:400), and analyses how the concept is understood and applied in Swedish law. The point of departure is that a reasonable standard of living constitutes a central legal criterion in social law and serves as the basis for assessing the municipality’s responsibility to ensure a certain level of economic and social security through social assistance. At the same time, the concept is deliberately open-ended and leaves considerable room for interpretation, raising questions about both legal coherence and rule of law.
The thesis employs a legal-dogmatic method to clarify the current law's content and is supplemented by a critical legal-dogmatic analysis. The theoretical framework draws on Aleksander Peczenik’s theory of legal coherence, which is used to evaluate whether applying the concept of a reasonable standard of living can be understood as a coherent structure of legal justification.
The analysis shows that certain coherence-enhancing elements exist in the application of a reasonable standard of living. However, the goal-oriented framework of the Social Services Act and the broad discretion it allows weak-en coherence. The specific content of the concept is shaped by local guidelines, organizational arrangements, workplace culture, and individual case-workers’ judgments, leading to varying outcomes.
The thesis further examines the concept from the perspective of the rule of law. Rule of law is understood in both a formal and substantive sense, where the formal rule of law is associated with predictability and equal treatment, while the substantive rule of law also requires ethically acceptable outcomes. It is concluded that the open and flexible design of the concept of a reasonable standard of living creates a tension between the possibility of individually tailored assessments and the requirement of predictability. Variations in application, both geographically and among decision-makers, mean that similar cases risk being treated differently, which presents a central problem from the perspective of the rule of law.}},
author = {{Svanberg, Ludvig}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Flexibilitetens pris - En kritisk teoretisk granskning utifrån rättssäkerhet och koherens av begreppet skälig levnadsnivå}},
year = {{2025}},
}