Straffbarhetsåldern och straffrättspolitiken: strömningar i den samtida straffrättspolitiken mot bakgrund av förarbetena till en sänkt straffbarhetsålder

Abstract (Swedish)

Uppsatsen behandlar straffbarhetsåldern och den föreslagna sänkningen till 14 år som lämnats av utredningen, SOU 2025:11, samt vidare utkastet till lagrådsremissens förslag att sänka till 13 år. Syftet med uppsatsen är att ge en djupare förståelse av straffrättspolitiken i samtiden och därigenom bidra till mer välgrundade överväganden. Detta görs genom att kritiskt analysera materialet och försöka träda bakom texterna för att förstå och synliggöra underliggande strukturer så som vilka antaganden som ligger till grund för övervägandena i texterna, synen på olika grupper som unga lagöverträdare och brottsoffer, vilka konsekvenser dessa föreställningar kan få samt vilka alternativa framställningar det kan finnas. Uppsatsen ska besvara de två övergripande frågeställningarna: Hur konstrueras problemet som en sänkt straffbarhetsålder ska träffa? och På vilket sätt relaterar utredningen och utkastet till den nutida straffrättspolitiken? Uppsatsen är således i huvudsak uppdelad i två delar, där den första delen analyserar utredningen och utkastet, medan den andra delen relaterar de slutsatser som dragits av analysen till trender och tendenser i den nutida straffrättspolitiken. För att besvara frågeställningarna används genomgående en diskursanalytisk metod av Carol Bacchi, som benämns WPR-ansatsen, vilket står för What’s the Problem Represented to be? Denna metod är inspirerad av Michel Foucault och utgår från ett kritiskt förhållningssätt till samhällsproblem på så sätt att det inte kan sägas finnas något givet sätt att betrakta dessa – sättet som ett problem formuleras på har konsekvenser för hur olika grupper betraktas och för vilka lösningar som föreslås.

Uppsatsen föreslår att problemet med att fler unga personer begår allvarliga brott, så som det beskrivs i utredningen och utkastet, är att det bland annat är ett trovärdighet- och legitimitetsproblem, samtidigt som det är ett passivitetsproblem. Med det menas att konsekvenserna ytterst i texterna beskrivs vara ett ifrågasättande av straffrättssystemets legitimitet när samhället inte kan leverera motåtgärder för att förhindra brottsutvecklingen och skydda medborgarna, vilket också kommer att innebära att kritik kommer att uppstå. Uppsatsen menar att detta kan innebära att staten eller regeringen riskerar att kritiseras vid en passivitet, vilket gör att utrymmet för att inte genomföra en sänkning minskar då en passivitet skulle innebära att staten eller regeringen tillskriver sig denna passivitet som egenskap. Det föreslås också i uppsatsen att det är allmänheten som riktar denna kritik mot regeringen, i och med att det är medborgarna som ska skyddas, samtidigt som det är framför allt regeringen som sägs styra det politiska arbetet. Vidare menas att gruppen brottsoffer är en grupp som tillskrivs vissa egenskaper, som att de kräver upprättelse i form av straff. Här framförs att ett bredare brottsofferperspektiv kan träda utanför en straffrättslig kontext. Slutligen anförs att flera av de tendenser och trender som beskrivs i uppsatsens andra del är relevanta även för utredningen och utkastet, till exempel de sätt som används för att understryka situationens allvar genom framställandet av brottsutvecklingen bland unga lagöverträdare och situationens yttersta konsekvenser.

Abstract

This thesis covers the age of criminal responsibility and the proposal presented by the governmental committee, SOU 2025:11, that proposes a lower age of criminal responsability – an age of 14 in the governmental committe and 13 in the draft referral to the Council on Legislation. The aim of the thesis is to provide a deeper understanding of contemporary criminal justice policy, and as a result, contribute to more well-grounded considerations. This is achieved by critically analysing the material and by trying to go beyond the surface of the texts to understand and visualize underlying structures, such as assumptions that form the basis of the considerations, how different groups, such as young offenders and victims of crimes, are viewed, as well as the consequences of these conceptions and possible alternative conceptions. The thesis has two main questions: How is the problem, which lowering the age of criminal responibility supposedly solves, constructed? and How do the proposal and draft referral relate to contemporary criminal justice policy? The text is therefore primarily divided into two parts, where the first part analyses the proposal and the draft referral, whereas the second part relates conclusions from the analysis to general trends and tendencies in contemporary criminal justice policy. The method used to answer the questions is a discourse analysis method created by Carol Bacchi named What’s the Problem Represented to be? (WPR). This method is influenced by Michel Foucault and is based on a critical approach to societal problems by not accepting a given way to conceptualize such problems – the way a problem is perceived has consequences for how various groups in society are depicted and for the proposed solution.

This thesis suggests that the problem of more young people committing serious crimes, as described in the proposal and draft referral, is among other things, a credibility and legitimacy issue, while also being a passivity problem. Ultimately, it is described as a questioning of the legal system’s legitimacy when society can’t take countermeasures to combat crime trends and protect the citizens, which also will result in criticism. This thesis suggests that this may imply that the state or the government will risk criticism if it is passive, which furthermore restricts its ability to not pass the bill, as being passive would entail that inaction is attributed as a characteristic of the government. It is also proposed in the thesis that it is the general public that will criticise the government, since it is the citizens that are in need of protection as well as it is the government that is accountable for the political work. Furthermore, this thesis suggests that victims of crime are ascribed certain characteristics, such as requiring redress in terms of sentences. It is also proposed that a broader victim perspective can extend beyond the penal law. Finally, it is suggested that several of the trends and tendencies described in the second part of the thesis are relevant to this proposal and draft referral, for example the methods used to portray the seriousness in the situation when the proposal and draft referral describe the crime trends among young offenders and its ultimate consequences.

• author: Rauer, Johan
• supervisor: Linnéa Wegerstad
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: The Age of Criminal Responsibility and Criminal Justice Policy: Trends in Contemporary Criminal Justice Policy in Light of the Legislative History for Lowering the Age of Criminal Responsibility
• course: JURM02 20252
• year: 2025
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: straffrätt, criminal law
• language: Swedish
• id: 9217356
• date added to LUP: 2026-01-16 10:16:10
• date last changed: 2026-01-16 10:16:10