Hur värderas avbrott i fjärrvärmeleveranser? – En analys av metod och kundperspektiv

Abstract (Swedish)

Fjärrvärme är en central del av det svenska energisystemet och spelar en oumbärlig roll i samhället. Om ett avbrott skulle ske så leder det så småningom till sänkta temperaturer, och sänkta temperaturer kan medföra fara för hälsa, skador på system, och andra konsekvenser som exempelvis svårigheter att upprätthålla vårdverksamheter eller att upprätthålla det svenska försvaret. Det är alltså viktigt att undvika avbrott i ett så kritiskt flöde som fjärrvärmeleveranser. Men hur ska beslutsfattare ta informerade beslut gällande investeringar som gör leveranserna mer robusta? Hur mycket utrymme finns att lägga på åtgärder som förbättrar systemets resiliens? De senaste åren har fjärrvärmepriserna stigit kraftigt, delvis som en konsekvens av Rysslands invasion av Ukraina vilket lett till ökade priser för bränsle, men också pådrivet av den stigande inflationen. Detta har lett till tilltagande diskussioner från kunderna kring prishöjningarna på fjärrvärmen angående huruvida det finns utrymme att höja priserna ytterligare eller ej.
Det här examensarbetet har undersökt vilka metoder som kan användas för att värdera avbrott i fjärrvärmeleveranser. En scoping review-metodik har använts för att kartlägga vilka metoder som används för att värdera avbrott inom andra energislag, men också den begränsade mängd litteratur som finns kopplat till fjärrvärme. Fyra metoder identifierades: Betalningsvilja (WTP), Direct worth, Revealed preference, och Resiliency factor.
När de olika metoderna identifierats valdes WTP eftersom den bedömdes mest lämplig för arbetets ändamål. En enkät konstruerades som ämnade undersöka om fjärrvärmekundernas betalningsvilja påverkades av omständigheter som om det råder normal drift, kris i fredstid, eller höjd beredskap. Enkäten inkluderade scenarier där avbrottet varade i 24, 48, och 72 timmar. Den distribuerades till privatpersoner, fastighetsbolag, och vårdverksamheter. Enkäten undersökte även vilka faktorer som kännetecknade fjärrvärmekunderna som påverkar hur de värderar avbrottet. Resultaten visade på intressanta data med brasklappen att svarsfrekvensen var låg. Svarsfrekvensen gör det svårt att dra statistiskt signifikanta slutsatser från resultatet. När insikten om den låga svarsfrekvensen inträffade så skiftade examensarbetets fokus delvis från datainsamling till metodvalidering. Då genomfördes även intervjuer med respondenterna i efterhand för att undersöka om de uppfattat enkäten som tänkt, och om det fanns några frågor eller oklarheter som kopplar till enkäten. Det finns alltså en del tips och förbättringsmöjligheter redovisade i detta examensarbete som kan ligga till grund för framtida undersökningar. Exempelvis innehöll enkäten vissa formuleringar som inte uppfattades på det avsedda sättet av kunden, dessa lyfts och diskuteras.
Resultaten från enkäten visar att den generella betalningsviljan är låg, de allra flesta är inte villiga att betala mer än mellan 0–10 % utöver sin nuvarande kostnad för att undvika ett avbrott i leveranserna som varar i 72 timmar. Detta kan vara intressant för fjärrvärmebolagen att veta i beaktning av kommande prishöjningar. Vad gäller faktorer som definierar fjärrvärmekunderna som påverkar betalningsviljan så visar enkäten att fastighetsbolagen är villiga att betala mer för att undvika avbrott än villaägare, 3,2 % jämfört med 1,6 %. Respondenterna som svarade från Götaland var villiga att betala i genomsnitt 2,4 % medan Svealand angav 1,9 %. De respondenter som inte har något alternativt uppvärmningssystem utan endast har fjärrvärme angav ett genomsnittligt värde på 2,8 % medan de med alternativa uppvärmningssystem svarade 2 %. De respondenter som har sårbara personer i sina fastigheter angav ett värde på 3,1 % medan de som inte hade sårbara personer i fastigheten angav 0,3 %. Betalningsviljan ovan är beräknad genom att ta den genomsnittligt angivna betalningsviljan för alla scenarier. Dock ska understrykas att detta endast är tendenser eftersom enkäten erhöll ett litet antal respondenter.
Om dessa tendenser faktiskt speglar vad kunder är villiga att betala för mer robust fjärrvärme, och att de siffrorna faktiskt är så låga, så kan det vara intressant om staten skulle kunna gå in och subventionera dessa kostnader. Om inte kunderna själva är villiga att betala det så är det någon annan som behöver stå för kostnaden. Dock medför subventioner sina egna problem eftersom de ingriper på en konkurrensutsatt marknad. En möjlig orsak till den låga betalningsviljan kan vara oförmågan att föreställa sig konsekvenserna som kan uppstå av de olika scenarierna. Detta är en möjlighet som vore intressant att titta närmare på. Om så är fallet skulle man kanske kunna höja betalningsviljan genom att öka kunskapen och medvetenheten.

Popular Abstract

District heating is a central part of the Swedish energy system and plays an indispensable role in society. If an interruption were to occur, it would eventually lead to lower temperatures, and lower temperatures could pose a health risk, damage to systems, and other consequences such as difficulties in maintaining healthcare operations or maintaining the Swedish defense. It is therefore important to avoid interruptions in such a critical flow as district heating supplies. But how should decision-makers make informed decisions regarding investments that make supplies more robust? How much scope is there to invest in measures that improve the system's resilience? In recent years, district heating prices have risen sharply, partly because of Russia's invasion of Ukraine, which led to increased fuel prices, but also driven by rising inflation. This has led to growing discussions from customers about district heating price increases.
This thesis has investigated which methods can be used to value interruptions in district heating supplies. A scoping review methodology has been used to map which methods are used to value outages in other energy types, but also the limited amount of literature that is linked to district heating. Four methods were identified: Willingness to Pay (WTP), Direct worth, Revealed preference, and Resiliency factor.
When the different methods were identified, WTP was chosen because it was considered most suitable for the purposes of the work. A survey was constructed that aimed to investigate whether district heating customers' willingness to pay was affected by circumstances such as normal operation, peacetime crisis, or increased preparedness. The survey included scenarios where the outage lasted 24, 48, and 72 hours. It was distributed to private individuals, real estate companies, and healthcare facilities. The survey examined which factors characterized district heating customers that affect how they value the outage. The results showed some interesting data with the fire alarm that the response rate was low. This makes it difficult to draw statistically significant conclusions from the results. When the insight into the low response rate occurred, the focus of the thesis shifted partly from data collection to data validation. Interviews were also conducted with the respondents afterwards to investigate whether they had perceived the survey as intended, and whether there were any questions or ambiguities related to the survey. There are therefore some tips and improvement opportunities reported in this thesis that can form the basis for future surveys.
The results from the survey show that the general willingness to pay is low, the vast majority are not willing to pay more than between 0–10% in addition to their current cost to avoid an interruption in deliveries that lasts for 72 hours. This may be interesting for district heating companies to know in view of upcoming price increases. Regarding factors that define district heating customers and affect their willingness to pay, the survey shows that property companies are willing to pay more to avoid interruptions than homeowners, 3,2 % compared to 1,6 %. Respondents from Götaland were willing to pay an average of 2,4 % while Svealand indicated 1,9 %. Respondents who do not have an alternative heating system but only have district heating indicated an average value of 2,8 % while those with alternative heating systems indicated 2 %. Respondents who have vulnerable people in their properties indicated a value of 3,1 % while those who did not have vulnerable people in the property indicated 0,3 %. The willingness to pay above is calculated by taking the average stated willingness to pay for all scenarios. However, it should be emphasized that these are only trends because the survey received a small number of respondents.
If these trends reflect what customers are willing to pay for more robust district heating, and that these figures are that low, then it might be interesting if the state could step in and subsidize these costs. If customers themselves are not willing to pay it, then someone else needs to cover the cost. However, subsidies bring their own problems because they intervene in a competitive market. A possible reason for the low willingness to pay could be the inability to imagine the consequences that could arise from the different scenarios. This is an interesting possibility to investigate. If so, it might be possible to increase willingness to pay by increasing knowledge and awareness.

• author: Dreveros Olsson, Alexander
• supervisor: Henrik Hassel
• organization: Risk Management and Safety Engineering (M.Sc.Eng.); Division of Risk Management and Societal Safety
• course: VRSM01 20252
• year: 2026
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Fjärrvärme, avbrott, willingness to pay, district heating, försörjningsberedskap, försörjningsanalys
• language: Swedish
• id: 9219665
• date added to LUP: 2026-01-20 16:22:29
• date last changed: 2026-01-20 16:22:29