Advanced

Librarians and Faculty in Information Literacy Assessment : Implications of Disciplinary Conditions for the Interpretation of Documents in the Bologna Process

Bryngelsson, Anna and Clark, Aprile (2008)
Division of ALM
Abstract (Swedish)
Som en följd av att informationskompetens lyfts fram i Bolognaprocessen som ett betydelsefullt element i all högre utbildning har ämnet uppmärksammats i stigande grad inom universitetsvärlden. Bolognaprocessen har även föranlett ändringar i svensk lagstiftning som gör kursplaner till juridiskt bindande dokument. Kursplanernas lärandemål måste examineras för att man ska kunna säkerställa att de har uppfyllts. Samhällsvetenskapliga fakulteten som inom Lunds universitet ligger i framkanten av genomförandet av dessa förändringar har fastställt riktlinjer för hur examination av informationskompetens ska utföras. Syftet med denna magisteruppsats är att, med utgångspunkt i dessa styrdokument från Lunds universitet, undersöka hur Bolognaprocessens... (More)
Som en följd av att informationskompetens lyfts fram i Bolognaprocessen som ett betydelsefullt element i all högre utbildning har ämnet uppmärksammats i stigande grad inom universitetsvärlden. Bolognaprocessen har även föranlett ändringar i svensk lagstiftning som gör kursplaner till juridiskt bindande dokument. Kursplanernas lärandemål måste examineras för att man ska kunna säkerställa att de har uppfyllts. Samhällsvetenskapliga fakulteten som inom Lunds universitet ligger i framkanten av genomförandet av dessa förändringar har fastställt riktlinjer för hur examination av informationskompetens ska utföras. Syftet med denna magisteruppsats är att, med utgångspunkt i dessa styrdokument från Lunds universitet, undersöka hur Bolognaprocessens riktlinjer kan utgöra en arena för samarbete mellan bibliotekarier och ämneslärare kring examination av informationskompetens, och vilka förutsättningar för framgångsrik samverkan som kan urskiljas inom yrkesgruppernas teoretiska traditioner. Detta görs genom textanalys av dokument som producerats inom ramen för Bolognaprocessen, eller som en följd av den. Som bakgrund till dokumentanalysen presenteras en litteraturstudie med fokus på hur examination av informationskompetens behandlas inom den biblioteks- och informationsvetenskapliga litteraturen och inom Higher Education-litteraturen. Därtill diskuteras begreppen informationskompetens och kritiskt tänkande, hur de definieras och används, samt relationen dem emellan och till livslångt lärande.

Resultaten visar att begreppet informationskompetens används främst inom biblioteks- och informationsvetenskap medan begreppet kritiskt tänkande används i liknande sammanhang inom Higher Education. Begreppen är närliggande, de överlappar varandra men fokuserar på olika aspekter av området. Båda anses vara användbara verktyg för livslångt lärande. Inom biblioteks- och informationsvetenskap finns olika uppfattningar om informationskompetens, som kontextbundet eller som överförbara färdigheter. Liknande uppdelning finns mellan Higher Education-teoretikernas uppfattning om kritiskt tänkande. En framträdande skillnad mellan disciplinerna är att inom biblioteks- och informationsvetenskap är samarbete mellan bibliotekarier och ämneslärare efterfrågat, vilket helt saknas inom Higher Education. I de studerade dokumenten uttrycks en uppfattning om informationskompetens som främst kontextbundet men samtidigt överförbart.

I analysen visade det sig att det endast var i de lokala styrdokumenten som termen informationskompetens faktiskt används. Livslångt lärande har alltså tolkats som att förutsätta informationskompetens, då man hänvisar till Bolognaprocessens dokument där termen livslångt lärande istället används. Bolognadokumenten uttrycker en syn på informationskompetens som kontextbundet, vilket ger goda förutsättningar för samarbete, då den kräver insatser från både bibliotekarier och ämneslärare. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
@misc{1318085,
  abstract     = {Som en följd av att informationskompetens lyfts fram i Bolognaprocessen som ett betydelsefullt element i all högre utbildning har ämnet uppmärksammats i stigande grad inom universitetsvärlden. Bolognaprocessen har även föranlett ändringar i svensk lagstiftning som gör kursplaner till juridiskt bindande dokument. Kursplanernas lärandemål måste examineras för att man ska kunna säkerställa att de har uppfyllts. Samhällsvetenskapliga fakulteten som inom Lunds universitet ligger i framkanten av genomförandet av dessa förändringar har fastställt riktlinjer för hur examination av informationskompetens ska utföras. Syftet med denna magisteruppsats är att, med utgångspunkt i dessa styrdokument från Lunds universitet, undersöka hur Bolognaprocessens riktlinjer kan utgöra en arena för samarbete mellan bibliotekarier och ämneslärare kring examination av informationskompetens, och vilka förutsättningar för framgångsrik samverkan som kan urskiljas inom yrkesgruppernas teoretiska traditioner. Detta görs genom textanalys av dokument som producerats inom ramen för Bolognaprocessen, eller som en följd av den. Som bakgrund till dokumentanalysen presenteras en litteraturstudie med fokus på hur examination av informationskompetens behandlas inom den biblioteks- och informationsvetenskapliga litteraturen och inom Higher Education-litteraturen. Därtill diskuteras begreppen informationskompetens och kritiskt tänkande, hur de definieras och används, samt relationen dem emellan och till livslångt lärande.

Resultaten visar att begreppet informationskompetens används främst inom biblioteks- och informationsvetenskap medan begreppet kritiskt tänkande används i liknande sammanhang inom Higher Education. Begreppen är närliggande, de överlappar varandra men fokuserar på olika aspekter av området. Båda anses vara användbara verktyg för livslångt lärande. Inom biblioteks- och informationsvetenskap finns olika uppfattningar om informationskompetens, som kontextbundet eller som överförbara färdigheter. Liknande uppdelning finns mellan Higher Education-teoretikernas uppfattning om kritiskt tänkande. En framträdande skillnad mellan disciplinerna är att inom biblioteks- och informationsvetenskap är samarbete mellan bibliotekarier och ämneslärare efterfrågat, vilket helt saknas inom Higher Education. I de studerade dokumenten uttrycks en uppfattning om informationskompetens som främst kontextbundet men samtidigt överförbart.

I analysen visade det sig att det endast var i de lokala styrdokumenten som termen informationskompetens faktiskt används. Livslångt lärande har alltså tolkats som att förutsätta informationskompetens, då man hänvisar till Bolognaprocessens dokument där termen livslångt lärande istället används. Bolognadokumenten uttrycker en syn på informationskompetens som kontextbundet, vilket ger goda förutsättningar för samarbete, då den kräver insatser från både bibliotekarier och ämneslärare.},
  author       = {Bryngelsson, Anna and Clark, Aprile},
  keyword      = {informationskompetens,examination,kritiskt tänkande,livslångt lärande,Bolognaprocessen,högre utbildning,information literacy,assessment,critical thinking,lifelong learning,the Bologna Process,higher education,Documentation, information, library science, archivistics,Arkiv- och bibliotekskunskap, dokumentation},
  language     = {eng},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Librarians and Faculty in Information Literacy Assessment : Implications of Disciplinary Conditions for the Interpretation of Documents in the Bologna Process},
  year         = {2008},
}