Advanced

Ödesbölen i fjäll och centralbygd

Feltzin, Ida (2007)
Historical Archaeology
Abstract (Swedish)
Varför finns det så många lämningar efter gårdar övergivna under medeltiden, ödesbölen, i Jämtland och Härjedalen? Dessa fossila åkrar och husgrunder som finns kvar har mycket att

berätta om ett liv olikt det i mer söderliggande jordbruksbygder. Denna uppsats ger en inblick i livet på två gårdar, Eisåsen i Storsjöbygden och Hedingsgärdet i Härjedalsfjällen. Mitt syfte är att klargöra vilka skillnader och likheter det finns mellan ekonomin på de två ödesbölena Eisåsen och Hedingsgärdet. Det är en närbild på dessa två gårdar som ges men ett större perspektiv skymtas också då gårdarna sätts i sammanhang med pest, samhällsekonomisk förändring och förändring i faunan. För att forma en bild av de två gårdarna använder jag mig i första hand av... (More)
Varför finns det så många lämningar efter gårdar övergivna under medeltiden, ödesbölen, i Jämtland och Härjedalen? Dessa fossila åkrar och husgrunder som finns kvar har mycket att

berätta om ett liv olikt det i mer söderliggande jordbruksbygder. Denna uppsats ger en inblick i livet på två gårdar, Eisåsen i Storsjöbygden och Hedingsgärdet i Härjedalsfjällen. Mitt syfte är att klargöra vilka skillnader och likheter det finns mellan ekonomin på de två ödesbölena Eisåsen och Hedingsgärdet. Det är en närbild på dessa två gårdar som ges men ett större perspektiv skymtas också då gårdarna sätts i sammanhang med pest, samhällsekonomisk förändring och förändring i faunan. För att forma en bild av de två gårdarna använder jag mig i första hand av material från

arkeologiska undersökningar, främst från Eisåsen och Hedingsgärdet men i vissa fall även från andra lokaler då det varit relevant för en bild av omgivningen eller som jämförelse. Eisåsen var bebodd från mitten av 1200-talet till någon gång på 1400-talet. Hedingsgärdet bör ha blivit en gård ungefär samtida som Eisåsen och blev övergiven i slutet av 1300-talet eller i

början av 1400-talet. De båda gårdarnas ekonomi under sin korta levnadsperiod har varit beroende av jordbruk, tamboskap, jakt och fiske. Dock har fördelningen varit olika då Eisåsen

först och främst varit beroende av tamboskap och jordbruk medan människorna på Hedingsgärdet sysslat mycket med rennäring, jakt eller tamdjur. För Hedingsgärdets del finns även indikationer att man sysslat med kolning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Feltzin, Ida
supervisor
organization
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Medeltiden, Jämtland, Härjedalen, Ödegårdar, Medieval history, Medeltidens historia
language
Swedish
id
1319529
date added to LUP
2008-01-27 00:00:00
date last changed
2008-01-30 00:00:00
@misc{1319529,
  abstract     = {Varför finns det så många lämningar efter gårdar övergivna under medeltiden, ödesbölen, i Jämtland och Härjedalen? Dessa fossila åkrar och husgrunder som finns kvar har mycket att

berätta om ett liv olikt det i mer söderliggande jordbruksbygder. Denna uppsats ger en inblick i livet på två gårdar, Eisåsen i Storsjöbygden och Hedingsgärdet i Härjedalsfjällen. Mitt syfte är att klargöra vilka skillnader och likheter det finns mellan ekonomin på de två ödesbölena Eisåsen och Hedingsgärdet. Det är en närbild på dessa två gårdar som ges men ett större perspektiv skymtas också då gårdarna sätts i sammanhang med pest, samhällsekonomisk förändring och förändring i faunan. För att forma en bild av de två gårdarna använder jag mig i första hand av material från

arkeologiska undersökningar, främst från Eisåsen och Hedingsgärdet men i vissa fall även från andra lokaler då det varit relevant för en bild av omgivningen eller som jämförelse. Eisåsen var bebodd från mitten av 1200-talet till någon gång på 1400-talet. Hedingsgärdet bör ha blivit en gård ungefär samtida som Eisåsen och blev övergiven i slutet av 1300-talet eller i

början av 1400-talet. De båda gårdarnas ekonomi under sin korta levnadsperiod har varit beroende av jordbruk, tamboskap, jakt och fiske. Dock har fördelningen varit olika då Eisåsen

först och främst varit beroende av tamboskap och jordbruk medan människorna på Hedingsgärdet sysslat mycket med rennäring, jakt eller tamdjur. För Hedingsgärdets del finns även indikationer att man sysslat med kolning.},
  author       = {Feltzin, Ida},
  keyword      = {Medeltiden,Jämtland,Härjedalen,Ödegårdar,Medieval history,Medeltidens historia},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Ödesbölen i fjäll och centralbygd},
  year         = {2007},
}