Advanced

Jämställt språkbruk i jämställdhetsplaner? En språklig granskning och jämförelse av riksdagspartiernas jämställdhetsplaner

Mikaelsson, Carola (2007)
Division of Swedish subjects, Danish, and Icelandic
Abstract (Swedish)
Jag har för denna uppsats granskat språkbruket i samtliga riksdagspartiers jämställdhetsplaner, i avseendet språk och kön, detta för att undersöka hur språkbruket ser ut för aspekterna personliga pronomina, titlar och personbeteckningar, böjning av adjektiv i naturligt genus, förekomst av ord och ordkombinationer som ?kvinnor?, ?män? och ?kvinnor och män? och snarlika ord samt omskrivningar. De partier som omfattas av min undersökning är centerpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet, moderaterna, socialdemokraterna och vänsterpartiet.

Mitt syfte med uppsatsen är att se i hur stor grad riksdagspartierna använder ett jämställt språk. Fokus i min uppsats ligger på att analysera hur de olika partiernas texter är uppbyggda och... (More)
Jag har för denna uppsats granskat språkbruket i samtliga riksdagspartiers jämställdhetsplaner, i avseendet språk och kön, detta för att undersöka hur språkbruket ser ut för aspekterna personliga pronomina, titlar och personbeteckningar, böjning av adjektiv i naturligt genus, förekomst av ord och ordkombinationer som ?kvinnor?, ?män? och ?kvinnor och män? och snarlika ord samt omskrivningar. De partier som omfattas av min undersökning är centerpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet, moderaterna, socialdemokraterna och vänsterpartiet.

Mitt syfte med uppsatsen är att se i hur stor grad riksdagspartierna använder ett jämställt språk. Fokus i min uppsats ligger på att analysera hur de olika partiernas texter är uppbyggda och vilka språkliga verktyg partierna använder sig av för att språket inte ska upplevas obalanserat eller riktat till endast ett av könen. En kartläggning av språkbruket i jämställdhetsplanerna kan visa på ambitionen att skriva könsneutralt, vilka strategier som tillämpas för att kringgå könsmarkörer samt eventuella omedvetna könsmarkeringar. Kopplat till partiets utlåtande om jämställdhet och till innehållet i respektive partis jämställdhetsplan kan detta sedan påvisa vilken grad av medvetenhet ett parti har gällande hur språket kan användas för att fungera könsneutralt.

Det jag ville undersöka i den här uppsatsen var om det fanns någon skillnad i språkbruket, inte att jag främst skulle undersöka vilka skillnaderna är. Jag trodde inledningsvis att det skulle finnas fler konkreta exempel för samtliga av de undersökta aspekterna än vad det visade sig finnas. Framförallt var jag inte beredd på att texterna till så stor del skulle vara skrivna i plural, ett tillvägagångssätt som utesluter användning av flera av de aspekter jag var intresserad av att kontrollera. Underlaget är därför skralt, men mina undersökningar visar att språkbruket i partiernas publicerade texter får ett gott omdöme sett ur jämställdhetssynpunkt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
@misc{1324688,
  abstract     = {Jag har för denna uppsats granskat språkbruket i samtliga riksdagspartiers jämställdhetsplaner, i avseendet språk och kön, detta för att undersöka hur språkbruket ser ut för aspekterna personliga pronomina, titlar och personbeteckningar, böjning av adjektiv i naturligt genus, förekomst av ord och ordkombinationer som ?kvinnor?, ?män? och ?kvinnor och män? och snarlika ord samt omskrivningar. De partier som omfattas av min undersökning är centerpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet, moderaterna, socialdemokraterna och vänsterpartiet.

Mitt syfte med uppsatsen är att se i hur stor grad riksdagspartierna använder ett jämställt språk. Fokus i min uppsats ligger på att analysera hur de olika partiernas texter är uppbyggda och vilka språkliga verktyg partierna använder sig av för att språket inte ska upplevas obalanserat eller riktat till endast ett av könen. En kartläggning av språkbruket i jämställdhetsplanerna kan visa på ambitionen att skriva könsneutralt, vilka strategier som tillämpas för att kringgå könsmarkörer samt eventuella omedvetna könsmarkeringar. Kopplat till partiets utlåtande om jämställdhet och till innehållet i respektive partis jämställdhetsplan kan detta sedan påvisa vilken grad av medvetenhet ett parti har gällande hur språket kan användas för att fungera könsneutralt.

Det jag ville undersöka i den här uppsatsen var om det fanns någon skillnad i språkbruket, inte att jag främst skulle undersöka vilka skillnaderna är. Jag trodde inledningsvis att det skulle finnas fler konkreta exempel för samtliga av de undersökta aspekterna än vad det visade sig finnas. Framförallt var jag inte beredd på att texterna till så stor del skulle vara skrivna i plural, ett tillvägagångssätt som utesluter användning av flera av de aspekter jag var intresserad av att kontrollera. Underlaget är därför skralt, men mina undersökningar visar att språkbruket i partiernas publicerade texter får ett gott omdöme sett ur jämställdhetssynpunkt.},
  author       = {Mikaelsson, Carola},
  keyword      = {Jämställt språkbruk,Jämställdhetsplaner,Könsneutralitet,Könsneutralt språkbruk,Könsbestämningar i språkbruket,Kön och genus,Applied linguistics, foreign languages teaching, sociolinguistics,Tillämpad lingvistik, undervisning i främmande språk, sociolingvistik,Scandinavian languages and literature,Nordiska språk (språk och litteratur)},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Jämställt språkbruk i jämställdhetsplaner? En språklig granskning och jämförelse av riksdagspartiernas jämställdhetsplaner},
  year         = {2007},
}