Beräkning av byggnaders energiprestanda med anledning av energideklarationerna.
(2006)Department of Energy Sciences
- Abstract (Swedish)
- Europaparlamentet antog i december 2002 ett direktiv om byggnaders energiprestanda.
Direktivet kräver att byggnader skall energideklareras, alltså undersökas och dokumenteras ur
ett energiprestandaperspektiv. Direktivet har hittills resulterat i två svenska delbetänkanden
samt ett slutbetänkande. Dessa tre skrifter kommer att ligga till grund för den svenska lagen
om energideklarationer. Enligt SOU 2005:67 skall energiprestandan beräknas för samtliga
småhus och nybyggda hus. För flerbostadshus och byggnader med lokaler skall
energiprestandan beräknas då det inte finns några uppgifter på byggnadens energianvändning.
Eftersom byggnaders energiprestanda är en central del av energideklarationerna ägnas det en
utförlig analys av olika... (More) - Europaparlamentet antog i december 2002 ett direktiv om byggnaders energiprestanda.
Direktivet kräver att byggnader skall energideklareras, alltså undersökas och dokumenteras ur
ett energiprestandaperspektiv. Direktivet har hittills resulterat i två svenska delbetänkanden
samt ett slutbetänkande. Dessa tre skrifter kommer att ligga till grund för den svenska lagen
om energideklarationer. Enligt SOU 2005:67 skall energiprestandan beräknas för samtliga
småhus och nybyggda hus. För flerbostadshus och byggnader med lokaler skall
energiprestandan beräknas då det inte finns några uppgifter på byggnadens energianvändning.
Eftersom byggnaders energiprestanda är en central del av energideklarationerna ägnas det en
utförlig analys av olika energiflöden ut ur och in i en byggnad. Infallsvinkeln i analysen av
byggnaders energibalans är att betrakta en byggnad som ett öppet termodynamiskt system
med klimatskalet som systemgräns. Ett termodynamiskt öppet system kan utbyta värme med
omgivningen genom ledning, strålning, konvektion och massutbyte. Det som skiljer ett öppet
och ett slutet termodynamiskt system är att ett slutet system inte tillåts ha något massutbyte
med omgivningen.
EVU Energi och VVS Utveckling AB vill veta om energideklarationer kan vara ett område
som de kan börja arbeta med eftersom det kommer att skapa en ny marknad för
energikonsulter. De vill även införskaffa ett beräkningsprogram viket de kan använda för att
beräkna byggnaders energiprestanda dels i sitt nuvarande arbete, dels i ett eventuellt framtida
arbete med energideklarationer. Rapporten innehåller en beskrivning av en energiinventering
med EVU och en jämförelse mellan det tänkta arbetssättet i energideklarationerna och EVU:s
arbetssätt. EVU utför energiinventeringar av byggnader för att fastställa hur energibalansen
ser ut och undersöka möjligheterna till energihushållningsåtgärder. EVU:s energiinventeringar
är mer fokuserade på byggnadens värmesystem och mindre på dess klimatskal än vad
energideklarationerna kommer att vara.
Rapporten innehåller även ett beräkningsexempel. Föremålet för beräkningsexemplet är en 1
½ plansvilla belägen i Östra Göinge kommun i norra Skåne. Villans uppvärmningssystem
består av en kombination av en luftvärmepump, en vedkamin och direktverkande el.
För att kunna beräkna byggnaders energiprestanda har ett beräkningsprogram utvecklats.
Programmet är utvecklat i Java för att kunna användas på flera plattformer. Syftet med
programmet är att utifrån givna samband för termodynamik och värmeöverföring skapa ett
beräkningsverktyg för att bestämma en byggnads energiprestanda. Programmet är avsett att
klara de krav och önskemål som ställs på beräkningsprogram enligt de svenska betänkandena
och remissvaren på dessa. Programmet är tänkt att användas till alla typer av byggnader som
inte har komfortkyla installerad.
De slutsatser som dras i rapporten är att EG-direktivet är bra och leder säkert till en minskad
energianvändning i Europa. Den svenska tolkningen av det är åtminstone hittills dålig och
tenderar att skapa en stor byråkratisk verkningslös organisation. Vidare så är
beräkningsprogrammet som har skapats i detta examensarbete ett bra verktyg för att beräkna
byggnaders energiprestanda. EVU bör inte satsa på energideklarationer om lagen blir sådan
att de företag som skall utföra energideklarationer måste vara ackrediterade. Om det inte
krävs en ackreditering kan emellertid energideklarationerna vara ett sätt för EVU att få ett
större utbyte av sin akademiska nivå.
VI (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1326716
- author
- Aronsson, Ulf
- supervisor
- organization
- year
- 2006
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- energiprestanda, EG-direktiv, energideklarationer, European Parliaments Energy Directive, Energy Indicators, Energy Certificates, Energy research, Energiforskning
- language
- Swedish
- id
- 1326716
- date added to LUP
- 2006-07-10 00:00:00
- date last changed
- 2006-07-10 00:00:00
@misc{1326716,
abstract = {{Europaparlamentet antog i december 2002 ett direktiv om byggnaders energiprestanda.
Direktivet kräver att byggnader skall energideklareras, alltså undersökas och dokumenteras ur
ett energiprestandaperspektiv. Direktivet har hittills resulterat i två svenska delbetänkanden
samt ett slutbetänkande. Dessa tre skrifter kommer att ligga till grund för den svenska lagen
om energideklarationer. Enligt SOU 2005:67 skall energiprestandan beräknas för samtliga
småhus och nybyggda hus. För flerbostadshus och byggnader med lokaler skall
energiprestandan beräknas då det inte finns några uppgifter på byggnadens energianvändning.
Eftersom byggnaders energiprestanda är en central del av energideklarationerna ägnas det en
utförlig analys av olika energiflöden ut ur och in i en byggnad. Infallsvinkeln i analysen av
byggnaders energibalans är att betrakta en byggnad som ett öppet termodynamiskt system
med klimatskalet som systemgräns. Ett termodynamiskt öppet system kan utbyta värme med
omgivningen genom ledning, strålning, konvektion och massutbyte. Det som skiljer ett öppet
och ett slutet termodynamiskt system är att ett slutet system inte tillåts ha något massutbyte
med omgivningen.
EVU Energi och VVS Utveckling AB vill veta om energideklarationer kan vara ett område
som de kan börja arbeta med eftersom det kommer att skapa en ny marknad för
energikonsulter. De vill även införskaffa ett beräkningsprogram viket de kan använda för att
beräkna byggnaders energiprestanda dels i sitt nuvarande arbete, dels i ett eventuellt framtida
arbete med energideklarationer. Rapporten innehåller en beskrivning av en energiinventering
med EVU och en jämförelse mellan det tänkta arbetssättet i energideklarationerna och EVU:s
arbetssätt. EVU utför energiinventeringar av byggnader för att fastställa hur energibalansen
ser ut och undersöka möjligheterna till energihushållningsåtgärder. EVU:s energiinventeringar
är mer fokuserade på byggnadens värmesystem och mindre på dess klimatskal än vad
energideklarationerna kommer att vara.
Rapporten innehåller även ett beräkningsexempel. Föremålet för beräkningsexemplet är en 1
½ plansvilla belägen i Östra Göinge kommun i norra Skåne. Villans uppvärmningssystem
består av en kombination av en luftvärmepump, en vedkamin och direktverkande el.
För att kunna beräkna byggnaders energiprestanda har ett beräkningsprogram utvecklats.
Programmet är utvecklat i Java för att kunna användas på flera plattformer. Syftet med
programmet är att utifrån givna samband för termodynamik och värmeöverföring skapa ett
beräkningsverktyg för att bestämma en byggnads energiprestanda. Programmet är avsett att
klara de krav och önskemål som ställs på beräkningsprogram enligt de svenska betänkandena
och remissvaren på dessa. Programmet är tänkt att användas till alla typer av byggnader som
inte har komfortkyla installerad.
De slutsatser som dras i rapporten är att EG-direktivet är bra och leder säkert till en minskad
energianvändning i Europa. Den svenska tolkningen av det är åtminstone hittills dålig och
tenderar att skapa en stor byråkratisk verkningslös organisation. Vidare så är
beräkningsprogrammet som har skapats i detta examensarbete ett bra verktyg för att beräkna
byggnaders energiprestanda. EVU bör inte satsa på energideklarationer om lagen blir sådan
att de företag som skall utföra energideklarationer måste vara ackrediterade. Om det inte
krävs en ackreditering kan emellertid energideklarationerna vara ett sätt för EVU att få ett
större utbyte av sin akademiska nivå.
VI}},
author = {{Aronsson, Ulf}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Beräkning av byggnaders energiprestanda med anledning av energideklarationerna.}},
year = {{2006}},
}