Advanced

Beräkning av byggnaders energiprestanda med anledning av energideklarationerna.

Aronsson, Ulf (2006)
Department of Energy Sciences
Abstract (Swedish)
Europaparlamentet antog i december 2002 ett direktiv om byggnaders energiprestanda.

Direktivet kräver att byggnader skall energideklareras, alltså undersökas och dokumenteras ur

ett energiprestandaperspektiv. Direktivet har hittills resulterat i två svenska delbetänkanden

samt ett slutbetänkande. Dessa tre skrifter kommer att ligga till grund för den svenska lagen

om energideklarationer. Enligt SOU 2005:67 skall energiprestandan beräknas för samtliga

småhus och nybyggda hus. För flerbostadshus och byggnader med lokaler skall

energiprestandan beräknas då det inte finns några uppgifter på byggnadens energianvändning.

Eftersom byggnaders energiprestanda är en central del av energideklarationerna ägnas det en

utförlig analys av olika... (More)
Europaparlamentet antog i december 2002 ett direktiv om byggnaders energiprestanda.

Direktivet kräver att byggnader skall energideklareras, alltså undersökas och dokumenteras ur

ett energiprestandaperspektiv. Direktivet har hittills resulterat i två svenska delbetänkanden

samt ett slutbetänkande. Dessa tre skrifter kommer att ligga till grund för den svenska lagen

om energideklarationer. Enligt SOU 2005:67 skall energiprestandan beräknas för samtliga

småhus och nybyggda hus. För flerbostadshus och byggnader med lokaler skall

energiprestandan beräknas då det inte finns några uppgifter på byggnadens energianvändning.

Eftersom byggnaders energiprestanda är en central del av energideklarationerna ägnas det en

utförlig analys av olika energiflöden ut ur och in i en byggnad. Infallsvinkeln i analysen av

byggnaders energibalans är att betrakta en byggnad som ett öppet termodynamiskt system

med klimatskalet som systemgräns. Ett termodynamiskt öppet system kan utbyta värme med

omgivningen genom ledning, strålning, konvektion och massutbyte. Det som skiljer ett öppet

och ett slutet termodynamiskt system är att ett slutet system inte tillåts ha något massutbyte

med omgivningen.

EVU Energi och VVS Utveckling AB vill veta om energideklarationer kan vara ett område

som de kan börja arbeta med eftersom det kommer att skapa en ny marknad för

energikonsulter. De vill även införskaffa ett beräkningsprogram viket de kan använda för att

beräkna byggnaders energiprestanda dels i sitt nuvarande arbete, dels i ett eventuellt framtida

arbete med energideklarationer. Rapporten innehåller en beskrivning av en energiinventering

med EVU och en jämförelse mellan det tänkta arbetssättet i energideklarationerna och EVU:s

arbetssätt. EVU utför energiinventeringar av byggnader för att fastställa hur energibalansen

ser ut och undersöka möjligheterna till energihushållningsåtgärder. EVU:s energiinventeringar

är mer fokuserade på byggnadens värmesystem och mindre på dess klimatskal än vad

energideklarationerna kommer att vara.

Rapporten innehåller även ett beräkningsexempel. Föremålet för beräkningsexemplet är en 1

½ plansvilla belägen i Östra Göinge kommun i norra Skåne. Villans uppvärmningssystem

består av en kombination av en luftvärmepump, en vedkamin och direktverkande el.

För att kunna beräkna byggnaders energiprestanda har ett beräkningsprogram utvecklats.

Programmet är utvecklat i Java för att kunna användas på flera plattformer. Syftet med

programmet är att utifrån givna samband för termodynamik och värmeöverföring skapa ett

beräkningsverktyg för att bestämma en byggnads energiprestanda. Programmet är avsett att

klara de krav och önskemål som ställs på beräkningsprogram enligt de svenska betänkandena

och remissvaren på dessa. Programmet är tänkt att användas till alla typer av byggnader som

inte har komfortkyla installerad.

De slutsatser som dras i rapporten är att EG-direktivet är bra och leder säkert till en minskad

energianvändning i Europa. Den svenska tolkningen av det är åtminstone hittills dålig och

tenderar att skapa en stor byråkratisk verkningslös organisation. Vidare så är

beräkningsprogrammet som har skapats i detta examensarbete ett bra verktyg för att beräkna

byggnaders energiprestanda. EVU bör inte satsa på energideklarationer om lagen blir sådan

att de företag som skall utföra energideklarationer måste vara ackrediterade. Om det inte

krävs en ackreditering kan emellertid energideklarationerna vara ett sätt för EVU att få ett

större utbyte av sin akademiska nivå.

VI (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Aronsson, Ulf
supervisor
organization
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
energiprestanda, EG-direktiv, energideklarationer, European Parliaments Energy Directive, Energy Indicators, Energy Certificates, Energy research, Energiforskning
language
Swedish
id
1326716
date added to LUP
2006-07-10
date last changed
2006-07-10
@misc{1326716,
  abstract     = {Europaparlamentet antog i december 2002 ett direktiv om byggnaders energiprestanda.

Direktivet kräver att byggnader skall energideklareras, alltså undersökas och dokumenteras ur

ett energiprestandaperspektiv. Direktivet har hittills resulterat i två svenska delbetänkanden

samt ett slutbetänkande. Dessa tre skrifter kommer att ligga till grund för den svenska lagen

om energideklarationer. Enligt SOU 2005:67 skall energiprestandan beräknas för samtliga

småhus och nybyggda hus. För flerbostadshus och byggnader med lokaler skall

energiprestandan beräknas då det inte finns några uppgifter på byggnadens energianvändning.

Eftersom byggnaders energiprestanda är en central del av energideklarationerna ägnas det en

utförlig analys av olika energiflöden ut ur och in i en byggnad. Infallsvinkeln i analysen av

byggnaders energibalans är att betrakta en byggnad som ett öppet termodynamiskt system

med klimatskalet som systemgräns. Ett termodynamiskt öppet system kan utbyta värme med

omgivningen genom ledning, strålning, konvektion och massutbyte. Det som skiljer ett öppet

och ett slutet termodynamiskt system är att ett slutet system inte tillåts ha något massutbyte

med omgivningen.

EVU Energi och VVS Utveckling AB vill veta om energideklarationer kan vara ett område

som de kan börja arbeta med eftersom det kommer att skapa en ny marknad för

energikonsulter. De vill även införskaffa ett beräkningsprogram viket de kan använda för att

beräkna byggnaders energiprestanda dels i sitt nuvarande arbete, dels i ett eventuellt framtida

arbete med energideklarationer. Rapporten innehåller en beskrivning av en energiinventering

med EVU och en jämförelse mellan det tänkta arbetssättet i energideklarationerna och EVU:s

arbetssätt. EVU utför energiinventeringar av byggnader för att fastställa hur energibalansen

ser ut och undersöka möjligheterna till energihushållningsåtgärder. EVU:s energiinventeringar

är mer fokuserade på byggnadens värmesystem och mindre på dess klimatskal än vad

energideklarationerna kommer att vara.

Rapporten innehåller även ett beräkningsexempel. Föremålet för beräkningsexemplet är en 1

½ plansvilla belägen i Östra Göinge kommun i norra Skåne. Villans uppvärmningssystem

består av en kombination av en luftvärmepump, en vedkamin och direktverkande el.

För att kunna beräkna byggnaders energiprestanda har ett beräkningsprogram utvecklats.

Programmet är utvecklat i Java för att kunna användas på flera plattformer. Syftet med

programmet är att utifrån givna samband för termodynamik och värmeöverföring skapa ett

beräkningsverktyg för att bestämma en byggnads energiprestanda. Programmet är avsett att

klara de krav och önskemål som ställs på beräkningsprogram enligt de svenska betänkandena

och remissvaren på dessa. Programmet är tänkt att användas till alla typer av byggnader som

inte har komfortkyla installerad.

De slutsatser som dras i rapporten är att EG-direktivet är bra och leder säkert till en minskad

energianvändning i Europa. Den svenska tolkningen av det är åtminstone hittills dålig och

tenderar att skapa en stor byråkratisk verkningslös organisation. Vidare så är

beräkningsprogrammet som har skapats i detta examensarbete ett bra verktyg för att beräkna

byggnaders energiprestanda. EVU bör inte satsa på energideklarationer om lagen blir sådan

att de företag som skall utföra energideklarationer måste vara ackrediterade. Om det inte

krävs en ackreditering kan emellertid energideklarationerna vara ett sätt för EVU att få ett

större utbyte av sin akademiska nivå.

VI},
  author       = {Aronsson, Ulf},
  keyword      = {energiprestanda,EG-direktiv,energideklarationer,European Parliaments Energy Directive,Energy Indicators,Energy Certificates,Energy research,Energiforskning},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Beräkning av byggnaders energiprestanda med anledning av energideklarationerna.},
  year         = {2006},
}