Advanced

Jämställdhet som "svensk" självklarhet: En diskursanalys av hur det talas om jämställdhet i kommunal introduktion av nyanlända flyktingar och invandrare

Persson, Josefin (2006)
Sociology
Abstract (Swedish)
Denna uppsats undersöker hur det talas om jämställdhet inom kommunal introduktion av nyanlända flyktingar och invandrare. Utifrån intervjuer med utbildningsansvariga och utbildningsanordnare av introduktionsutbildningar i skånska kommuner görs med ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt en analys som fokuserar på vilka uppfattningar och synsätt som ligger till grund för intervjupersonernas berättelser om jämställdhet. Språkets betydelse betonas utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv eftersom det skapar ett bestämt sätt att se världen och vad som uppfattas som verkligheten. Ett grundläggande antagande är att sättet att tala kring ett fenomen uttrycker maktförhållanden. Utgångspunkten för denna uppsats är dock att en analys av de... (More)
Denna uppsats undersöker hur det talas om jämställdhet inom kommunal introduktion av nyanlända flyktingar och invandrare. Utifrån intervjuer med utbildningsansvariga och utbildningsanordnare av introduktionsutbildningar i skånska kommuner görs med ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt en analys som fokuserar på vilka uppfattningar och synsätt som ligger till grund för intervjupersonernas berättelser om jämställdhet. Språkets betydelse betonas utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv eftersom det skapar ett bestämt sätt att se världen och vad som uppfattas som verkligheten. Ett grundläggande antagande är att sättet att tala kring ett fenomen uttrycker maktförhållanden. Utgångspunkten för denna uppsats är dock att en analys av de maktförhållanden som speglas i talet om jämställdhet inte kan reduceras till en fråga om kön. Maktens konstituering måste problematiseras ytterligare. Detta sker utifrån ett postkolonialt influerat och intersektionellt perspektiv som fokuserar på hur olika maktrelationer ömsesidigt påverkar varandra. Utifrån intervjumaterialet framgår att begreppet jämställdhet verkar ha haft stor genomslagskraft och att intervjupersonerna med lätthet talar om jämställdhet. Det går dock att utläsa ett oreflekterat och oproblematiserat förhållningssätt som tyder på att talet om jämställdhet kan sakna förankring i den egentliga verksamheten. Det framgår också tydligt att talet om jämställdhet uttrycker ojämlika maktrelationer avseende kön, klass, etnicitet och sexualitet. Talet om jämställdhet kännetecknas av ett heteronormativt förhållningssätt där kärnfamiljens heteronorm fungerar som ständig utgångspunkt och där jämställdhet i både familje- och arbetslivet förväntas förverkligas inom den heterosexuella parrelationen. I materialet ges även exempel på ojämställda praktiker med skilda förväntningar på och förhållningssätt till kvinnor och män. Intervjupersonernas utsagor visar hur en tydlig uppdelning mellan "vi" och "de", mellan "svenskar" och "de andra", skapas och upprätthålls inom ramen för jämställdhetsdiskursen. Klass är en aspekt som inte utvecklas i någon större utsträckning men utifrån de uppfattningar som framställs i materialet tycks utbildning stå i en otvetydigt positiv relation till jämställdhet. Uppsatsen ger insikt om att en analys av jämställdhet som bara intresserar sig för kön inte är tillräcklig. Jämställdhetsdiskursen är inte bara en arena för frågor som rör maktrelationer mellan kvinnor och män, utan den har också betydelse för hur olika kvinnor och män på skilda sätt positioneras i asymmetriska maktrelationer avseende klass, etnicitet och sexualitet vilket resulterar i olika levnadsvillkor för människor av samma kön. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Persson, Josefin
supervisor
organization
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
jämställdhet, flyktingar, invandrare, poststrukturalism, postkolonialism, intersektionalitet, diskursanalys, Sociology, Sociologi
language
Swedish
id
1329715
date added to LUP
2006-04-12
date last changed
2011-05-12 15:48:37
@misc{1329715,
  abstract     = {Denna uppsats undersöker hur det talas om jämställdhet inom kommunal introduktion av nyanlända flyktingar och invandrare. Utifrån intervjuer med utbildningsansvariga och utbildningsanordnare av introduktionsutbildningar i skånska kommuner görs med ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt en analys som fokuserar på vilka uppfattningar och synsätt som ligger till grund för intervjupersonernas berättelser om jämställdhet. Språkets betydelse betonas utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv eftersom det skapar ett bestämt sätt att se världen och vad som uppfattas som verkligheten. Ett grundläggande antagande är att sättet att tala kring ett fenomen uttrycker maktförhållanden. Utgångspunkten för denna uppsats är dock att en analys av de maktförhållanden som speglas i talet om jämställdhet inte kan reduceras till en fråga om kön. Maktens konstituering måste problematiseras ytterligare. Detta sker utifrån ett postkolonialt influerat och intersektionellt perspektiv som fokuserar på hur olika maktrelationer ömsesidigt påverkar varandra. Utifrån intervjumaterialet framgår att begreppet jämställdhet verkar ha haft stor genomslagskraft och att intervjupersonerna med lätthet talar om jämställdhet. Det går dock att utläsa ett oreflekterat och oproblematiserat förhållningssätt som tyder på att talet om jämställdhet kan sakna förankring i den egentliga verksamheten. Det framgår också tydligt att talet om jämställdhet uttrycker ojämlika maktrelationer avseende kön, klass, etnicitet och sexualitet. Talet om jämställdhet kännetecknas av ett heteronormativt förhållningssätt där kärnfamiljens heteronorm fungerar som ständig utgångspunkt och där jämställdhet i både familje- och arbetslivet förväntas förverkligas inom den heterosexuella parrelationen. I materialet ges även exempel på ojämställda praktiker med skilda förväntningar på och förhållningssätt till kvinnor och män. Intervjupersonernas utsagor visar hur en tydlig uppdelning mellan "vi" och "de", mellan "svenskar" och "de andra", skapas och upprätthålls inom ramen för jämställdhetsdiskursen. Klass är en aspekt som inte utvecklas i någon större utsträckning men utifrån de uppfattningar som framställs i materialet tycks utbildning stå i en otvetydigt positiv relation till jämställdhet. Uppsatsen ger insikt om att en analys av jämställdhet som bara intresserar sig för kön inte är tillräcklig. Jämställdhetsdiskursen är inte bara en arena för frågor som rör maktrelationer mellan kvinnor och män, utan den har också betydelse för hur olika kvinnor och män på skilda sätt positioneras i asymmetriska maktrelationer avseende klass, etnicitet och sexualitet vilket resulterar i olika levnadsvillkor för människor av samma kön.},
  author       = {Persson, Josefin},
  keyword      = {jämställdhet,flyktingar,invandrare,poststrukturalism,postkolonialism,intersektionalitet,diskursanalys,Sociology,Sociologi},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Jämställdhet som "svensk" självklarhet: En diskursanalys av hur det talas om jämställdhet i kommunal introduktion av nyanlända flyktingar och invandrare},
  year         = {2006},
}