Kunskapsskolan i Ystad : En undersökning av matematiken i åk 9
(2005)Education
- Abstract (Swedish)
- Att matematikundervisningen har försämrats under senare år i Sverige visar både nationella och internationella studier på. Orsakerna till försämringen anses vara många, bland annat besparingar i skolan och att elever har svårt att finna mening med matematiken.
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur matematiken och matematikundervisningen uppfattas av eleverna i åk 9 på Kunskapsskolan i Ystad. Syftet är också att studera faktorer som anses stimulera elevernas lust att lära: lärarna, eleverna, undervisningen, målen i matematiken och läromedel.
Jag valde att göra en enkätundersökning bland åk 9 eleverna på Kunskapsskolan i Ystad där nivågrupperad undervisning sker i matematiken. Totalt deltog 54 elever i undersökningen.... (More) - Att matematikundervisningen har försämrats under senare år i Sverige visar både nationella och internationella studier på. Orsakerna till försämringen anses vara många, bland annat besparingar i skolan och att elever har svårt att finna mening med matematiken.
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur matematiken och matematikundervisningen uppfattas av eleverna i åk 9 på Kunskapsskolan i Ystad. Syftet är också att studera faktorer som anses stimulera elevernas lust att lära: lärarna, eleverna, undervisningen, målen i matematiken och läromedel.
Jag valde att göra en enkätundersökning bland åk 9 eleverna på Kunskapsskolan i Ystad där nivågrupperad undervisning sker i matematiken. Totalt deltog 54 elever i undersökningen. Enkätundersökningen innehöll några påståenden om skolan i stort, medan flertalet riktades mot matematikundervisningen. Resten av enkäten bestod av frågor som gällde arbetssättet i matematiken, vilken nivå eleverna befann sig på samt föräldrarnas utbildning.
Vid jämförelsen mellan min och tidigare undersökning visade det sig att eleverna i min undersökning generellt var positivare till både skolan och matematiken. Kunskapsskolans elevers åsikter om arbetssättet i matematik visade sig vara mycket positivt och de flesta ansåg sig inte sakna någonting i matematikundervisningen. Betygen var väldigt spridda och fastän en del av eleverna hade svårt för matematik var även de positivt inställda till ämnet.
Den framtida forskningen inom nivågruppering borde fokusera mer på observationer av undervisningstillfällena. Genom dessa observationer kan sedan förhoppningsvis följande frågor besvaras: Hur fångas eleverna upp? Hur skiljer sig undervisningen åt på de olika nivåerna? Tar man hänsyn till att vissa barn kräver andra inlärningsmetoder än de traditionella? (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1331068
- author
- Segerby, Cecilia
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- matematik, matematikundervisning, undervisning, grundskolan, högstadiet, elever, differentiering, motivation, lärarrollen, Pedagogy and didactics, Pedagogik, didaktik
- language
- Swedish
- id
- 1331068
- date added to LUP
- 2005-02-08 00:00:00
- date last changed
- 2014-09-04 08:36:59
@misc{1331068,
abstract = {{Att matematikundervisningen har försämrats under senare år i Sverige visar både nationella och internationella studier på. Orsakerna till försämringen anses vara många, bland annat besparingar i skolan och att elever har svårt att finna mening med matematiken.
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur matematiken och matematikundervisningen uppfattas av eleverna i åk 9 på Kunskapsskolan i Ystad. Syftet är också att studera faktorer som anses stimulera elevernas lust att lära: lärarna, eleverna, undervisningen, målen i matematiken och läromedel.
Jag valde att göra en enkätundersökning bland åk 9 eleverna på Kunskapsskolan i Ystad där nivågrupperad undervisning sker i matematiken. Totalt deltog 54 elever i undersökningen. Enkätundersökningen innehöll några påståenden om skolan i stort, medan flertalet riktades mot matematikundervisningen. Resten av enkäten bestod av frågor som gällde arbetssättet i matematiken, vilken nivå eleverna befann sig på samt föräldrarnas utbildning.
Vid jämförelsen mellan min och tidigare undersökning visade det sig att eleverna i min undersökning generellt var positivare till både skolan och matematiken. Kunskapsskolans elevers åsikter om arbetssättet i matematik visade sig vara mycket positivt och de flesta ansåg sig inte sakna någonting i matematikundervisningen. Betygen var väldigt spridda och fastän en del av eleverna hade svårt för matematik var även de positivt inställda till ämnet.
Den framtida forskningen inom nivågruppering borde fokusera mer på observationer av undervisningstillfällena. Genom dessa observationer kan sedan förhoppningsvis följande frågor besvaras: Hur fångas eleverna upp? Hur skiljer sig undervisningen åt på de olika nivåerna? Tar man hänsyn till att vissa barn kräver andra inlärningsmetoder än de traditionella?}},
author = {{Segerby, Cecilia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Kunskapsskolan i Ystad : En undersökning av matematiken i åk 9}},
year = {{2005}},
}