När Gudrun kom till byn : En kvalitativ studie av katastrofdrabbades upplevelser då kriskommunikation inte fungerar på grund av el- och teleavbrott
(2005)Media and Communication Studies
- Abstract (Swedish)
- Studien belyser hur människor, som drabbades av stormen Gudrun i januari 2005, upplevde och handlade då de inte kunde nås av viktig kriskommunikation på grund av el- och teleavbrott. Syftet är att belysa dels de svårigheter som bristen på medier innebär för katastrofdrabbade människor i det svenska informationssamhället, dels hur deras kommunikationsmönster förändras för att tillfredställa det informationsbehov som finns.
Arbetet är kvalitativt med intervjuer och observationer som huvudsakliga tekniker. Det empiriska underlaget består av intervjuer med åtta personer på den småländska glesbygden, som är ett område som drabbades av hårt av stormen. Olika kommunikationsmodeller, mediekategorier, begreppet informationssamhälle och... (More) - Studien belyser hur människor, som drabbades av stormen Gudrun i januari 2005, upplevde och handlade då de inte kunde nås av viktig kriskommunikation på grund av el- och teleavbrott. Syftet är att belysa dels de svårigheter som bristen på medier innebär för katastrofdrabbade människor i det svenska informationssamhället, dels hur deras kommunikationsmönster förändras för att tillfredställa det informationsbehov som finns.
Arbetet är kvalitativt med intervjuer och observationer som huvudsakliga tekniker. Det empiriska underlaget består av intervjuer med åtta personer på den småländska glesbygden, som är ett område som drabbades av hårt av stormen. Olika kommunikationsmodeller, mediekategorier, begreppet informationssamhälle och användningsmodellen utgör mina metodologiska utgångspunkter.
Materialet visar att utan fungerande medier, kände intervjupersonerna sig utsatta och avskärmade. Informationsbehovet efter stormen var stort och då medierna inte kunde fungera som kanal tog kriskommunikationen nya vägar och former. Då de mekaniska medierna, såsom tv och radio, inte fungerade fick istället posten, grannarna och linjearbetarna som var ute och arbetade i skogen en viktig roll i informationsspridandet. Den vanliga formen av kriskommunikation är i huvudsak enkelriktad, det vill säga från sändaren, såsom myndigheten, mot mottagaren, den katastrofdrabbade. I detta fall skedde kriskommunikationen till stor del i dialogform, då de drabbade själva sökte information via samtal med människor i omgivningen, telefonsamtal med myndigheter och besök på annan ort. De drabbade fick således själva ta stort ansvar i kommunikationsprocessen för att få den information de ansåg sig vara i behov av. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1331520
- author
- Grönberg, Lotta
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- kommunikation, informationssamhället, krishantering, kriser, katastrofer, elavbrott, Press and communication sciences, Journalistik, media, kommunikation
- language
- Swedish
- id
- 1331520
- date added to LUP
- 2005-06-09 00:00:00
- date last changed
- 2014-09-04 08:36:09
@misc{1331520,
abstract = {{Studien belyser hur människor, som drabbades av stormen Gudrun i januari 2005, upplevde och handlade då de inte kunde nås av viktig kriskommunikation på grund av el- och teleavbrott. Syftet är att belysa dels de svårigheter som bristen på medier innebär för katastrofdrabbade människor i det svenska informationssamhället, dels hur deras kommunikationsmönster förändras för att tillfredställa det informationsbehov som finns.
Arbetet är kvalitativt med intervjuer och observationer som huvudsakliga tekniker. Det empiriska underlaget består av intervjuer med åtta personer på den småländska glesbygden, som är ett område som drabbades av hårt av stormen. Olika kommunikationsmodeller, mediekategorier, begreppet informationssamhälle och användningsmodellen utgör mina metodologiska utgångspunkter.
Materialet visar att utan fungerande medier, kände intervjupersonerna sig utsatta och avskärmade. Informationsbehovet efter stormen var stort och då medierna inte kunde fungera som kanal tog kriskommunikationen nya vägar och former. Då de mekaniska medierna, såsom tv och radio, inte fungerade fick istället posten, grannarna och linjearbetarna som var ute och arbetade i skogen en viktig roll i informationsspridandet. Den vanliga formen av kriskommunikation är i huvudsak enkelriktad, det vill säga från sändaren, såsom myndigheten, mot mottagaren, den katastrofdrabbade. I detta fall skedde kriskommunikationen till stor del i dialogform, då de drabbade själva sökte information via samtal med människor i omgivningen, telefonsamtal med myndigheter och besök på annan ort. De drabbade fick således själva ta stort ansvar i kommunikationsprocessen för att få den information de ansåg sig vara i behov av.}},
author = {{Grönberg, Lotta}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{När Gudrun kom till byn : En kvalitativ studie av katastrofdrabbades upplevelser då kriskommunikation inte fungerar på grund av el- och teleavbrott}},
year = {{2005}},
}