Reformer av familjepolitiken - förväntade effekter på tidsallokering och jämställdhet
(2007)Department of Economics
- Abstract (Swedish)
- Kvinnors och mäns relativa vilkor på arbetsmarknaden är intimt sammanknippade med fördelningen av betalt och obetalt arbete inom hushållet. Denna fördelning kan påverkas genom ekonomiska incitament och familjepolitiken har en viktig roll i detta sammanhang. Sverige står nu inför en familjepolitisk reform, bestående av ett vårdnadsbidrag, en jämställdhetsbonus och ett skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Denna uppsats diskuterar dessa reformers förväntade effekter på tidsallokeringen inom hushållet och hur dessa effekter kan förväntas skilja sig mellan olika socioekonomiska grupper. Den teoretiska ramen utgörs av Gronaus tidsallokeringsmodell och en hushållsmodell utformad av Blau et al. Erfarenheter av liknande reformer som har... (More)
- Kvinnors och mäns relativa vilkor på arbetsmarknaden är intimt sammanknippade med fördelningen av betalt och obetalt arbete inom hushållet. Denna fördelning kan påverkas genom ekonomiska incitament och familjepolitiken har en viktig roll i detta sammanhang. Sverige står nu inför en familjepolitisk reform, bestående av ett vårdnadsbidrag, en jämställdhetsbonus och ett skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Denna uppsats diskuterar dessa reformers förväntade effekter på tidsallokeringen inom hushållet och hur dessa effekter kan förväntas skilja sig mellan olika socioekonomiska grupper. Den teoretiska ramen utgörs av Gronaus tidsallokeringsmodell och en hushållsmodell utformad av Blau et al. Erfarenheter av liknande reformer som har genomförts i Finland diskuteras även. De olika reformerna tycks vända sig till olika grupper i samhället och skillnaderna vad gäller reformpaketets förväntade effekter på tidsallokeringen inom familjen skiljer sig mellan olika grupper. Medan vårdnadsbidraget främst kan förväntas stärka incitamenten till en traditionell könsarbetsdelning i hushåll med låg inkomst, kan skatteavdraget för hushållsnära tjänster främst förväntas leda till att högavlönade kvinnor skulle kunna befrias från en del av hemarbetet och därmed ges möjlighet att öka sitt arbetsutbud. Jämställdhetsbonusen kan förväntas ha en utjämnande effekt genom att ge incitament till en minskad specialisering för hushåll över en stor del av inkomstskalan. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1334809
- author
- Andersson, Elvira Josefin
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- tidsallokering, arbetsutbud, familjepolitik, hushållsnära tjänster, vårdnadsbidrag, jämställdhetsbonus, Economics, econometrics, economic theory, economic systems, economic policy, Nationalekonomi, ekonometri, ekonomisk teori, ekonomiska system, ekonomisk politik
- language
- Swedish
- id
- 1334809
- date added to LUP
- 2007-06-18 00:00:00
- date last changed
- 2010-08-03 10:50:32
@misc{1334809,
abstract = {{Kvinnors och mäns relativa vilkor på arbetsmarknaden är intimt sammanknippade med fördelningen av betalt och obetalt arbete inom hushållet. Denna fördelning kan påverkas genom ekonomiska incitament och familjepolitiken har en viktig roll i detta sammanhang. Sverige står nu inför en familjepolitisk reform, bestående av ett vårdnadsbidrag, en jämställdhetsbonus och ett skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Denna uppsats diskuterar dessa reformers förväntade effekter på tidsallokeringen inom hushållet och hur dessa effekter kan förväntas skilja sig mellan olika socioekonomiska grupper. Den teoretiska ramen utgörs av Gronaus tidsallokeringsmodell och en hushållsmodell utformad av Blau et al. Erfarenheter av liknande reformer som har genomförts i Finland diskuteras även. De olika reformerna tycks vända sig till olika grupper i samhället och skillnaderna vad gäller reformpaketets förväntade effekter på tidsallokeringen inom familjen skiljer sig mellan olika grupper. Medan vårdnadsbidraget främst kan förväntas stärka incitamenten till en traditionell könsarbetsdelning i hushåll med låg inkomst, kan skatteavdraget för hushållsnära tjänster främst förväntas leda till att högavlönade kvinnor skulle kunna befrias från en del av hemarbetet och därmed ges möjlighet att öka sitt arbetsutbud. Jämställdhetsbonusen kan förväntas ha en utjämnande effekt genom att ge incitament till en minskad specialisering för hushåll över en stor del av inkomstskalan.}},
author = {{Andersson, Elvira Josefin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Reformer av familjepolitiken - förväntade effekter på tidsallokering och jämställdhet}},
year = {{2007}},
}