På väg mot kunskapssamhället? Utveckling av utbud, efterfrågan, överutbildning, arbetslöshet och löner hos högutbildade 1982-2004.
(2006)Department of Economics
- Abstract (Swedish)
- Uppsatsen undersöker hur utbud stämmer överens med efterfrågan på högutbildad arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Därefter granskas allokeringen av de högutbildade samt deras arbetslöshet och löneutveckling. Resultaten visar tendenser i riktning mot ett överskott på högutbildade, trots en överensstämmelse mellan utbud och efterfrågan. Detta i form av ökad överutbildning, högre arbetslöshet bland högutbildade som inte motsvaras av samma ökning hos lägre utbildade grupper samt sänkta löner för nyexaminerade akademiker. Efter uppdelning i åldersgrupperna 25-44 år respektive 45-64 år visar det sig att överutbuds-tendenserna främst återfinns bland de yngre. Det är också de yngre som i störst utsträckning berörts av expansionen av högre... (More)
- Uppsatsen undersöker hur utbud stämmer överens med efterfrågan på högutbildad arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Därefter granskas allokeringen av de högutbildade samt deras arbetslöshet och löneutveckling. Resultaten visar tendenser i riktning mot ett överskott på högutbildade, trots en överensstämmelse mellan utbud och efterfrågan. Detta i form av ökad överutbildning, högre arbetslöshet bland högutbildade som inte motsvaras av samma ökning hos lägre utbildade grupper samt sänkta löner för nyexaminerade akademiker. Efter uppdelning i åldersgrupperna 25-44 år respektive 45-64 år visar det sig att överutbuds-tendenserna främst återfinns bland de yngre. Det är också de yngre som i störst utsträckning berörts av expansionen av högre utbildning som inleddes 1992. Detta har resulterat i att utbud bland de yngre också är större än efterfrågan på högutbildade. Inom ramen för ”skill biased technological change”, komplementäriteten mellan utbildning och teknologi, endogen tillväxtteori samt mikroteori om utbildningsval diskuteras sedan resultaten. Slutsatsen är att expansionen av högre utbildning mellan 1992 och 2004 varit något för snabb i förhållande till strukturomvandlingstakten. Eftersom humankapital och teknologi är komplement kan heller inte överskottet av humankapital räknas som en tillväxtgenererande faktor. En framtida jämvikt på arbetsmarknaden nås antingen genom ökad strukturomvandling eller att färre väljer att utbilda sig på högre nivå. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1335316
- author
- Kolsrud, Jonas
- supervisor
- organization
- year
- 2006
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Tillväxt, överutbildning, humankapital, strukturomvandling, teknologi, Economics, econometrics, economic theory, economic systems, economic policy, Nationalekonomi, ekonometri, ekonomisk teori, ekonomiska system, ekonomisk politik
- language
- Swedish
- id
- 1335316
- date added to LUP
- 2006-02-18 00:00:00
- date last changed
- 2010-08-03 10:49:05
@misc{1335316,
abstract = {{Uppsatsen undersöker hur utbud stämmer överens med efterfrågan på högutbildad arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Därefter granskas allokeringen av de högutbildade samt deras arbetslöshet och löneutveckling. Resultaten visar tendenser i riktning mot ett överskott på högutbildade, trots en överensstämmelse mellan utbud och efterfrågan. Detta i form av ökad överutbildning, högre arbetslöshet bland högutbildade som inte motsvaras av samma ökning hos lägre utbildade grupper samt sänkta löner för nyexaminerade akademiker. Efter uppdelning i åldersgrupperna 25-44 år respektive 45-64 år visar det sig att överutbuds-tendenserna främst återfinns bland de yngre. Det är också de yngre som i störst utsträckning berörts av expansionen av högre utbildning som inleddes 1992. Detta har resulterat i att utbud bland de yngre också är större än efterfrågan på högutbildade. Inom ramen för ”skill biased technological change”, komplementäriteten mellan utbildning och teknologi, endogen tillväxtteori samt mikroteori om utbildningsval diskuteras sedan resultaten. Slutsatsen är att expansionen av högre utbildning mellan 1992 och 2004 varit något för snabb i förhållande till strukturomvandlingstakten. Eftersom humankapital och teknologi är komplement kan heller inte överskottet av humankapital räknas som en tillväxtgenererande faktor. En framtida jämvikt på arbetsmarknaden nås antingen genom ökad strukturomvandling eller att färre väljer att utbilda sig på högre nivå.}},
author = {{Kolsrud, Jonas}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{På väg mot kunskapssamhället? Utveckling av utbud, efterfrågan, överutbildning, arbetslöshet och löner hos högutbildade 1982-2004.}},
year = {{2006}},
}