Advanced

Ekonomisk tillväxt och ren natur - Är det möjligt?

Bergman, Karin (2006)
Department of Economics
Abstract (Swedish)
I och med att länderna i världen blivit allt rikare har även miljöförstöringen ökat. Detta är ett problem som uppmärksammas allt mer och det sker allt fler studier om sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring. I början av 1990-talet publicerade Grossman och Krueger en undersökning som visade på ett uppochnedvänt U-förhållande mellan inkomst och miljöförstörande utsläpp, dvs att miljöförstöringen först ökar med den ekonomiska tillväxten tills den vid en viss nivå vänder och börjar minska samtidigt som ekonomin fortsätter att växa. De kallade denna kurva för ”The Environmental Kuznets Curve” (EKC). Fler studier har sedan följt som antingen har styrkt teorin om EKC eller förkastat den. Tron på den är dock stark och flera... (More)
I och med att länderna i världen blivit allt rikare har även miljöförstöringen ökat. Detta är ett problem som uppmärksammas allt mer och det sker allt fler studier om sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring. I början av 1990-talet publicerade Grossman och Krueger en undersökning som visade på ett uppochnedvänt U-förhållande mellan inkomst och miljöförstörande utsläpp, dvs att miljöförstöringen först ökar med den ekonomiska tillväxten tills den vid en viss nivå vänder och börjar minska samtidigt som ekonomin fortsätter att växa. De kallade denna kurva för ”The Environmental Kuznets Curve” (EKC). Fler studier har sedan följt som antingen har styrkt teorin om EKC eller förkastat den. Tron på den är dock stark och flera förklaringar till kurvans utseende har lagts fram. Brock och Taylor (2004) utvecklar en modell som de kallar för den gröna Solowmodellen där en bieffekt av produktionen är miljöförstöring. Denna kan dock bekämpas med hjälp av en skatt som tas på alla inkomster. Vid simulering av denna modell bildas en EKC genom ett antagande om att det hela tiden sker teknisk utveckling i bekämpningen av miljöförstöringen och att tillväxttakten i denna teknik är högre än tillväxttakten i den allmänna tekniken och befolkningen tillsammans. I denna uppsats läggs dynamisk optimering till den gröna Solowmodellen för att se om resultaten från den enklare modellen kan styrkas eller förkastas. De välfärdseffekter olika nivåer på skatten skapar beaktas också för att om möjligt säga något om lämplig ekonomisk politik. Resultaten från simuleringen är de förväntade. En EKC bildas för alla nivåer på skatten och miljöförstöringen blir lägre ju högre skatten är. Effekterna på välfärden är dock mer tvetydiga då dessa helt beror på nyttofunktionens parametervärden som är mycket svåra att uppskatta. Vissa antaganden från den gröna Solowmodellen, som finns kvar i modellen i denna uppsats, är dock diskutabla och borde undersökas ytterligare då dessa ligger till grund för modellens utfall. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Bergman, Karin
supervisor
organization
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
ekonomisk tillväxt, miljö, EKC, Economics, econometrics, economic theory, economic systems, economic policy, Nationalekonomi, ekonometri, ekonomisk teori, ekonomiska system, ekonomisk politik
language
Swedish
id
1335399
date added to LUP
2006-09-01
date last changed
2010-08-03 10:49:25
@misc{1335399,
  abstract     = {I och med att länderna i världen blivit allt rikare har även miljöförstöringen ökat. Detta är ett problem som uppmärksammas allt mer och det sker allt fler studier om sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring. I början av 1990-talet publicerade Grossman och Krueger en undersökning som visade på ett uppochnedvänt U-förhållande mellan inkomst och miljöförstörande utsläpp, dvs att miljöförstöringen först ökar med den ekonomiska tillväxten tills den vid en viss nivå vänder och börjar minska samtidigt som ekonomin fortsätter att växa. De kallade denna kurva för ”The Environmental Kuznets Curve” (EKC). Fler studier har sedan följt som antingen har styrkt teorin om EKC eller förkastat den. Tron på den är dock stark och flera förklaringar till kurvans utseende har lagts fram. Brock och Taylor (2004) utvecklar en modell som de kallar för den gröna Solowmodellen där en bieffekt av produktionen är miljöförstöring. Denna kan dock bekämpas med hjälp av en skatt som tas på alla inkomster. Vid simulering av denna modell bildas en EKC genom ett antagande om att det hela tiden sker teknisk utveckling i bekämpningen av miljöförstöringen och att tillväxttakten i denna teknik är högre än tillväxttakten i den allmänna tekniken och befolkningen tillsammans. I denna uppsats läggs dynamisk optimering till den gröna Solowmodellen för att se om resultaten från den enklare modellen kan styrkas eller förkastas. De välfärdseffekter olika nivåer på skatten skapar beaktas också för att om möjligt säga något om lämplig ekonomisk politik. Resultaten från simuleringen är de förväntade. En EKC bildas för alla nivåer på skatten och miljöförstöringen blir lägre ju högre skatten är. Effekterna på välfärden är dock mer tvetydiga då dessa helt beror på nyttofunktionens parametervärden som är mycket svåra att uppskatta. Vissa antaganden från den gröna Solowmodellen, som finns kvar i modellen i denna uppsats, är dock diskutabla och borde undersökas ytterligare då dessa ligger till grund för modellens utfall.},
  author       = {Bergman, Karin},
  keyword      = {ekonomisk tillväxt,miljö,EKC,Economics, econometrics, economic theory, economic systems, economic policy,Nationalekonomi, ekonometri, ekonomisk teori, ekonomiska system, ekonomisk politik},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Ekonomisk tillväxt och ren natur - Är det möjligt?},
  year         = {2006},
}