Advanced

Civilstatus inverkan på EU-medborgares fria rörlighet

Katzman, Nina (2006)
Department of Business Law
Abstract (Swedish)
Ett lands lagstiftning återspeglar nationella värderingar, värdemoralen. EU-samarbetet baseras delvis på medlemsstaternas gemensamma nytta av fri rörlighet av arbetskraft, nyttomoral, därför skall hinder för denna fria rörlighet undanröjas. EU-medlemsstaternas nationella lagstiftning är underordnad EG-rätten (inklusive EG-domstolens rättspraxis). EU-medlemsstaternas lagsystem skall harmoniseras med EG-rätten. Skulle nationell lag stå i konflikt med EG-rätten har den senare företräde. EG-domstolen har i uppgift att tolka gemenskapslagstiftningen. Målet D och Sverige mot Rådet gäller tolkningen av begreppet "gift" i enlighet med Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna. EG-domstolen uttalade utifrån vanligast rådande... (More)
Ett lands lagstiftning återspeglar nationella värderingar, värdemoralen. EU-samarbetet baseras delvis på medlemsstaternas gemensamma nytta av fri rörlighet av arbetskraft, nyttomoral, därför skall hinder för denna fria rörlighet undanröjas. EU-medlemsstaternas nationella lagstiftning är underordnad EG-rätten (inklusive EG-domstolens rättspraxis). EU-medlemsstaternas lagsystem skall harmoniseras med EG-rätten. Skulle nationell lag stå i konflikt med EG-rätten har den senare företräde. EG-domstolen har i uppgift att tolka gemenskapslagstiftningen. Målet D och Sverige mot Rådet gäller tolkningen av begreppet "gift" i enlighet med Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna. EG-domstolen uttalade utifrån vanligast rådande värdemoral inom hela EU att registrerat partnerskap inte har samma civilstatus som äktenskap. Något likställande mellan homo- och heterosexuella parförhållanden kunde därför inte göras genom tolkning av begreppet "gift". I EG-domstolen yrkade D och Sverige att skillnad i civilstatus mellan registrerat partnerskap och äktenskap kunde utgöra hinder för arbetstagares fria rörlighet. Av processrättsliga skäl prövades inte denna grund av EG-domstolen. Det finns därför ingen EG-praxis som kan bekräfta eller dementera påståendet att värdemoralen är i konflikt med nyttomoralen. Hypotetiskt kan civilstatus inverka på EU-medborgares fria rörlighet. Om hypotesen stämmer innebär detta att en grupp EU-medborgare (homosexuella) har sämre förutsättningar att utnyttja den fria rörligheten inom EU än andra (heterosexuella). Skall då värdemoralens etik få ge vika för nyttomoralen? I linje med EG-rättens företrädesrätt över nationell lag vid konflikt så anser jag att EU:s princip om fri rörlighet av arbetskraft ska ges företräde vid konflikt som härrör ur hetero- och homosexuella parförhållandens civilstatus. Värdemoralen bör således ge vika för nyttomoralen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Katzman, Nina
supervisor
organization
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
EU, fri rörlighet, sexuell läggning, äktenskap, partnerskap, Juridical science, Rättsvetenskap, juridik
language
Swedish
id
1335608
date added to LUP
2006-01-04
date last changed
2010-08-03 10:53:16
@misc{1335608,
  abstract     = {Ett lands lagstiftning återspeglar nationella värderingar, värdemoralen. EU-samarbetet baseras delvis på medlemsstaternas gemensamma nytta av fri rörlighet av arbetskraft, nyttomoral, därför skall hinder för denna fria rörlighet undanröjas. EU-medlemsstaternas nationella lagstiftning är underordnad EG-rätten (inklusive EG-domstolens rättspraxis). EU-medlemsstaternas lagsystem skall harmoniseras med EG-rätten. Skulle nationell lag stå i konflikt med EG-rätten har den senare företräde. EG-domstolen har i uppgift att tolka gemenskapslagstiftningen. Målet D och Sverige mot Rådet gäller tolkningen av begreppet "gift" i enlighet med Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna. EG-domstolen uttalade utifrån vanligast rådande värdemoral inom hela EU att registrerat partnerskap inte har samma civilstatus som äktenskap. Något likställande mellan homo- och heterosexuella parförhållanden kunde därför inte göras genom tolkning av begreppet "gift". I EG-domstolen yrkade D och Sverige att skillnad i civilstatus mellan registrerat partnerskap och äktenskap kunde utgöra hinder för arbetstagares fria rörlighet. Av processrättsliga skäl prövades inte denna grund av EG-domstolen. Det finns därför ingen EG-praxis som kan bekräfta eller dementera påståendet att värdemoralen är i konflikt med nyttomoralen. Hypotetiskt kan civilstatus inverka på EU-medborgares fria rörlighet. Om hypotesen stämmer innebär detta att en grupp EU-medborgare (homosexuella) har sämre förutsättningar att utnyttja den fria rörligheten inom EU än andra (heterosexuella). Skall då värdemoralens etik få ge vika för nyttomoralen? I linje med EG-rättens företrädesrätt över nationell lag vid konflikt så anser jag att EU:s princip om fri rörlighet av arbetskraft ska ges företräde vid konflikt som härrör ur hetero- och homosexuella parförhållandens civilstatus. Värdemoralen bör således ge vika för nyttomoralen.},
  author       = {Katzman, Nina},
  keyword      = {EU,fri rörlighet,sexuell läggning,äktenskap,partnerskap,Juridical science,Rättsvetenskap, juridik},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Civilstatus inverkan på EU-medborgares fria rörlighet},
  year         = {2006},
}