Advanced

Långtidsarbetslöshet och ekonomisk åtehämtning - lika för alla?

Hemmingsson, Fanny (2007)
Department of Economics
Abstract (Swedish)
Den strukturella arbetslösheten har legat på 2% under hela perioden 1940-1990. Även efter lågkonjunkturen i början på 1980-talet gick den tillbaka till denna nivå. Dock ökade långtidsarbetslösheten, vilket tyder på att många av de personer som blev arbetslösa under lågkonjunkturen hade problem att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden, trots ökad efterfrågan. Efter 1990-talskrisen ökade både den strukturella arbetslösheten och långtidsarbetslösheten kraftigt. Om den ökade långtidsarbetslösheten beror på låg efterfrågan på långtidsarbetslösa eller på att arbetsmarknaden är ogynnsam för alla grupper är oklart. Med hjälp av arbetsmarknadsdata utförs en empirisk studie över långtidsarbetslöshetens utveckling under perioden 1990-2004. Fokus... (More)
Den strukturella arbetslösheten har legat på 2% under hela perioden 1940-1990. Även efter lågkonjunkturen i början på 1980-talet gick den tillbaka till denna nivå. Dock ökade långtidsarbetslösheten, vilket tyder på att många av de personer som blev arbetslösa under lågkonjunkturen hade problem att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden, trots ökad efterfrågan. Efter 1990-talskrisen ökade både den strukturella arbetslösheten och långtidsarbetslösheten kraftigt. Om den ökade långtidsarbetslösheten beror på låg efterfrågan på långtidsarbetslösa eller på att arbetsmarknaden är ogynnsam för alla grupper är oklart. Med hjälp av arbetsmarknadsdata utförs en empirisk studie över långtidsarbetslöshetens utveckling under perioden 1990-2004. Fokus ligger på att undersöka hur långtidsarbetslösheten utvecklades jämfört med den totala arbetslösheten under återhämtningen efter 1990-talskrisen. Därefter görs en fördjupning under en kortare period (januari 2005 till mars 2007) för att utreda vilka som drabbas av långtidsarbetslöshet. Skillnader studeras främst mellan utrikes och inrikes födda, men även mellan kvinnor och män samt mellan olika åldersgrupper. Syftet är även att undersöka om dessa gruppers situation förändras likvärdigt då konjunkturen varierar. Som teoretisk bakgrund diskuteras dels teorier kring hysteresis/persistens i arbetslöshet, dels teorier som förklarar varför vissa specifika samhällsgrupper har svårare att få arbete. Den empiriska undersökningen visar att antalet korttidsarbetslösa efter återhämtningen i absoluta tal hade ökat mer än antalet långtidsarbetslösa, vilket tyder på att arbetsmarknaden är ogynnsam för alla grupper. Dock återhämtades långtidsarbetslösheten med några års fördröjning jämfört med korttidsarbetslösheten. Detta beror på att inflödet till arbetslöshet minskar när efterfrågan ökar men kan också ha sin grund i att de korttidsarbetslösa generellt får arbete före de långtidsarbetslösa då efterfrågan ökar. Om detta i sin tur beror på s.k. negativt varaktighetsberoende, att de långtidsarbetslösa har blivit bortsorterade för att de är mindre produktiva eller att vissa blir återanställda hos tidigare arbetsgivare är inte möjligt att avgöra i denna studie. Undersökningen visar även att utrikes födda hade en mycket högre andel långtidsarbetslösa än inrikes födda. Utrikes födda och ungdomar verkar vara mer känsliga för konjunkturförändringar då deras långtidsarbetslöshetsnivå varierade mer över tiden. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
@misc{1336963,
  abstract     = {Den strukturella arbetslösheten har legat på 2% under hela perioden 1940-1990. Även efter lågkonjunkturen i början på 1980-talet gick den tillbaka till denna nivå. Dock ökade långtidsarbetslösheten, vilket tyder på att många av de personer som blev arbetslösa under lågkonjunkturen hade problem att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden, trots ökad efterfrågan. Efter 1990-talskrisen ökade både den strukturella arbetslösheten och långtidsarbetslösheten kraftigt. Om den ökade långtidsarbetslösheten beror på låg efterfrågan på långtidsarbetslösa eller på att arbetsmarknaden är ogynnsam för alla grupper är oklart. Med hjälp av arbetsmarknadsdata utförs en empirisk studie över långtidsarbetslöshetens utveckling under perioden 1990-2004. Fokus ligger på att undersöka hur långtidsarbetslösheten utvecklades jämfört med den totala arbetslösheten under återhämtningen efter 1990-talskrisen. Därefter görs en fördjupning under en kortare period (januari 2005 till mars 2007) för att utreda vilka som drabbas av långtidsarbetslöshet. Skillnader studeras främst mellan utrikes och inrikes födda, men även mellan kvinnor och män samt mellan olika åldersgrupper. Syftet är även att undersöka om dessa gruppers situation förändras likvärdigt då konjunkturen varierar. Som teoretisk bakgrund diskuteras dels teorier kring hysteresis/persistens i arbetslöshet, dels teorier som förklarar varför vissa specifika samhällsgrupper har svårare att få arbete. Den empiriska undersökningen visar att antalet korttidsarbetslösa efter återhämtningen i absoluta tal hade ökat mer än antalet långtidsarbetslösa, vilket tyder på att arbetsmarknaden är ogynnsam för alla grupper. Dock återhämtades långtidsarbetslösheten med några års fördröjning jämfört med korttidsarbetslösheten. Detta beror på att inflödet till arbetslöshet minskar när efterfrågan ökar men kan också ha sin grund i att de korttidsarbetslösa generellt får arbete före de långtidsarbetslösa då efterfrågan ökar. Om detta i sin tur beror på s.k. negativt varaktighetsberoende, att de långtidsarbetslösa har blivit bortsorterade för att de är mindre produktiva eller att vissa blir återanställda hos tidigare arbetsgivare är inte möjligt att avgöra i denna studie. Undersökningen visar även att utrikes födda hade en mycket högre andel långtidsarbetslösa än inrikes födda. Utrikes födda och ungdomar verkar vara mer känsliga för konjunkturförändringar då deras långtidsarbetslöshetsnivå varierade mer över tiden.},
  author       = {Hemmingsson, Fanny},
  keyword      = {arbetslöshet,konjunktursvängningar,långtidsarbetslöshet,återhämtning,utrikes födda,Economics, econometrics, economic theory, economic systems, economic policy,Nationalekonomi, ekonometri, ekonomisk teori, ekonomiska system, ekonomisk politik},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Långtidsarbetslöshet och ekonomisk åtehämtning - lika för alla?},
  year         = {2007},
}