Arbetsdomstolens sammansättning - ett hinder för rättvisa vad gäller diskrimineringsmål -
(2008)Department of Business Law
- Abstract (Swedish)
- I AD representeras arbetsmarknadens huvudorganisationer av så kallade intresseledamöter. När AD prövar ett mål om etnisk diskriminering har domstolen en så kallad allmän sammansättning. I en allmän sammansättning deltar tre ledamöter som inte kan anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen och fyra intresseledamöter. Det har ett flertal gånger riktats kritik mot AD:s intresseledamöter och AD:s oberoende och opartiskhet. I Sverige har vi internationella konventioner, bland annat artikel 6.1 i Europakonventionen, att beakta när det gäller rättegångsprocessen vid tvistemål. I januari 2009 träder en ny sammanhållen diskrimineringslag (2008:567) i kraft. I propositionen till den nya lagen föreslås en förändring i lagen (1974:371) om... (More)
- I AD representeras arbetsmarknadens huvudorganisationer av så kallade intresseledamöter. När AD prövar ett mål om etnisk diskriminering har domstolen en så kallad allmän sammansättning. I en allmän sammansättning deltar tre ledamöter som inte kan anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen och fyra intresseledamöter. Det har ett flertal gånger riktats kritik mot AD:s intresseledamöter och AD:s oberoende och opartiskhet. I Sverige har vi internationella konventioner, bland annat artikel 6.1 i Europakonventionen, att beakta när det gäller rättegångsprocessen vid tvistemål. I januari 2009 träder en ny sammanhållen diskrimineringslag (2008:567) i kraft. I propositionen till den nya lagen föreslås en förändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.1 Den framlagda propositionen 2008/09:4 innebär en ändring av AD:s sammansättning i diskrimineringsmål. Intresseledamöterna skall inte utgöra majoritet i dömandet vid diskrimineringsmål. Uppsatsens syfte är av det skälet att undersöka vilka rättsliga bestämmelser och krav det finns på domstolsprövningen i diskrimineringsmål. Av den anledningen avser jag att besvara frågorna huruvida AD uppfyller de rättsliga bestämmelser och krav som ställs och om ändringen av lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister skulle innebära bättre förutsättningar vad gäller domstolsprövningen i mål om etnisk diskriminering. AD är en oberoende och opartisk domstol i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Detta framgår bland annat av rättspraxis i Europadomstolen. Inget tyder heller på att AD:s intresseledamöter dömer partiskt i mål om etnisk diskriminering. Att en ändring av AD:s sammansättning skulle innebära bättre förutsättningar är anspråkslöst. En sammansättning med intresseledamöter i minoritet kommer knappast leda till fler fällande domar i mål om etnisk diskriminering. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1337541
- author
- Söderlind, Malena
- supervisor
- organization
- year
- 2008
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- diskriminering, Arbetsdomstolens sammansättning, oberoende och opartisk, artikel 6.1 Europakonventionen, lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, Juridical science, Rättsvetenskap, juridik
- language
- Swedish
- id
- 1337541
- date added to LUP
- 2008-11-07 00:00:00
- date last changed
- 2010-08-03 10:51:59
@misc{1337541,
abstract = {{I AD representeras arbetsmarknadens huvudorganisationer av så kallade intresseledamöter. När AD prövar ett mål om etnisk diskriminering har domstolen en så kallad allmän sammansättning. I en allmän sammansättning deltar tre ledamöter som inte kan anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen och fyra intresseledamöter. Det har ett flertal gånger riktats kritik mot AD:s intresseledamöter och AD:s oberoende och opartiskhet. I Sverige har vi internationella konventioner, bland annat artikel 6.1 i Europakonventionen, att beakta när det gäller rättegångsprocessen vid tvistemål. I januari 2009 träder en ny sammanhållen diskrimineringslag (2008:567) i kraft. I propositionen till den nya lagen föreslås en förändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.1 Den framlagda propositionen 2008/09:4 innebär en ändring av AD:s sammansättning i diskrimineringsmål. Intresseledamöterna skall inte utgöra majoritet i dömandet vid diskrimineringsmål. Uppsatsens syfte är av det skälet att undersöka vilka rättsliga bestämmelser och krav det finns på domstolsprövningen i diskrimineringsmål. Av den anledningen avser jag att besvara frågorna huruvida AD uppfyller de rättsliga bestämmelser och krav som ställs och om ändringen av lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister skulle innebära bättre förutsättningar vad gäller domstolsprövningen i mål om etnisk diskriminering. AD är en oberoende och opartisk domstol i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Detta framgår bland annat av rättspraxis i Europadomstolen. Inget tyder heller på att AD:s intresseledamöter dömer partiskt i mål om etnisk diskriminering. Att en ändring av AD:s sammansättning skulle innebära bättre förutsättningar är anspråkslöst. En sammansättning med intresseledamöter i minoritet kommer knappast leda till fler fällande domar i mål om etnisk diskriminering.}},
author = {{Söderlind, Malena}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Arbetsdomstolens sammansättning - ett hinder för rättvisa vad gäller diskrimineringsmål -}},
year = {{2008}},
}