Advanced

Arbetsdomstolens sammansättning - ett hinder för rättvisa vad gäller diskrimineringsmål -

Söderlind, Malena (2008)
Department of Business Law
Abstract (Swedish)
I AD representeras arbetsmarknadens huvudorganisationer av så kallade intresseledamöter. När AD prövar ett mål om etnisk diskriminering har domstolen en så kallad allmän sammansättning. I en allmän sammansättning deltar tre ledamöter som inte kan anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen och fyra intresseledamöter. Det har ett flertal gånger riktats kritik mot AD:s intresseledamöter och AD:s oberoende och opartiskhet. I Sverige har vi internationella konventioner, bland annat artikel 6.1 i Europakonventionen, att beakta när det gäller rättegångsprocessen vid tvistemål. I januari 2009 träder en ny sammanhållen diskrimineringslag (2008:567) i kraft. I propositionen till den nya lagen föreslås en förändring i lagen (1974:371) om... (More)
I AD representeras arbetsmarknadens huvudorganisationer av så kallade intresseledamöter. När AD prövar ett mål om etnisk diskriminering har domstolen en så kallad allmän sammansättning. I en allmän sammansättning deltar tre ledamöter som inte kan anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen och fyra intresseledamöter. Det har ett flertal gånger riktats kritik mot AD:s intresseledamöter och AD:s oberoende och opartiskhet. I Sverige har vi internationella konventioner, bland annat artikel 6.1 i Europakonventionen, att beakta när det gäller rättegångsprocessen vid tvistemål. I januari 2009 träder en ny sammanhållen diskrimineringslag (2008:567) i kraft. I propositionen till den nya lagen föreslås en förändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.1 Den framlagda propositionen 2008/09:4 innebär en ändring av AD:s sammansättning i diskrimineringsmål. Intresseledamöterna skall inte utgöra majoritet i dömandet vid diskrimineringsmål. Uppsatsens syfte är av det skälet att undersöka vilka rättsliga bestämmelser och krav det finns på domstolsprövningen i diskrimineringsmål. Av den anledningen avser jag att besvara frågorna huruvida AD uppfyller de rättsliga bestämmelser och krav som ställs och om ändringen av lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister skulle innebära bättre förutsättningar vad gäller domstolsprövningen i mål om etnisk diskriminering. AD är en oberoende och opartisk domstol i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Detta framgår bland annat av rättspraxis i Europadomstolen. Inget tyder heller på att AD:s intresseledamöter dömer partiskt i mål om etnisk diskriminering. Att en ändring av AD:s sammansättning skulle innebära bättre förutsättningar är anspråkslöst. En sammansättning med intresseledamöter i minoritet kommer knappast leda till fler fällande domar i mål om etnisk diskriminering. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Söderlind, Malena
supervisor
organization
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
diskriminering, Arbetsdomstolens sammansättning, oberoende och opartisk, artikel 6.1 Europakonventionen, lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, Juridical science, Rättsvetenskap, juridik
language
Swedish
id
1337541
date added to LUP
2008-11-07
date last changed
2010-08-03 10:51:59
@misc{1337541,
  abstract     = {I AD representeras arbetsmarknadens huvudorganisationer av så kallade intresseledamöter. När AD prövar ett mål om etnisk diskriminering har domstolen en så kallad allmän sammansättning. I en allmän sammansättning deltar tre ledamöter som inte kan anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen och fyra intresseledamöter. Det har ett flertal gånger riktats kritik mot AD:s intresseledamöter och AD:s oberoende och opartiskhet. I Sverige har vi internationella konventioner, bland annat artikel 6.1 i Europakonventionen, att beakta när det gäller rättegångsprocessen vid tvistemål. I januari 2009 träder en ny sammanhållen diskrimineringslag (2008:567) i kraft. I propositionen till den nya lagen föreslås en förändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.1 Den framlagda propositionen 2008/09:4 innebär en ändring av AD:s sammansättning i diskrimineringsmål. Intresseledamöterna skall inte utgöra majoritet i dömandet vid diskrimineringsmål. Uppsatsens syfte är av det skälet att undersöka vilka rättsliga bestämmelser och krav det finns på domstolsprövningen i diskrimineringsmål. Av den anledningen avser jag att besvara frågorna huruvida AD uppfyller de rättsliga bestämmelser och krav som ställs och om ändringen av lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister skulle innebära bättre förutsättningar vad gäller domstolsprövningen i mål om etnisk diskriminering. AD är en oberoende och opartisk domstol i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Detta framgår bland annat av rättspraxis i Europadomstolen. Inget tyder heller på att AD:s intresseledamöter dömer partiskt i mål om etnisk diskriminering. Att en ändring av AD:s sammansättning skulle innebära bättre förutsättningar är anspråkslöst. En sammansättning med intresseledamöter i minoritet kommer knappast leda till fler fällande domar i mål om etnisk diskriminering.},
  author       = {Söderlind, Malena},
  keyword      = {diskriminering,Arbetsdomstolens sammansättning,oberoende och opartisk,artikel 6.1 Europakonventionen,lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,Juridical science,Rättsvetenskap, juridik},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Arbetsdomstolens sammansättning - ett hinder för rättvisa vad gäller diskrimineringsmål -},
  year         = {2008},
}