Advanced

Har du blivit lurad? En studie i hur reporäntan påverkat bankernas utlåningsräntor under finanskrisen 2008

Johansson, Pontus; Paulsson, Jakob; Claeson, Rickard and Asp, Erik (2009)
Department of Business Administration
Abstract (Swedish)
Hösten 2008 domineras nyhetsflödet av rapporter om den finansiella kris som under årets senare hälft drabbat världen. Samtidigt finns en utbredd oro om en långvarig recession. I sådana lägen, då landet befinner sig i en lågkonjunktur, försöker Riksbanken stävja den genom att sänka räntorna och öka den ekonomiska aktiviteten i samhället. Reporäntesänkningarna under oktober fick dock en begränsad effekt på bankernas utlåningsräntor vilket ledde till en medial storm mot bankerna. Samtidigt gick finansministern Anders Borg ut med ett pressmeddelande om att alla privatpersoner borde ringa sin bank och kräva sänkta bolåneräntor. Bankernas svarade med att den orolighet som fanns i marknaden har medfört att deras upplåningskostnader stigit, därför... (More)
Hösten 2008 domineras nyhetsflödet av rapporter om den finansiella kris som under årets senare hälft drabbat världen. Samtidigt finns en utbredd oro om en långvarig recession. I sådana lägen, då landet befinner sig i en lågkonjunktur, försöker Riksbanken stävja den genom att sänka räntorna och öka den ekonomiska aktiviteten i samhället. Reporäntesänkningarna under oktober fick dock en begränsad effekt på bankernas utlåningsräntor vilket ledde till en medial storm mot bankerna. Samtidigt gick finansministern Anders Borg ut med ett pressmeddelande om att alla privatpersoner borde ringa sin bank och kräva sänkta bolåneräntor. Bankernas svarade med att den orolighet som fanns i marknaden har medfört att deras upplåningskostnader stigit, därför har utlåningsräntorna inte sänkts i takt med reporäntan. Vårt syfte är att informera om varför reporäntesänkningarna i oktober 2008 fick begränsad inverkan på bankernas utlåningsräntor. För att kunna få så utförlig information som möjligt valde vi en studie av kvalitativ karaktär med intervjuer hos tre av Sveriges storbanker: Svenska Handelsbanken, SEB och Swedbank.
Den teoretiska referensramen har främst utgått från nationalekonomiska teorier. För att skapa förståelse i hur reporäntan påverkar samhällsekonomin använder vi oss av
transmissionsmekanismen. Som ett komplement använder vi även den traditionella utbud & efterfrågemodellen. Vi kommer även att använda oss av teorier kring ränteswappar och bankernas regelverk Basel II, för att på bästa sätt kunna analysera svaren från de empiriska undersökningarna. Vår studie resulterade i att anledningen till att bankernas utlåningsräntor inte följde reporäntan under hösten till stor del berodde på att bankernas upplåningskostnader ökade. Orsaken till detta är framförallt att bankernas kostnader för ränteswappar har ökat som en konsekvens av finanskrisen. Således ökade inte bankernas vinstmarginaler under hösten, som media och Anders Borg påstod. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Johansson, Pontus; Paulsson, Jakob; Claeson, Rickard and Asp, Erik
supervisor
organization
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Utlåningsränta, Ränteswappar, STIBOR, Basel II, Transmissionsmekanismen, Management of enterprises, Företagsledning, management
language
Swedish
id
1339720
date added to LUP
2009-01-16 00:00:00
date last changed
2014-09-10 12:14:37
@misc{1339720,
  abstract     = {Hösten 2008 domineras nyhetsflödet av rapporter om den finansiella kris som under årets senare hälft drabbat världen. Samtidigt finns en utbredd oro om en långvarig recession. I sådana lägen, då landet befinner sig i en lågkonjunktur, försöker Riksbanken stävja den genom att sänka räntorna och öka den ekonomiska aktiviteten i samhället. Reporäntesänkningarna under oktober fick dock en begränsad effekt på bankernas utlåningsräntor vilket ledde till en medial storm mot bankerna. Samtidigt gick finansministern Anders Borg ut med ett pressmeddelande om att alla privatpersoner borde ringa sin bank och kräva sänkta bolåneräntor. Bankernas svarade med att den orolighet som fanns i marknaden har medfört att deras upplåningskostnader stigit, därför har utlåningsräntorna inte sänkts i takt med reporäntan. Vårt syfte är att informera om varför reporäntesänkningarna i oktober 2008 fick begränsad inverkan på bankernas utlåningsräntor. För att kunna få så utförlig information som möjligt valde vi en studie av kvalitativ karaktär med intervjuer hos tre av Sveriges storbanker: Svenska Handelsbanken, SEB och Swedbank.
Den teoretiska referensramen har främst utgått från nationalekonomiska teorier. För att skapa förståelse i hur reporäntan påverkar samhällsekonomin använder vi oss av
transmissionsmekanismen. Som ett komplement använder vi även den traditionella utbud & efterfrågemodellen. Vi kommer även att använda oss av teorier kring ränteswappar och bankernas regelverk Basel II, för att på bästa sätt kunna analysera svaren från de empiriska undersökningarna. Vår studie resulterade i att anledningen till att bankernas utlåningsräntor inte följde reporäntan under hösten till stor del berodde på att bankernas upplåningskostnader ökade. Orsaken till detta är framförallt att bankernas kostnader för ränteswappar har ökat som en konsekvens av finanskrisen. Således ökade inte bankernas vinstmarginaler under hösten, som media och Anders Borg påstod.},
  author       = {Johansson, Pontus and Paulsson, Jakob and Claeson, Rickard and Asp, Erik},
  keyword      = {Utlåningsränta,Ränteswappar,STIBOR,Basel II,Transmissionsmekanismen,Management of enterprises,Företagsledning, management},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Har du blivit lurad? En studie i hur reporäntan påverkat bankernas utlåningsräntor under finanskrisen 2008},
  year         = {2009},
}