Advanced

Från Muskelkraft till Hjärnkraft - balanced scorecard ur ett kunskapsperspektiv

Drakenbrink, Michael and Munck Af Rosenschöld, Markus (2001)
Department of Business Administration
Abstract (Swedish)
Bakgrund: Det är nästan tio år sedan Kaplan & Nortons modell Balanced Scorecard lanserades och eftersom förutsättningarna för företagen förändrats markant sedan dess finns det anledning att undersöka om det finns delar av modellen som behöver utvecklas eller förfinas. Eftersom det inte längre är hårda resurser som avgör hur framgångsrikt ett företag är finns det anledning att se över de befintliga styrsystemen. För de kunskapsintensiva företagen handlar det i hög grad om att konkurrera med kunskap och att undersöka modellens giltighet med ett kunskapsstrategiskt fokus känns angeläget. Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda huruvida lärande- och innovationsperspektivet i Kaplan & Norton’s Balanced Scorecard-modell är tillräckligt för dagens... (More)
Bakgrund: Det är nästan tio år sedan Kaplan & Nortons modell Balanced Scorecard lanserades och eftersom förutsättningarna för företagen förändrats markant sedan dess finns det anledning att undersöka om det finns delar av modellen som behöver utvecklas eller förfinas. Eftersom det inte längre är hårda resurser som avgör hur framgångsrikt ett företag är finns det anledning att se över de befintliga styrsystemen. För de kunskapsintensiva företagen handlar det i hög grad om att konkurrera med kunskap och att undersöka modellens giltighet med ett kunskapsstrategiskt fokus känns angeläget. Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda huruvida lärande- och innovationsperspektivet i Kaplan & Norton’s Balanced Scorecard-modell är tillräckligt för dagens företag och deras visioner, mål och strategier samt kunskapsbehov. Om det kan klarläggas att den ursprungliga modellen kommer till korta i vissa fall är ambitionen även att tydliggöra detta och att ge förslag på hur verktyget kan utvecklas i generella termer för att passa kunskapsintensiva företag Metod: Utgångspunkten för uppsatsen är litteraturstudier inom området strategi- och styrsystem. Uppsatsen grundas på flera olika metoder. För att utröna vad som kan definieras som generell kunskap har en komparativ litteraturstudie genomförts och för att ge olika definitioner av vad som är företagsrelevant kunskap, och om detta har förändrats över tid, har en kvalitativ undersökning av uppsatser inom ämnet gjorts. För att förtydliga varför kunskap är viktig för företag har en empirisk studie gjorts av ett börsnoterat IT-företag. Slutligen har mått utvecklats för ett lärande- och innovationsperspektiv, enligt Balanced Scordcard-modellen, för det studerade företaget, för att avgöra om det går att mäta och styra kunskap. Resultat: Efter analys av teori, empiri och företagsstudie konstateras att Balanced Scorecard endast i begränsad omfattning klarar av att mäta och styra det kunskapsbehov som dagens företag har. Modellens grundstenar, lättillgängliga och strikt positivistiska nyckeltal, begränsar möjligheten att med hjälp av modellen tillfredställande kunna mäta och styra företagen med ett kunskapsstrategiskt fokus. Slutsatser: De empiriska undersökningarna visar att Balanced Scorecard-modellen måste kompletteras eller omarbetas. Även mer kvalitativa variabler utan tydliga kausala samband måste ingå, för att modellen ska fungera som mät- och styrinstrument för företagens kunskapsbehov. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Drakenbrink, Michael and Munck Af Rosenschöld, Markus
supervisor
organization
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
balanced scorecard, styrsystem, lärande- och innovationsperspektiv, kunskap, strategi, Management of enterprises, Företagsledning, management
language
Swedish
id
1342184
date added to LUP
2001-06-08
date last changed
2012-04-02 14:08:52
@misc{1342184,
  abstract     = {Bakgrund: Det är nästan tio år sedan Kaplan & Nortons modell Balanced Scorecard lanserades och eftersom förutsättningarna för företagen förändrats markant sedan dess finns det anledning att undersöka om det finns delar av modellen som behöver utvecklas eller förfinas. Eftersom det inte längre är hårda resurser som avgör hur framgångsrikt ett företag är finns det anledning att se över de befintliga styrsystemen. För de kunskapsintensiva företagen handlar det i hög grad om att konkurrera med kunskap och att undersöka modellens giltighet med ett kunskapsstrategiskt fokus känns angeläget. Syfte:	Uppsatsens syfte är att utreda huruvida lärande- och innovationsperspektivet i Kaplan & Norton’s Balanced Scorecard-modell är tillräckligt för dagens företag och deras visioner, mål och strategier samt kunskapsbehov. Om det kan klarläggas att den ursprungliga modellen kommer till korta i vissa fall är ambitionen även att tydliggöra detta och att ge förslag på hur verktyget kan utvecklas i generella termer för att passa kunskapsintensiva företag Metod:	Utgångspunkten för uppsatsen är litteraturstudier inom området strategi- och styrsystem. Uppsatsen grundas på flera olika metoder. För att utröna vad som kan definieras som generell kunskap har en komparativ litteraturstudie genomförts och för att ge olika definitioner av vad som är företagsrelevant kunskap, och om detta har förändrats över tid, har en kvalitativ undersökning av uppsatser inom ämnet gjorts. För att förtydliga varför kunskap är viktig för företag har en empirisk studie gjorts av ett börsnoterat IT-företag. Slutligen har mått utvecklats för ett lärande- och innovationsperspektiv, enligt Balanced Scordcard-modellen, för det studerade företaget, för att avgöra om det går att mäta och styra kunskap. Resultat: Efter analys av teori, empiri och företagsstudie konstateras att Balanced Scorecard endast i begränsad omfattning klarar av att mäta och styra det kunskapsbehov som dagens företag har. Modellens grundstenar, lättillgängliga och strikt positivistiska nyckeltal, begränsar möjligheten att med hjälp av modellen tillfredställande kunna mäta och styra företagen med ett kunskapsstrategiskt fokus. Slutsatser:	De empiriska undersökningarna visar att Balanced Scorecard-modellen måste kompletteras eller omarbetas. Även mer kvalitativa variabler utan tydliga kausala samband måste ingå, för att modellen ska fungera som mät- och styrinstrument för företagens kunskapsbehov.},
  author       = {Drakenbrink, Michael and Munck Af Rosenschöld, Markus},
  keyword      = {balanced scorecard,styrsystem,lärande- och innovationsperspektiv,kunskap,strategi,Management of enterprises,Företagsledning, management},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Från Muskelkraft till Hjärnkraft - balanced scorecard ur ett kunskapsperspektiv},
  year         = {2001},
}