Hur informativa är finansiella rapporter i Sverige? En studie av informationen i förhållande till finansanalytikers behov
(2007)Department of Business Administration
- Abstract (Swedish)
- Studien syftar till att undersöka om den information som lämnas i noterade företags finansiella rapporter idag uppfyller de behov som finansanalytiker i Sverige har. Därmed ämnar studien klarlägga hur användbar informationen är, om informationsinnehållet är tillfredsställande samt vad finansanalytiker anser om utvecklingen av de finansiella rapporterna. Metoden bygger på en deduktiv ansats som har använts kombinerat med ett deskriptivt syfte. Utifrån tidigare forskning har en hypotes formulerats som därefter har testats gentemot insamlad empiri. En kvalitativ små-N-studie, där ett mindre antal enheter studeras mer djupgående, har genomförts genom intervjuer med tio sell-side analytiker. Principal-agentteorin har använts för att ange... (More)
- Studien syftar till att undersöka om den information som lämnas i noterade företags finansiella rapporter idag uppfyller de behov som finansanalytiker i Sverige har. Därmed ämnar studien klarlägga hur användbar informationen är, om informationsinnehållet är tillfredsställande samt vad finansanalytiker anser om utvecklingen av de finansiella rapporterna. Metoden bygger på en deduktiv ansats som har använts kombinerat med ett deskriptivt syfte. Utifrån tidigare forskning har en hypotes formulerats som därefter har testats gentemot insamlad empiri. En kvalitativ små-N-studie, där ett mindre antal enheter studeras mer djupgående, har genomförts genom intervjuer med tio sell-side analytiker. Principal-agentteorin har använts för att ange förhållandet mellan företag, placerare och analytiker. Vidare hypoteserna om effektiva marknader och finansanalytikers roll för klarläggande av kapitalmarknadens behov av analytiker. Empirin visar att informationen är tillräcklig för sitt syfte men att analytiker alltid vill ha mer information. Utfallsinformation anses mest användbar medan framtidsinriktad information inte värdesätts på grund av att den ofta anses vara subjektiv. Information om risker anses alltför grundläggande, och redovisningsprinciper är minst intressant. Mer detaljerad information efterfrågas och ytterligare nedbrytning önskas, exempelvis för olika segment eller geografiska områden. Införandet av IFRS har varken haft större positiv eller negativ effekt, och värdering till verkligt värde är oftast inte positivt för analytiker i deras arbete. Slutsatserna av studien är att informationen i huvudsak är tillfredsställande men inte tillräcklig för att göra analyser och rekommendationer. Informationsområdena i rapporterna är av olika användbarhet och önskemål finns om utveckling av viss information. Införandet av IFRS har inte givit betydande effekter och värdering till verkligt värde efterfrågas inte. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1343493
- author
- Lindvall, Tobias ; Sönnergren, Anna and Hultin, Henrietta
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Finansanalytiker, finansiella rapporter, IFRS, informationslämnande, verkligt värde, Management of enterprises, Företagsledning, management
- language
- Swedish
- id
- 1343493
- date added to LUP
- 2007-06-08 00:00:00
- date last changed
- 2012-04-02 16:34:23
@misc{1343493,
abstract = {{Studien syftar till att undersöka om den information som lämnas i noterade företags finansiella rapporter idag uppfyller de behov som finansanalytiker i Sverige har. Därmed ämnar studien klarlägga hur användbar informationen är, om informationsinnehållet är tillfredsställande samt vad finansanalytiker anser om utvecklingen av de finansiella rapporterna. Metoden bygger på en deduktiv ansats som har använts kombinerat med ett deskriptivt syfte. Utifrån tidigare forskning har en hypotes formulerats som därefter har testats gentemot insamlad empiri. En kvalitativ små-N-studie, där ett mindre antal enheter studeras mer djupgående, har genomförts genom intervjuer med tio sell-side analytiker. Principal-agentteorin har använts för att ange förhållandet mellan företag, placerare och analytiker. Vidare hypoteserna om effektiva marknader och finansanalytikers roll för klarläggande av kapitalmarknadens behov av analytiker. Empirin visar att informationen är tillräcklig för sitt syfte men att analytiker alltid vill ha mer information. Utfallsinformation anses mest användbar medan framtidsinriktad information inte värdesätts på grund av att den ofta anses vara subjektiv. Information om risker anses alltför grundläggande, och redovisningsprinciper är minst intressant. Mer detaljerad information efterfrågas och ytterligare nedbrytning önskas, exempelvis för olika segment eller geografiska områden. Införandet av IFRS har varken haft större positiv eller negativ effekt, och värdering till verkligt värde är oftast inte positivt för analytiker i deras arbete. Slutsatserna av studien är att informationen i huvudsak är tillfredsställande men inte tillräcklig för att göra analyser och rekommendationer. Informationsområdena i rapporterna är av olika användbarhet och önskemål finns om utveckling av viss information. Införandet av IFRS har inte givit betydande effekter och värdering till verkligt värde efterfrågas inte.}},
author = {{Lindvall, Tobias and Sönnergren, Anna and Hultin, Henrietta}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Hur informativa är finansiella rapporter i Sverige? En studie av informationen i förhållande till finansanalytikers behov}},
year = {{2007}},
}