Advanced

Valutasäkringsredovisning enligt IAS 32 och 39 - upprättande företags och analytikers förväntade reaktioner

Andersson, Johan; Eriksson, Martina and Gustafsson, Ann-Sofie (2002)
Department of Business Administration
Abstract (Swedish)
Syftet med uppsatsen är att: 1. Redogöra för de stora skillnaderna mellan IASBs och svenska valutasäkringsredovisningsregler samt att redogöra för hur de två regelverkena för valutasäkringsredovisning förhåller sig till valutasäkringsredovisningsteorin; 2. Få förståelse för hur svenska analytiker kan komma att reagera till följd av att IAS 32 och 39 införs i Sverige avseende analytikernas företagsbedömningar av svenska börsnoterade företag; 3. Få förståelse för hur svenska börsnoterade företag, i egenskap av upprättare av års- och kvartalsredovisningar, kan komma att reagera till följd av att IAS 32 och 39 införs i Sverige avseende dess valutasäkringshantering. Metodmässigt har vi använt oss av en stikt induktiv metod för att redogöra för... (More)
Syftet med uppsatsen är att: 1. Redogöra för de stora skillnaderna mellan IASBs och svenska valutasäkringsredovisningsregler samt att redogöra för hur de två regelverkena för valutasäkringsredovisning förhåller sig till valutasäkringsredovisningsteorin; 2. Få förståelse för hur svenska analytiker kan komma att reagera till följd av att IAS 32 och 39 införs i Sverige avseende analytikernas företagsbedömningar av svenska börsnoterade företag; 3. Få förståelse för hur svenska börsnoterade företag, i egenskap av upprättare av års- och kvartalsredovisningar, kan komma att reagera till följd av att IAS 32 och 39 införs i Sverige avseende dess valutasäkringshantering. Metodmässigt har vi använt oss av en stikt induktiv metod för att redogöra för de stora skillnaderna mellan IASBs och svenska valutasäkringsredovisningsregler. Vi utgick här alltså inte från en teori utan redogjorde endast för skillnaderna mellan befintliga normer. För att redogöra för hur de två regelverkena för valutasäkringsredovisning förhåller sig till valutasäkringsredovisningsteorin använde vi oss främst av deduktiv metod då vi utgick från redovisningsteorin för att få en tydlig bild av hur redovisningsnormerna förhåller sig till densamma. Även för våra andra och tredje delsyften använde vi oss främst av induktiv slutledning. När vi utförde vår empiriska studie bland analytiker och svenska börsnoterade företag, ”upprättarna” av redovisningen, utgick vi huvudsakligen från det vi kommit fram till vid uppnåendet av delsyfte ett, dvs. skillnaderna mellan regelverken. Slutsatser: Enligt IAS 39 ska alla finansiella instrument tas upp i balansräkningen till skillnad från svenska regler där derivat ska redovisas off-balance. IAS 39 har betydligt strängare restriktioner för säkringsredovisning. IAS 32 och till viss del 39 kommer att innebära att upplysningarna blir fler till antalet samt mer omfattande och detaljerade. IASBs regelverk tillämpar säkringsredovisningsmetoder som i stort överensstämmer med marknadsvärdemetoden och anskaffningsvärdemetoden, medan det svenska regelverket oftast tillämpar specialkonstruktioner för valutasäkringsredovisning. Analytikerna kommer förmodligen att granska företagens valutasäkringshantering mer ingående till följd av införandet av IAS 32 och 39: Analytikerna är positiva till ett införande eftersom de anser att detta leder till att säkerheten i deras prognoser ökar samt tvingar företag som tidigare varit dåliga på att ge information om valutahanteringen upp till en viss standard. De redovisningsupprättande företagen kommer med stor sannolikhet inte att förändra sin valutasäkringshantering som en följd av införandet av IAS 32 och 39. Flertalet av dessa kommer troligtvis att lägga ned stora resurser på att få tillämpa säkringsredovisning. Andra kommer inte att anstränga sig för att få säkringsredovisa då de anser att kostnaderna för detta är för höga och kommer istället att låta valutaeffekterna påverka resultatet fullt ut. De företag som kommer att förändra sin valutasäkringshantering kommer förmodligen att minska de säkringar som har svårt att uppfylla säkringsredovisningskriterierna. Upprättarna är generellt negativa till de nya standarderna och menar att de medför stora kostnader till ingen nytta. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Andersson, Johan; Eriksson, Martina and Gustafsson, Ann-Sofie
supervisor
organization
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
Valutasäkringsredovisning, IAS 32, IAS 39, Valutasäkringstekniker, Fair Value Hedges, Cash Flow Hedges, Management of enterprises, Företagsledning, management
language
Swedish
id
1343834
date added to LUP
2002-09-16 00:00:00
date last changed
2012-04-02 14:23:22
@misc{1343834,
  abstract     = {Syftet med uppsatsen är att: 1. Redogöra för de stora skillnaderna mellan IASBs och svenska valutasäkringsredovisningsregler samt att redogöra för hur de två regelverkena för valutasäkringsredovisning förhåller sig till valutasäkringsredovisningsteorin; 2. Få förståelse för hur svenska analytiker kan komma att reagera till följd av att IAS 32 och 39 införs i Sverige avseende analytikernas företagsbedömningar av svenska börsnoterade företag; 3. Få förståelse för hur svenska börsnoterade företag, i egenskap av upprättare av års- och kvartalsredovisningar, kan komma att reagera till följd av att IAS 32 och 39 införs i Sverige avseende dess valutasäkringshantering. Metodmässigt har vi använt oss av en stikt induktiv metod för att redogöra för de stora skillnaderna mellan IASBs och svenska valutasäkringsredovisningsregler. Vi utgick här alltså inte från en teori utan redogjorde endast för skillnaderna mellan befintliga normer. För att redogöra för hur de två regelverkena för valutasäkringsredovisning förhåller sig till valutasäkringsredovisningsteorin använde vi oss främst av deduktiv metod då vi utgick från redovisningsteorin för att få en tydlig bild av hur redovisningsnormerna förhåller sig till densamma. Även för våra andra och tredje delsyften använde vi oss främst av induktiv slutledning. När vi utförde vår empiriska studie bland analytiker och svenska börsnoterade företag, ”upprättarna” av redovisningen, utgick vi huvudsakligen från det vi kommit fram till vid uppnåendet av delsyfte ett, dvs. skillnaderna mellan regelverken. Slutsatser: Enligt IAS 39 ska alla finansiella instrument tas upp i balansräkningen till skillnad från svenska regler där derivat ska redovisas off-balance. IAS 39 har betydligt strängare restriktioner för säkringsredovisning. IAS 32 och till viss del 39 kommer att innebära att upplysningarna blir fler till antalet samt mer omfattande och detaljerade. IASBs regelverk tillämpar säkringsredovisningsmetoder som i stort överensstämmer med marknadsvärdemetoden och anskaffningsvärdemetoden, medan det svenska regelverket oftast tillämpar specialkonstruktioner för valutasäkringsredovisning. Analytikerna kommer förmodligen att granska företagens valutasäkringshantering mer ingående till följd av införandet av IAS 32 och 39: Analytikerna är positiva till ett införande eftersom de anser att detta leder till att säkerheten i deras prognoser ökar samt tvingar företag som tidigare varit dåliga på att ge information om valutahanteringen upp till en viss standard. De redovisningsupprättande företagen kommer med stor sannolikhet inte att förändra sin valutasäkringshantering som en följd av införandet av IAS 32 och 39. Flertalet av dessa kommer troligtvis att lägga ned stora resurser på att få tillämpa säkringsredovisning. Andra kommer inte att anstränga sig för att få säkringsredovisa då de anser att kostnaderna för detta är för höga och kommer istället att låta valutaeffekterna påverka resultatet fullt ut. De företag som kommer att förändra sin valutasäkringshantering kommer förmodligen att minska de säkringar som har svårt att uppfylla säkringsredovisningskriterierna. Upprättarna är generellt negativa till de nya standarderna och menar att de medför stora kostnader till ingen nytta.},
  author       = {Andersson, Johan and Eriksson, Martina and Gustafsson, Ann-Sofie},
  keyword      = {Valutasäkringsredovisning,IAS 32,IAS 39,Valutasäkringstekniker,Fair Value Hedges,Cash Flow Hedges,Management of enterprises,Företagsledning, management},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Valutasäkringsredovisning enligt IAS 32 och 39 - upprättande företags och analytikers förväntade reaktioner},
  year         = {2002},
}