Skattemässiga konsekvenser vid val av redovisningsnorm
(2003)Department of Business Administration
- Abstract (Swedish)
- Syftet med uppsatsen är att analysera vilka skattemässiga konsekvenser valet av redovisningsnorm kan medföra samt att fastställa vilken norm för varje situation som är mest fördelaktig ur ett skattemässigt perspektiv. Vi bestämde oss för att utgångspunkten för vår studie skulle vara Redovisningsrådets rekommendationer. Detta gjorde vi av flera anledningar. Framförallt är vår bedömning att deras rekommendationer ger den mest heltäckande bilden av god redovisningssed i Sverige. BFN är förvisso de som har uppdraget att upprätthålla god sed, men de har inte kommit lika långt i ambitionen att täcka in alla händelser som kan ligga till grund för ett företags redovisning. Efter att vi satt oss in i respektive rekommendation har vi sedan jämfört... (More)
- Syftet med uppsatsen är att analysera vilka skattemässiga konsekvenser valet av redovisningsnorm kan medföra samt att fastställa vilken norm för varje situation som är mest fördelaktig ur ett skattemässigt perspektiv. Vi bestämde oss för att utgångspunkten för vår studie skulle vara Redovisningsrådets rekommendationer. Detta gjorde vi av flera anledningar. Framförallt är vår bedömning att deras rekommendationer ger den mest heltäckande bilden av god redovisningssed i Sverige. BFN är förvisso de som har uppdraget att upprätthålla god sed, men de har inte kommit lika långt i ambitionen att täcka in alla händelser som kan ligga till grund för ett företags redovisning. Efter att vi satt oss in i respektive rekommendation har vi sedan jämfört dem med andra rekommendationer. Då har vi nöjt oss med att studera BFNs allmänna råd och vägledningar och IASBs standarder. Till sist kontrollerade vi i inkomstskattelagen om området ifråga reglerades där eller om det var företagets redovisning som låg till grund för beskattningen. Vår empiriska studie består av en kvalitativ djupanalys av gällande svenska redovisningsnormer samt skattelagstiftningen. Undersökningen visar att det finns mycket få skillnader mellan normerna som påverkar det beskattningsbara resultatet. Det har visat sig att BFNs lättnadsregler inte ger några betydande skatteeffekter, utan är främst till för att göra redovisningen enklare för onoterade företag. De få skillnader vi har hittat innebär i regel en högre beskattning än om Redovisningsrådets rekommendationer skulle användas. Den högre beskattningen kompenseras dock förmodligen av den minskade arbetsinsatsen för att plocka fram de uppgifter Redovisningsrådets rekommendationer kräver. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1344013
- author
- Forsman, Andreas ; Högström, Sandra and Ohlsson, Johan
- supervisor
- organization
- year
- 2003
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- skattekonsekvenser, redovisning, god redovisningssed, norm, Redovisningsrådet, BFN, Management of enterprises, Företagsledning, management
- language
- Swedish
- id
- 1344013
- date added to LUP
- 2003-04-23 00:00:00
- date last changed
- 2012-04-02 14:36:33
@misc{1344013,
abstract = {{Syftet med uppsatsen är att analysera vilka skattemässiga konsekvenser valet av redovisningsnorm kan medföra samt att fastställa vilken norm för varje situation som är mest fördelaktig ur ett skattemässigt perspektiv. Vi bestämde oss för att utgångspunkten för vår studie skulle vara Redovisningsrådets rekommendationer. Detta gjorde vi av flera anledningar. Framförallt är vår bedömning att deras rekommendationer ger den mest heltäckande bilden av god redovisningssed i Sverige. BFN är förvisso de som har uppdraget att upprätthålla god sed, men de har inte kommit lika långt i ambitionen att täcka in alla händelser som kan ligga till grund för ett företags redovisning. Efter att vi satt oss in i respektive rekommendation har vi sedan jämfört dem med andra rekommendationer. Då har vi nöjt oss med att studera BFNs allmänna råd och vägledningar och IASBs standarder. Till sist kontrollerade vi i inkomstskattelagen om området ifråga reglerades där eller om det var företagets redovisning som låg till grund för beskattningen. Vår empiriska studie består av en kvalitativ djupanalys av gällande svenska redovisningsnormer samt skattelagstiftningen. Undersökningen visar att det finns mycket få skillnader mellan normerna som påverkar det beskattningsbara resultatet. Det har visat sig att BFNs lättnadsregler inte ger några betydande skatteeffekter, utan är främst till för att göra redovisningen enklare för onoterade företag. De få skillnader vi har hittat innebär i regel en högre beskattning än om Redovisningsrådets rekommendationer skulle användas. Den högre beskattningen kompenseras dock förmodligen av den minskade arbetsinsatsen för att plocka fram de uppgifter Redovisningsrådets rekommendationer kräver.}},
author = {{Forsman, Andreas and Högström, Sandra and Ohlsson, Johan}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Skattemässiga konsekvenser vid val av redovisningsnorm}},
year = {{2003}},
}