Advanced

Utökade tilläggsupplysningar vid övergången till IASBs standarder

Lassesson, Ida-Karolina and Balke, Anna (2008)
Department of Business Administration
Abstract (Swedish)
Studiens syfte är att förklara och analysera hur mycket årsredovisningens tilläggsupplysningar har ökat i omfång, i och med införandet av IASBs standarder i Sverige, samt hur detta påverkar finansanalytiker i sin analys av börsnoterade företag. För att kartlägga hur mycket tilläggsupplysningarna har ökat i omfång har en kvantitativ metod använts. Antalet sidor och antalet noter i 60 börsnoterade företags årsredovisningar har räknats för åren 2002 och 2006 samt även år 2004 för antalet sidor. För att analysera hur finansanalytikerna har påverkats av de utökade tilläggsupplysningarna har en kvalitativ metod valts. Intervjuer har genomförts med sju finansanalytiker på sju stora analysföretag. Som referensram för analysen har bl.a. IASBs... (More)
Studiens syfte är att förklara och analysera hur mycket årsredovisningens tilläggsupplysningar har ökat i omfång, i och med införandet av IASBs standarder i Sverige, samt hur detta påverkar finansanalytiker i sin analys av börsnoterade företag. För att kartlägga hur mycket tilläggsupplysningarna har ökat i omfång har en kvantitativ metod använts. Antalet sidor och antalet noter i 60 börsnoterade företags årsredovisningar har räknats för åren 2002 och 2006 samt även år 2004 för antalet sidor. För att analysera hur finansanalytikerna har påverkats av de utökade tilläggsupplysningarna har en kvalitativ metod valts. Intervjuer har genomförts med sju finansanalytiker på sju stora analysföretag. Som referensram för analysen har bl.a. IASBs kriterier för redovisningens kvalitativa egenskaper valts, teorier om olika redovisningsperspektiv, finansanalytikernas roll på aktiemarknaden, deras informationsinhämtning, the Functional Fixation Hypothesis och teorier om kommunikation och lärande. Empirin tyder på att finansanalytikerna anser att tilläggsupplysningarnas kvalitativa egenskaper endast har förändrats marginellt. Användningen av årsredovisningens noter är mycket varierande. Dels beroende på vilket företag och vilken bransch som analyseras och dels på vilken information finansanalytikern är inriktad på. Inställningen till noterna som analysverktyg varierar också, där vissa finansanalytiker anser att det är en stor och viktig del av analysen medan andra tycker att informationen är för gammal och otillgängligt skriven. Studiens slutsats är att årsredovisningens noter har fördubblats men finansanalytikerna har inte påverkats mer än marginellt. Finansanalytikerna kan utifrån sin användning av noterna delas in i tre kategorier; 1) Finansanalytiker som använder sig andra informationsaspekter och därför påverkas endast marginellt, 2) Finansanalytiker som använder sig av noterna och som är hjälpta av den ytterligare informationen 3) Finansanalytiker som använder sig av noterna, men får uttömmande direktinformation från företagen de analyserar och därför bara påverkas marginellt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lassesson, Ida-Karolina and Balke, Anna
supervisor
organization
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Finansanalytiker, finansiella rapporter, informationsgivning, IFRS, tilläggsupplysningar, Management of enterprises, Företagsledning, management
language
Swedish
id
1347204
date added to LUP
2008-01-17
date last changed
2012-04-02 16:55:57
@misc{1347204,
  abstract     = {Studiens syfte är att förklara och analysera hur mycket årsredovisningens tilläggsupplysningar har ökat i omfång, i och med införandet av IASBs standarder i Sverige, samt hur detta påverkar finansanalytiker i sin analys av börsnoterade företag. För att kartlägga hur mycket tilläggsupplysningarna har ökat i omfång har en kvantitativ metod använts. Antalet sidor och antalet noter i 60 börsnoterade företags årsredovisningar har räknats för åren 2002 och 2006 samt även år 2004 för antalet sidor. För att analysera hur finansanalytikerna har påverkats av de utökade tilläggsupplysningarna har en kvalitativ metod valts. Intervjuer har genomförts med sju finansanalytiker på sju stora analysföretag. Som referensram för analysen har bl.a. IASBs kriterier för redovisningens kvalitativa egenskaper valts, teorier om olika redovisningsperspektiv, finansanalytikernas roll på aktiemarknaden, deras informationsinhämtning, the Functional Fixation Hypothesis och teorier om kommunikation och lärande. Empirin tyder på att finansanalytikerna anser att tilläggsupplysningarnas kvalitativa egenskaper endast har förändrats marginellt. Användningen av årsredovisningens noter är mycket varierande. Dels beroende på vilket företag och vilken bransch som analyseras och dels på vilken information finansanalytikern är inriktad på. Inställningen till noterna som analysverktyg varierar också, där vissa finansanalytiker anser att det är en stor och viktig del av analysen medan andra tycker att informationen är för gammal och otillgängligt skriven. Studiens slutsats är att årsredovisningens noter har fördubblats men finansanalytikerna har inte påverkats mer än marginellt. Finansanalytikerna kan utifrån sin användning av noterna delas in i tre kategorier; 1) Finansanalytiker som använder sig andra informationsaspekter och därför påverkas endast marginellt, 2) Finansanalytiker som använder sig av noterna och som är hjälpta av den ytterligare informationen 3) Finansanalytiker som använder sig av noterna, men får uttömmande direktinformation från företagen de analyserar och därför bara påverkas marginellt.},
  author       = {Lassesson, Ida-Karolina and Balke, Anna},
  keyword      = {Finansanalytiker,finansiella rapporter,informationsgivning,IFRS,tilläggsupplysningar,Management of enterprises,Företagsledning, management},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Utökade tilläggsupplysningar vid övergången till IASBs standarder},
  year         = {2008},
}