Granskning av frivillig redovisning i börsföretagens årsredovisningar-sett ur ett investerarperspektiv
(2003)Department of Business Administration
- Abstract (Swedish)
- Företagens intressenter har ökat betydligt då allt fler privatpersoner sparar i aktier eller fonder, vilket även ökat deras behov av information. Årsredovisningen utgör sannolikt den viktigaste länken i den information om ett företag som olika intressentgrupper förfogar över för analys. Investerare efterfrågar information så att de kan värdera företagen och ta investeringsbeslut. Ett incitament för företagen att publicera frivillig information är att konkurrensen efter investerare på kapitalmarknaden är hård. Den frivilliga informationen i årsredovisningarna innebär en kostnad för företagen. Därför kan man anta att när företagen tar med frivillig information i årsredovisningarna överstiger nyttan med att redovisa extra information... (More)
- Företagens intressenter har ökat betydligt då allt fler privatpersoner sparar i aktier eller fonder, vilket även ökat deras behov av information. Årsredovisningen utgör sannolikt den viktigaste länken i den information om ett företag som olika intressentgrupper förfogar över för analys. Investerare efterfrågar information så att de kan värdera företagen och ta investeringsbeslut. Ett incitament för företagen att publicera frivillig information är att konkurrensen efter investerare på kapitalmarknaden är hård. Den frivilliga informationen i årsredovisningarna innebär en kostnad för företagen. Därför kan man anta att när företagen tar med frivillig information i årsredovisningarna överstiger nyttan med att redovisa extra information kostnaden för att samla och presentera materialet. Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera den frivilliga information som svenska börsbolag redovisar i sina årsredovisningar. Vi har i vår undersökning använt en checklista som är utformad av Adrem, vilken innehåller den frivilliga information som investerarna efterfrågar. Checklistan har använts för att studera vilka punkter respektive företag redovisar. Undersökningen omfattar 24 företag vilka är noterade på Stockholmsbörsens A-lista, mest omsatta. Checklistan innehåller 137 punkter som är uppdelade på fyra kategorier: strategisk- och finansiell information, dessa är i sin tur uppdelade på vart affärsområde samt social information och information angående företagens aktier och aktiekurs. Användarna har olika behov av information och den externa redovisningen används för att tillgodose en del av dem. I teorikapitlet presenterar vi ett antal för- och nackdelar med att publicera frivillig information. Vidare presenteras ett antal teorier som tillsammans kan bidra till att förklara varför företagen publicerar frivillig information. I vår analys har vi både analyserat resultatet och belyst vissa delar med exempel från det undersökta materialet samt gjort en teoretisk analys där vi kopplar teorierna med resultatet. Indelningen i analys av resultatet har gjorts efter Adrems checklista medan den teoretiska analysen är indelad utifrån hur vårt teoriavsnitt är uppdelat. Vidare har vi försökt att utifrån de olika teorierna förklara varför företagen redovisar frivilig information. Frågan vi ställde oss var om den frivilliga informationen som lämnas i årsredovisningarna överensstämmer med den information som investerarna efterfrågar? Den empiriska undersökningen visar på att företagen lämnar mycket frivillig information som investerarna efterfrågar men tillgodoser inte all den information som önskas. Intressentteorin kan förklara denna brist då företagen måste tillgodose alla intressenters krav på information. Utifrån detta blir företaget tvingade att gallra bland informationen eftersom de inte kan uppfylla alla intressenters krav. Investerarna torde dock vara en viktig intressent för företaget och därmed vara den grupp som bäst blir tillgodosedd av den frivilliga informationen som redovisas i årsredovisningarna. Vi har i undersökningen inte funnit några trender i materialet som kan förklara varför en del företag redovisar mer och andra mindre. Det har inte heller framkommit att företagen generellt sett redovisar mer information av någon speciell kategori. En del företag har redovisat mycket finansiell information om företaget medan andra redovisat mycket bristfällig information. I en undersökning gjord av Adrem (1999) framkommer att investerarna först och främst efterfrågar strategisk information om företaget och dess affärsområden. Vidare framkom det att information om företagets sociala ansvar var av minst vikt. Denna struktur i informationen har vi inte funnit stöd för. Enligt beslutsanvändarbarhetssynsättet skall endast den information som är relevant för aktiemarknadens aktörer redovisas. Detta synsätt har enligt vår mening endast ett av de undersökta företagen använt sig av. Detta tror vi beror på att detta synsätt står i st (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1348369
- author
- Johansson, Martin ; Sundström, Håkan and Svensson, Peter
- supervisor
- organization
- year
- 2003
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Frivillig redovisning, börsföretag, investerare, årsredovisning, checklista, Management of enterprises, Företagsledning, management
- language
- Swedish
- id
- 1348369
- date added to LUP
- 2003-06-06 00:00:00
- date last changed
- 2012-04-02 14:40:03
@misc{1348369,
abstract = {{Företagens intressenter har ökat betydligt då allt fler privatpersoner sparar i aktier eller fonder, vilket även ökat deras behov av information. Årsredovisningen utgör sannolikt den viktigaste länken i den information om ett företag som olika intressentgrupper förfogar över för analys. Investerare efterfrågar information så att de kan värdera företagen och ta investeringsbeslut. Ett incitament för företagen att publicera frivillig information är att konkurrensen efter investerare på kapitalmarknaden är hård. Den frivilliga informationen i årsredovisningarna innebär en kostnad för företagen. Därför kan man anta att när företagen tar med frivillig information i årsredovisningarna överstiger nyttan med att redovisa extra information kostnaden för att samla och presentera materialet. Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera den frivilliga information som svenska börsbolag redovisar i sina årsredovisningar. Vi har i vår undersökning använt en checklista som är utformad av Adrem, vilken innehåller den frivilliga information som investerarna efterfrågar. Checklistan har använts för att studera vilka punkter respektive företag redovisar. Undersökningen omfattar 24 företag vilka är noterade på Stockholmsbörsens A-lista, mest omsatta. Checklistan innehåller 137 punkter som är uppdelade på fyra kategorier: strategisk- och finansiell information, dessa är i sin tur uppdelade på vart affärsområde samt social information och information angående företagens aktier och aktiekurs. Användarna har olika behov av information och den externa redovisningen används för att tillgodose en del av dem. I teorikapitlet presenterar vi ett antal för- och nackdelar med att publicera frivillig information. Vidare presenteras ett antal teorier som tillsammans kan bidra till att förklara varför företagen publicerar frivillig information. I vår analys har vi både analyserat resultatet och belyst vissa delar med exempel från det undersökta materialet samt gjort en teoretisk analys där vi kopplar teorierna med resultatet. Indelningen i analys av resultatet har gjorts efter Adrems checklista medan den teoretiska analysen är indelad utifrån hur vårt teoriavsnitt är uppdelat. Vidare har vi försökt att utifrån de olika teorierna förklara varför företagen redovisar frivilig information. Frågan vi ställde oss var om den frivilliga informationen som lämnas i årsredovisningarna överensstämmer med den information som investerarna efterfrågar? Den empiriska undersökningen visar på att företagen lämnar mycket frivillig information som investerarna efterfrågar men tillgodoser inte all den information som önskas. Intressentteorin kan förklara denna brist då företagen måste tillgodose alla intressenters krav på information. Utifrån detta blir företaget tvingade att gallra bland informationen eftersom de inte kan uppfylla alla intressenters krav. Investerarna torde dock vara en viktig intressent för företaget och därmed vara den grupp som bäst blir tillgodosedd av den frivilliga informationen som redovisas i årsredovisningarna. Vi har i undersökningen inte funnit några trender i materialet som kan förklara varför en del företag redovisar mer och andra mindre. Det har inte heller framkommit att företagen generellt sett redovisar mer information av någon speciell kategori. En del företag har redovisat mycket finansiell information om företaget medan andra redovisat mycket bristfällig information. I en undersökning gjord av Adrem (1999) framkommer att investerarna först och främst efterfrågar strategisk information om företaget och dess affärsområden. Vidare framkom det att information om företagets sociala ansvar var av minst vikt. Denna struktur i informationen har vi inte funnit stöd för. Enligt beslutsanvändarbarhetssynsättet skall endast den information som är relevant för aktiemarknadens aktörer redovisas. Detta synsätt har enligt vår mening endast ett av de undersökta företagen använt sig av. Detta tror vi beror på att detta synsätt står i st}},
author = {{Johansson, Martin and Sundström, Håkan and Svensson, Peter}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Granskning av frivillig redovisning i börsföretagens årsredovisningar-sett ur ett investerarperspektiv}},
year = {{2003}},
}