Prestationsrelaterade fondavgifter
(2001)Department of Business Administration
- Abstract (Swedish)
- Sammanfattning Syfte: Arbetets syfte är att utreda vilka effekter olika prestationsrelaterade avgifter och avgiftsmodeller skulle få på en utvald fond där avgifterna är traditionellt fasta. Metod: För att tillgodogöra arbetets syfte har avgiftsmodeller utformats i Excel för att på detta sätt utvärdera vilka effekter dessa modeller fått på en fond där avgifterna är traditionellt fasta. Fonden som detta testas på är SEB Sverigefond 1. Modellerna har utformats med hjälp av fondbestämmelser från de fonder som idag använder sig av prestationsrelaterade fondavgifter samt med berörda fondförvaltare. De data vi använt oss av erhölls från Johan Otterbeck på SEB. Bakgrundsinformation till ämnet har hämtats från svenska affärstidningar och ekonomisk... (More)
- Sammanfattning Syfte: Arbetets syfte är att utreda vilka effekter olika prestationsrelaterade avgifter och avgiftsmodeller skulle få på en utvald fond där avgifterna är traditionellt fasta. Metod: För att tillgodogöra arbetets syfte har avgiftsmodeller utformats i Excel för att på detta sätt utvärdera vilka effekter dessa modeller fått på en fond där avgifterna är traditionellt fasta. Fonden som detta testas på är SEB Sverigefond 1. Modellerna har utformats med hjälp av fondbestämmelser från de fonder som idag använder sig av prestationsrelaterade fondavgifter samt med berörda fondförvaltare. De data vi använt oss av erhölls från Johan Otterbeck på SEB. Bakgrundsinformation till ämnet har hämtats från svenska affärstidningar och ekonomisk litteratur Slutsatser: Efter att ha applicerat olika avgiftsmodeller och avgifter på en utvald fond där avgifterna är traditionellt fasta har vi kunnat fastslå att i två utav fallen blir avgiftsuttagen högre och i två blir de lägre än i fallet med den traditionella avgiften. Efter att ha justerat avgifterna i de olika avgiftsmodellerna så att de är lika har vi vidare kunnat belysa vilka effekter de olika avräkningsperioderna och högvattenmärkena haft på avgiftsstrukturen. I detta fallet fann vi att riskbenägenheten för fondförvaltaren och rättvisefrågan för fondspararna befinner sig i ett motsatsförhållande. Vidare fann vi att avgiftsuttagen varierade stort mellan modellerna vad gäller antal uttag, storlek på uttag samt när de tas ut. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1351701
- author
- Nilsson, Magnus and Niclasen, Fredrik
- supervisor
- organization
- year
- 2001
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Aktiefonder, avgiftsmodeller, fonder, fondavgifter, jämförelseindex, prestationsrelaterade fondavgifter, Management of enterprises, Företagsledning, management
- language
- Swedish
- id
- 1351701
- date added to LUP
- 2001-06-08 00:00:00
- date last changed
- 2012-04-02 14:08:24
@misc{1351701,
abstract = {{Sammanfattning Syfte: Arbetets syfte är att utreda vilka effekter olika prestationsrelaterade avgifter och avgiftsmodeller skulle få på en utvald fond där avgifterna är traditionellt fasta. Metod: För att tillgodogöra arbetets syfte har avgiftsmodeller utformats i Excel för att på detta sätt utvärdera vilka effekter dessa modeller fått på en fond där avgifterna är traditionellt fasta. Fonden som detta testas på är SEB Sverigefond 1. Modellerna har utformats med hjälp av fondbestämmelser från de fonder som idag använder sig av prestationsrelaterade fondavgifter samt med berörda fondförvaltare. De data vi använt oss av erhölls från Johan Otterbeck på SEB. Bakgrundsinformation till ämnet har hämtats från svenska affärstidningar och ekonomisk litteratur Slutsatser: Efter att ha applicerat olika avgiftsmodeller och avgifter på en utvald fond där avgifterna är traditionellt fasta har vi kunnat fastslå att i två utav fallen blir avgiftsuttagen högre och i två blir de lägre än i fallet med den traditionella avgiften. Efter att ha justerat avgifterna i de olika avgiftsmodellerna så att de är lika har vi vidare kunnat belysa vilka effekter de olika avräkningsperioderna och högvattenmärkena haft på avgiftsstrukturen. I detta fallet fann vi att riskbenägenheten för fondförvaltaren och rättvisefrågan för fondspararna befinner sig i ett motsatsförhållande. Vidare fann vi att avgiftsuttagen varierade stort mellan modellerna vad gäller antal uttag, storlek på uttag samt när de tas ut.}},
author = {{Nilsson, Magnus and Niclasen, Fredrik}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Prestationsrelaterade fondavgifter}},
year = {{2001}},
}