Packningskontroll av lermoränterasser - Bärighet jämfört med luftporhalt och densitet
(2009)Civil Engineering - Architecture (BSc)
- Abstract (Swedish)
- Vid ytstabilisering behövs en metod för att kontrollera det packade materialets beständighet. Yttäckande packningskontroll (YPK) kan används för att få en överblick och lokalisera områden med dålig bärighet. Där bärigheten är dålig kan materialet vara sämre packat, vilket kan betyda att luftporhalten är hög. En hög luftporhalt betyder att materialet är dåligt packat. En bra packning ger en låg luftporhalt, vilket är nyckeln till en bra beständighet. I området med dålig bärighet mäts densitet och vattenkvot med densitetsmätare. Dessa värden används för att beräkna luftporhalten. Om luftporhalten är för hög måste området packas om, altenativt fräsas om med efterföljande packning. YPK fungerar mycket bra vid grovkorniga (granulära) jordar.... (More)
- Vid ytstabilisering behövs en metod för att kontrollera det packade materialets beständighet. Yttäckande packningskontroll (YPK) kan används för att få en överblick och lokalisera områden med dålig bärighet. Där bärigheten är dålig kan materialet vara sämre packat, vilket kan betyda att luftporhalten är hög. En hög luftporhalt betyder att materialet är dåligt packat. En bra packning ger en låg luftporhalt, vilket är nyckeln till en bra beständighet. I området med dålig bärighet mäts densitet och vattenkvot med densitetsmätare. Dessa värden används för att beräkna luftporhalten. Om luftporhalten är för hög måste området packas om, altenativt fräsas om med efterföljande packning. YPK fungerar mycket bra vid grovkorniga (granulära) jordar. Men för finkorniga (kohesiva) jordar kan problem uppstå, exempelvis portryck. Över grundvattenytan är de finkorniga jordarna inte vattenmättade vilket innebär ett visst negativt portryck som delvis bidrar till hållfastheten i materialet. Vid packning med YPK kan dock ett positivt portryck byggas upp. Portrycket inverkar negativt på bärigheten och hållfastheten. En metod att komma runt problemet är att låta marken vila. Men detta skulle göra att packningen kan dra ut på tiden i många fall. Färdigstabiliserad mark kontrolleras med statisk plattbelastning eller lätt fallvikt. För statisk plattbelastning kan antingen statistisk acceptanskontroll (SAK) eller reducerad acceptanskontroll med YPK användas. Den senare används av Peab då antalet kontrollpunkter reduceras kraftigt. Plattbelastning är en förhållandevis tidskrävande kontrollmetod varav reducerad acceptanskontroll med YPK används. Sämsta området väljs ut enligt YPK-resultatet för kontroll med plattbelastning och fallvikt. För att undersöka om YPK hittar de sämsta punkterna för plattbelastningskontroll på lermoränterass gjordes mätningar med olika instrument och utrustningar i detta arbete. Resultaten visar att de sämsta punkterna enligt YPK även överensstämmer med SAK. Det allra sämsta området missades dock med SAK. Jämförs YPK och luftporhalten överensstämmer inte resultaten helt. YPK är inte tänkt att användas för luftporhalt men en hög luftporhalt kan betyda dålig bärighet, vilket YPK mäter. Storleken på testytan spelar in på tillförlitligheten i resultaten, en större yta hade gett en högre statistisk säkerhet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1352740
- author
- Svensson, Martin
- organization
- year
- 2009
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- vägbyggnad, ypk, lermorän, luftporhalt, bärighet, Building construction, Byggnadsteknik
- language
- Swedish
- id
- 1352740
- date added to LUP
- 2009-03-12 00:00:00
- date last changed
- 2018-10-18 09:54:53
@misc{1352740,
abstract = {{Vid ytstabilisering behövs en metod för att kontrollera det packade materialets beständighet. Yttäckande packningskontroll (YPK) kan används för att få en överblick och lokalisera områden med dålig bärighet. Där bärigheten är dålig kan materialet vara sämre packat, vilket kan betyda att luftporhalten är hög. En hög luftporhalt betyder att materialet är dåligt packat. En bra packning ger en låg luftporhalt, vilket är nyckeln till en bra beständighet. I området med dålig bärighet mäts densitet och vattenkvot med densitetsmätare. Dessa värden används för att beräkna luftporhalten. Om luftporhalten är för hög måste området packas om, altenativt fräsas om med efterföljande packning. YPK fungerar mycket bra vid grovkorniga (granulära) jordar. Men för finkorniga (kohesiva) jordar kan problem uppstå, exempelvis portryck. Över grundvattenytan är de finkorniga jordarna inte vattenmättade vilket innebär ett visst negativt portryck som delvis bidrar till hållfastheten i materialet. Vid packning med YPK kan dock ett positivt portryck byggas upp. Portrycket inverkar negativt på bärigheten och hållfastheten. En metod att komma runt problemet är att låta marken vila. Men detta skulle göra att packningen kan dra ut på tiden i många fall. Färdigstabiliserad mark kontrolleras med statisk plattbelastning eller lätt fallvikt. För statisk plattbelastning kan antingen statistisk acceptanskontroll (SAK) eller reducerad acceptanskontroll med YPK användas. Den senare används av Peab då antalet kontrollpunkter reduceras kraftigt. Plattbelastning är en förhållandevis tidskrävande kontrollmetod varav reducerad acceptanskontroll med YPK används. Sämsta området väljs ut enligt YPK-resultatet för kontroll med plattbelastning och fallvikt. För att undersöka om YPK hittar de sämsta punkterna för plattbelastningskontroll på lermoränterass gjordes mätningar med olika instrument och utrustningar i detta arbete. Resultaten visar att de sämsta punkterna enligt YPK även överensstämmer med SAK. Det allra sämsta området missades dock med SAK. Jämförs YPK och luftporhalten överensstämmer inte resultaten helt. YPK är inte tänkt att användas för luftporhalt men en hög luftporhalt kan betyda dålig bärighet, vilket YPK mäter. Storleken på testytan spelar in på tillförlitligheten i resultaten, en större yta hade gett en högre statistisk säkerhet.}},
author = {{Svensson, Martin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Packningskontroll av lermoränterasser - Bärighet jämfört med luftporhalt och densitet}},
year = {{2009}},
}