Advanced

Kommunikation och engelska som koncernspråk

Jashari, Shpresa and Pålsson, Heidie (2006)
Department of Service Management and Service Studies
Abstract (Swedish)
I dagens läge väljer allt fler företag, både i Sverige och i utlandet, att införa engelska som koncernspråk, för att på så sätt underlätta kommunikationen mellan utländska dotterbolag inom samma koncern. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen om hur den interna kommunikationen inom ett globalt företag påverkas av att de har ett gemensamt koncernspråk. Våra frågeställningar utgår från tre perspektiv: kultur, struktur och processer och lyder som följer: Vilka nivåer i företagets struktur påverkas av att det finns ett gemensamt koncernspråk? Hur påverkar organisationsutveckling (OU) och riktlinjer förutsättningarna för välfungerande intern kommunikation? Hur påverkas kommunikationen inom en koncern av den nationella kulturen i de... (More)
I dagens läge väljer allt fler företag, både i Sverige och i utlandet, att införa engelska som koncernspråk, för att på så sätt underlätta kommunikationen mellan utländska dotterbolag inom samma koncern. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen om hur den interna kommunikationen inom ett globalt företag påverkas av att de har ett gemensamt koncernspråk. Våra frågeställningar utgår från tre perspektiv: kultur, struktur och processer och lyder som följer: Vilka nivåer i företagets struktur påverkas av att det finns ett gemensamt koncernspråk? Hur påverkar organisationsutveckling (OU) och riktlinjer förutsättningarna för välfungerande intern kommunikation? Hur påverkas kommunikationen inom en koncern av den nationella kulturen i de länder företaget är verksamt i? Hur påverkar valet av ett gemensamt koncernspråk kommunikationsprocesserna i företaget? För att kunna öka förståelsen om kommunikation och koncernspråk, har vi valt att genomföra två personliga intervjuer och en fokusgruppintervju på Besam AB i Landskrona. Detta företag ingår i Assa Abloy-koncernen, och har engelska som koncernspråk. Vår undersökning visar att många av Besams organisationsmedlemmar använder engelska i den interna kommunikationen. Resultatet av vår undersökning visade att samtliga respondenter ansåg att det finns både för- och nackdelar med att ha ett gemensamt koncernspråk. De fördelar som nämndes var, bland annat, att skriftligt material ofta inte behöver skrivas på andra språk än engelska och att kommunikationen med dotterbolagen ofta underlättades. De ansåg att nackdelarna exempelvis var att det är svårare att uttrycka sig och hitta nyanser på engelska, och att det ibland uppstår problem i kommunikationen med deras dotterbolag i andra länder. Detta innebär bland annat att kommunikationen tar längre tid, och att nya varor måste skickas istället för att felen åtgärdas. Problemen berodde dels på bristande engelskkunskaper, i synnerhet i dotterbolagen, och dels på de skillnader som finns mellan olika nationella kulturer. Företaget saknar uttalade riktlinjer för språkanvändningen, vilket medför att organisationsmedlemmarna finner egna sätt att mta de problem som uppstår. Det visade sig att företagsledningen inte arrangerar någon utbildning i språk i sin verksamhet i Sverige numera, och att endast cheferna hade tillgång till utbildning i kulturella skillnader. I vissa utländska dotterbolag hade medarbetarna däremot tillgång till utbildningar i engelska. En ökning av förståelsen för samtliga organisationsmedlemmar, inom både språk och kultur, tror vi skulle underlätta den interna kommunikationen på Besam. Vår studie av Besam visar att ett gemensamt koncernspråk inte löser alla de problem som kan uppstå i kommunikationsprocesser i globala företag. Är detta något som borde uppmärksammas i högre grad av ledningen i globala företag? Vi tror att dessa företag har mycket att vinna på att bli mer medvetna om den komplexitet som användningen av ett gemensamt koncernspråk innebär för berörda organisationsmedlemmar. På grund av detta har vi sett ett behov av att skapa en utvecklad och anpassad kommunikationsmodell som illustrerar hur vi, utifrån vår undersökning och den litteratur vi tagit del av, anser att företagsledningar i globala företag bör arbeta. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
@misc{1354805,
  abstract     = {I dagens läge väljer allt fler företag, både i Sverige och i utlandet, att införa engelska som koncernspråk, för att på så sätt underlätta kommunikationen mellan utländska dotterbolag inom samma koncern. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen om hur den interna kommunikationen inom ett globalt företag påverkas av att de har ett gemensamt koncernspråk. Våra frågeställningar utgår från tre perspektiv: kultur, struktur och processer och lyder som följer: Vilka nivåer i företagets struktur påverkas av att det finns ett gemensamt koncernspråk? Hur påverkar organisationsutveckling (OU) och riktlinjer förutsättningarna för välfungerande intern kommunikation? Hur påverkas kommunikationen inom en koncern av den nationella kulturen i de länder företaget är verksamt i? Hur påverkar valet av ett gemensamt koncernspråk kommunikationsprocesserna i företaget? För att kunna öka förståelsen om kommunikation och koncernspråk, har vi valt att genomföra två personliga intervjuer och en fokusgruppintervju på Besam AB i Landskrona. Detta företag ingår i Assa Abloy-koncernen, och har engelska som koncernspråk. Vår undersökning visar att många av Besams organisationsmedlemmar använder engelska i den interna kommunikationen. Resultatet av vår undersökning visade att samtliga respondenter ansåg att det finns både för- och nackdelar med att ha ett gemensamt koncernspråk. De fördelar som nämndes var, bland annat, att skriftligt material ofta inte behöver skrivas på andra språk än engelska och att kommunikationen med dotterbolagen ofta underlättades. De ansåg att nackdelarna exempelvis var att det är svårare att uttrycka sig och hitta nyanser på engelska, och att det ibland uppstår problem i kommunikationen med deras dotterbolag i andra länder. Detta innebär bland annat att kommunikationen tar längre tid, och att nya varor måste skickas istället för att felen åtgärdas. Problemen berodde dels på bristande engelskkunskaper, i synnerhet i dotterbolagen, och dels på de skillnader som finns mellan olika nationella kulturer. Företaget saknar uttalade riktlinjer för språkanvändningen, vilket medför att organisationsmedlemmarna finner egna sätt att mta de problem som uppstår. Det visade sig att företagsledningen inte arrangerar någon utbildning i språk i sin verksamhet i Sverige numera, och att endast cheferna hade tillgång till utbildning i kulturella skillnader. I vissa utländska dotterbolag hade medarbetarna däremot tillgång till utbildningar i engelska. En ökning av förståelsen för samtliga organisationsmedlemmar, inom både språk och kultur, tror vi skulle underlätta den interna kommunikationen på Besam. Vår studie av Besam visar att ett gemensamt koncernspråk inte löser alla de problem som kan uppstå i kommunikationsprocesser i globala företag. Är detta något som borde uppmärksammas i högre grad av ledningen i globala företag? Vi tror att dessa företag har mycket att vinna på att bli mer medvetna om den komplexitet som användningen av ett gemensamt koncernspråk innebär för berörda organisationsmedlemmar. På grund av detta har vi sett ett behov av att skapa en utvecklad och anpassad kommunikationsmodell som illustrerar hur vi, utifrån vår undersökning och den litteratur vi tagit del av, anser att företagsledningar i globala företag bör arbeta.},
  author       = {Jashari, Shpresa and Pålsson, Heidie},
  keyword      = {kommunikation,koncernspråk,engelska,lingvistisk etnocentrism,lingvistisk polycentrism,struktur,nationell kultur och processer.,Management of enterprises,Företagsledning, management},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Kommunikation och engelska som koncernspråk},
  year         = {2006},
}