Att tvingas byta arbete: en konsekvens av en företagsnedläggning
(2000)Sociology
- Abstract (Swedish)
- Denna studie behandlar hur individer upplever och hanterar ett påtvingat arbetsbyte i samband med en företagsnedläggning. Den utgår ifrån de anställda som vid nedläggningen av Volvo Excavators AB i Eslöv blev utan arbete och därefter fann en ny position på arbetsmarknaden. Som underlag har svar från en postenkät och material från semistrukturerade intervjuer använts. Det påtvingade arbetsbytet föregicks av en rad organisatoriska förändringar, och efterhand blev en framtida nedläggning allt mer trolig. Yrkesidentiteten och känslan av samhörighet med organisationen hos de anställda utsattes för påfrestningar av de många förändringarna. När nedläggningen kom rubbades invanda beteendemönster och de anställda kunde uppleva oro inför framtiden,... (More)
- Denna studie behandlar hur individer upplever och hanterar ett påtvingat arbetsbyte i samband med en företagsnedläggning. Den utgår ifrån de anställda som vid nedläggningen av Volvo Excavators AB i Eslöv blev utan arbete och därefter fann en ny position på arbetsmarknaden. Som underlag har svar från en postenkät och material från semistrukturerade intervjuer använts. Det påtvingade arbetsbytet föregicks av en rad organisatoriska förändringar, och efterhand blev en framtida nedläggning allt mer trolig. Yrkesidentiteten och känslan av samhörighet med organisationen hos de anställda utsattes för påfrestningar av de många förändringarna. När nedläggningen kom rubbades invanda beteendemönster och de anställda kunde uppleva oro inför framtiden, där arbetslöshet utgjorde det mest fruktade scenariot. Framför allt innebar nedläggningen och den tid av ovisshet som följde att många fick svårare att känna sig trygga. Depressioner, irritation och svårighet att känna motivation till arbetsuppgifterna utgjorde också vanligt förekommande problem, medan den snedfördelning av arbetet som följde under nedläggningsarbetet kunde ge upphov såväl till överansträngning som till lojhet. De individuella sociala nätverken utgjorde ett viktigt stöd för den enskilde och många av de framgångsrika resultat, bland annat vad gäller att skapa nya arbeten, var ett resultat av samverkan mellan individer i nätverk. Framgångar som annars ofta tillskrivs organisationer som Volvo, fackföreningar och Arbetsförmedling. Arbetsbytet kunde medföra en rad förändringar att anpassa sin tillvaro efter. Särskild uppmärksamhet riktas i den här studien mot arbetsplatsens storlek och geografiska placering, verksamhetens inriktning, de nya människorna samt innehållet i anställningen. Även vilken betydelse omställningar inom ramen för arbetsbytet kan få för det sociala livet utanför arbetsplatsen utgör en central och alltför sällan uppmärksammad aspekt. Vid tidigare studier av nedläggningar har man dragit slutsatsen att de äldre löper överhängande risk att bli utan arbete och av den anledningen är särskilt utsatta. Denna studie visar främst på att nytt arbete inte är någon garanti för att lidande undviks och att tillräckliga insatser vid en nedläggning skulle behöva gå bortom att bara försöka sätta folk i arbete. Vidare framhålls att det bland de anställda som fått nytt arbete finns en särskilt utsatt riskgrupp. Denna påminner en del om den grupp man vanligtvis tillskriver dåliga utgångslägen och begränsat utrymme på arbetsmarknaden, fast med avgörande skillnad åldersmässigt. Därigenom dras slutsatsen att man inför en nedläggning också måste undvika schablonmässiga generaliseringar angående olika gruppers utsatthet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1355390
- author
- Jensen, Anders
- supervisor
- organization
- year
- 2000
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Sociology, Sociologi
- language
- Swedish
- id
- 1355390
- date added to LUP
- 2004-11-08 00:00:00
- date last changed
- 2011-05-12 15:48:37
@misc{1355390,
abstract = {{Denna studie behandlar hur individer upplever och hanterar ett påtvingat arbetsbyte i samband med en företagsnedläggning. Den utgår ifrån de anställda som vid nedläggningen av Volvo Excavators AB i Eslöv blev utan arbete och därefter fann en ny position på arbetsmarknaden. Som underlag har svar från en postenkät och material från semistrukturerade intervjuer använts. Det påtvingade arbetsbytet föregicks av en rad organisatoriska förändringar, och efterhand blev en framtida nedläggning allt mer trolig. Yrkesidentiteten och känslan av samhörighet med organisationen hos de anställda utsattes för påfrestningar av de många förändringarna. När nedläggningen kom rubbades invanda beteendemönster och de anställda kunde uppleva oro inför framtiden, där arbetslöshet utgjorde det mest fruktade scenariot. Framför allt innebar nedläggningen och den tid av ovisshet som följde att många fick svårare att känna sig trygga. Depressioner, irritation och svårighet att känna motivation till arbetsuppgifterna utgjorde också vanligt förekommande problem, medan den snedfördelning av arbetet som följde under nedläggningsarbetet kunde ge upphov såväl till överansträngning som till lojhet. De individuella sociala nätverken utgjorde ett viktigt stöd för den enskilde och många av de framgångsrika resultat, bland annat vad gäller att skapa nya arbeten, var ett resultat av samverkan mellan individer i nätverk. Framgångar som annars ofta tillskrivs organisationer som Volvo, fackföreningar och Arbetsförmedling. Arbetsbytet kunde medföra en rad förändringar att anpassa sin tillvaro efter. Särskild uppmärksamhet riktas i den här studien mot arbetsplatsens storlek och geografiska placering, verksamhetens inriktning, de nya människorna samt innehållet i anställningen. Även vilken betydelse omställningar inom ramen för arbetsbytet kan få för det sociala livet utanför arbetsplatsen utgör en central och alltför sällan uppmärksammad aspekt. Vid tidigare studier av nedläggningar har man dragit slutsatsen att de äldre löper överhängande risk att bli utan arbete och av den anledningen är särskilt utsatta. Denna studie visar främst på att nytt arbete inte är någon garanti för att lidande undviks och att tillräckliga insatser vid en nedläggning skulle behöva gå bortom att bara försöka sätta folk i arbete. Vidare framhålls att det bland de anställda som fått nytt arbete finns en särskilt utsatt riskgrupp. Denna påminner en del om den grupp man vanligtvis tillskriver dåliga utgångslägen och begränsat utrymme på arbetsmarknaden, fast med avgörande skillnad åldersmässigt. Därigenom dras slutsatsen att man inför en nedläggning också måste undvika schablonmässiga generaliseringar angående olika gruppers utsatthet.}},
author = {{Jensen, Anders}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Att tvingas byta arbete: en konsekvens av en företagsnedläggning}},
year = {{2000}},
}